Vanligen har vi inga höstgrödor för övervintringen har varit usel på våra åkrar. Men de senaste årens försommartorka har varit ganska allvarlig. I fjol grodde hälften av utsädet (vårvete) först i slutet på juni … Så jag har börjat så litet höstvete även om vi har dåligt med svagt sluttande åkrar. De flesta är som grytor med svackor som inte rinner tomma på grund av den hårda lerjorden.
Fjolårets höstvete gick i alla fall hyfsat bra och inte ens översvämningen i början på juli i somras ställde till med större problem. Så jag beslöt att så höstvete också i år. Vi har en åker som har ”duntar” som oftast är alltför torra. Så kanske höstvete skulle ge minst lika bra skörd som vårvete.
Problemet var att efter 60 mm den 9 juli så blev det mycket torrt och det var lögn att få billarna i jorden på såmaskinen (direktsådd). Först sent i september efter ett litet regn gick det att så över huvud taget. Halmen var också ett problem men jag körde över den med hacken och hoppades på regn som skulle klistra halmen vid jorden. Torr halm är det värsta för den åker framför billarna och högen växer allt mer tills billarna inte alls tar i jorden. Det går mycket bättre med direktsådd i fuktig jord.

Trots den hackade halmen så blev det i alla fall stora hopar med halm efter sådden. Först stannade jag och tog bort den halm som skuffades före billarna men sedan körde jag bara så länge jag såg att hjulet som matade utsädet snurrade. Det ledde till ganska stora hopar på de längre sträckorna. Jag försökte sprida ut dem med hacken men få nu se hur det ser ut nästa vår.

Det var sen sådd och då det blev kallt så trodde jag att det var helt misslyckat. Sedan for vi till Sverige på den årliga ”semestern” – vi flyttade till Arbetsläger nr. 2 där det värsta var att köra omkull gräset som växt sej högt och tjockt över sommaren. Men – hast Du mir gesehen – då vi kom tillbaka i slutet på oktober så stack det i alla fall upp brodd genom halmen. Det hade blivit varmt och regnat under den vecka vi var borta. Nu får man bara hoppas att övervintringen lyckas.
Medan jag väntade på att det skulle komma regn så att man kunde så höstvete så gick jag igