Då man sågar blir det sågspånor

Nu har vi förtjänat massor med pengar. Inte för att man sett röken av några pengar men vi har sparat på att inte köpa virke utan såga själva. Inte har vi sågat nånting som duger till salustock utan mest bara krokiga och halvruttna och klena som högst hade gått som ved eller sulfat.

Ibland så kan man använda en stor del av virket bara man kapar av de rötskadade delarna. Det är svårt att veta hur långt röta går innan man sågat. Ibland blir det bara flisved av en stock.

Flistuggen nästa …
Men ibland blir det användbart virke

Vi förnyade ju i somras ladans brädfodring mot söder. Solen hade ätit upp en del av bräderna ganska så grundligt. Inte för att det var något kvalitetsvirke i den gamla brädfodringen heller – det var mest bakar som nödtorftigt hade sågats någorlunda jämntjocka. Det fanns stora springor mellan bräderna vilket bara var bra förr då vi hade fullt med hö i ladan för då torkade det bra.

Det var inte så roligt på vintrarna då yrsnön ibland lade 20 cm tjocka snölager inne i ladan. Vi har syd-sydväst som förhärskande vindriktning och i vinkeln mellan ladan och uthuset (den gamla ladugården) blev det ett grymt tryck som blåste yrsnön långt in i husen – vinkeln fungerade som en tratt. Så nu har vi satt upp takfilt under den nya brädfodringen så att väggarna blir fullständigt täta.

Det behövs en hel del virke för ladans södervägg är 15 meter lång och fyra meter hög medan uthusets södervägg är 23 meter lång och 3,6 meter hög. Vi har sågat omkring hundra stockar. Av de klena (under 16 cm i toppändan) blir det två bräder och en blanka. Mest har vi sågat 19 mm bräder för det behövs inte så tjocka utanpå takfilten. De blir inte fullkantade men det behövs inte heller. Jag räknar med att de torkar ihop så det blir en hel del springor men takfilten får sköta om tätningen.

Man märker tydligt att grövre virke ger mycket bättre utbyte än det klena men visst kan man såga ned till 12 och 10 cm stockar om man inte behöver fullkantat virke. Vi hade en del krokiga stockar och sådana med sprötkvist som inte duger till saluvirke men visst fick vi en hel del användbara bräder från dem. Det går inte så bra att såga kortare bitar än 215 cm på Logosolen som har stöd med 2 meters mellanrum. Men en 430 cm stock som kapas på mitten går bra att såga.

Tre meters propsar går utmärkt att såga men redan 430 cm behöver stöd under rotändan som annars hänger ned. Det fixar vi med en hydraulisk domkraft under ändan som vi ställer in med millimeterprecision. Man mäter bara höjden från undersidan upp till linjalen som sågsläden följer. Stockar som har spänningar i sej är besvärliga för man måste ibland trycka ned dem med skruvtvingar så att de hålls raka men det är inte så ofta som det behövs.

Domkraft under ändan hindrar den från att hänga ned

Vi har nog sågat sex och sju meter långa stockar men då måste man emellanåt dra dem framåt så att sågens svärd finns mellan stöden så att tjockleken blir rätt. Det tar tid men vi behöver ganska sällan så långt virke och så har vi i lager stora mängder sju och åtta meters virke som blev över då vi byggde den nya kalluftstorken. En del av det långa virket behövdes i somras då vi satte upp brädfodring i ändan på den nya ladugården (byggd 1945).

Ladans vägg var till största delen 4 meter långa bräder men till uthuset går det mest åt stumpar eftersom där finns en mängd dörrar och fönster. Till all tur är brädfodringen mycket bättre på nordsidan som har väggar på 22 + 31 meter. Där behöver vi mest bara lappa en del.

Nu är den nya elektriska sågen ordentligt provad och den är verkligen bra. Den orkar såga utan några som helst problem och virket blir ganska snyggt bara men filar sågkedjan tillräckligt ofta. Att byta sågkedja är ganska bökigt så jag byggde en hiss av en handvinsch så att jag kan fila enklare då hela sågen står på ända. Det passar bra att fila då man kört slut en tank med kedjeolja.

Sågen uppvinschad på ända för att filas

Med en vass sågkedja är det bara att såga så fort man hinner veva – elmotorn på 5 kW orkar ledigt. Inställningen av höjden då man tar de första bakarna görs med ett enkelt hjälpmedel så att svärdet tar jämnt över hela stocken. Det är inte bra att vara för snål och ta en tunn baka för då slits svärdet ojämnt och börjar “klättra” varvid det är förstört. Det är bäst att ta bort minst 1 cm över hela stocken. De två stöden ställs in med var sin vev så man kan såga kilformat virke utan problem. Tyvärr är skalorna i tum och ett hack är 1/8″ (3,175 mm).

Mall för inställning av höjden

Sedan är det bara att såga. Jag brukar ta bort alla fyra bakar varvid de två sista skall sågas till exakta mått. Därefter höjer man stöden med en tum för varje gång och då får man 19 mm bräder. Om man vill ha 22 mm så höjer man 1 1/8 tum. För den dubbla brädfodringen är 19 mm bättre eftersom bräderna inte behöver stadga utan bara skall täcka.

Första bakan sågad

Då man spänner fast stocken för första bakan så bör man se till att den är krokig åt rätt håll och inte ha kvistar som kan ta mot släden. Sedan vänder man den med den sågade ytan mot linjalen .

Färdig fyrkant

En kedjesåg förorsakar en hel den spånor. Jag körde för en månad sedan bort åtskilliga skopor men nu börjar spånhopen växa igen. Senast då vevarna inte går runt så måste man ta bort sågspånorna. Det är inte heller så bekvämt att gå på knä bredvid sågen.

Då man sågar blir det sågspånor

Det bästa med sågen är att man kan såga när som helst precis det virke man behöver – också kilformat. Med elmotor så går det snabbt och jag saknar inte alls ryckandet i motorsågens startsnöre.

Att tänka sej att jag förr sparade sågspån för att ha i verkstaden då man städar upp olja (hydraulik för obönhörligen med sej oljeläckor). Nu har jag problem med överflödet på sågspån. Ibland undrar man om det blir mera virke eller sågspån …

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

10 reaktioner till “Då man sågar blir det sågspånor”

  1. Det är ganska länge sedan vi anlitat någon fraktsågare som kommit till ort och ställe, men när det begav sig satte vi alltid en vagn under spånröret. Spånlassen kippade jag sedan i flislagret, till och med ganska rå spån går bra i stokern. Energimängden i ett lass spån är väl inte direkt enorm, men man blev av med avfallet som annars hade hamnat i skogsbacken.

  2. Jo ,det går bra om man har tillräckligt stor andel flis för ren sågspån brinner inte. Den är för tät. Jag måste försöka kippa sågspånen i stora lagret så att den blandas med flisen. Jag kan inte sätta sågspånen direkt i matningssilon för pannan.

  3. Ett år när vi sågade på våren eldade jag med enbart spån hela sommaren ända in i september, gick hur bra som helst vill jag minnas. Vi har en Säätötuli stoker och jag körde med exakt samma inställningar som för flis. Passade bra med halvrå spån på sommaren när torr flis vill ge onödigt mycket värme.

  4. Hmm, jag har också Säätötulis flismatare men ett annat brännhuvud. Det tycker inte alls om sågspån utan vill ha ganska grov flis. Fast jag har inte provat med fuktig sågspån utan bara med torr.

  5. Lite skad att sätta så fina rötskadade sparrar i flistuggen. Kunde bli bra fondvägg som brädor eller panel på någon pub eller pizzeria eller dylikt och binda kolet i hundra år till.

    Nu rör det på sig i skogen. Upm skall börja göra något medel till cokisflaskor i stället för dagens plastflaskor. För att säkerställa leveransen så läggs fabriken till tyskland i stället för det här eviga”strejk” landet. Levererar man till en stor kund behöver leveranserna flöda.

    XPChemistries skall börja ta fram kapacin ur skogen i stället för chilifrukter som man gör idag.
    Molekylen går att använda i djurfoder, kosttillskott, kosmetika och skadedjursbekämpning.
    Upptäckten gav nobelpris, så bra var tekniken.

    När nordisk barrmassa började komma upp i pris så tryckte sydeuropa på kartellknappen.
    Fast vi redan ger miljarder dit för att de skall överleva.

    Natten till idag var första köldnatten -5 uppskatta gubben.

  6. Det är skillnad på spån och spån också, har jag märkt. Har numera bandsåg, och den spånen går inte så bra att elda separat. Nog tillsammans med flis, men då vill den orsaka valv i behållaren också om mängden är opasslig. Hade förr en cirkelsåg och den spånen gick bra att elda som ren, även om den var fuktig.

  7. Jo, det stämmer. Jag körde tidigare med bandsågen och det blir mycket finare spånor. Nu kör jag mest med elsågen som ger ganska snygg yta den också om man bara filar sågkedjan tillräckligt ofta.

  8. Jag har bruka såga dom betär ruti lommana, bir som sakt också bra bräder, mahongnyn går nog å att använda, inte nu i mäst utsatta, men jag har en lidervägg, tror de va slute av nittio talet, de spikades skuggsidan av mahogny, där är den nog ännu.

  9. Sist och slutligen är det bara en liten del som är rutten om det finns en svart fläck i mitten på lommen. Då kan man inte sälja den men visst får man en mängd fint virke från den i alla fall.

Kommentarer är stängda.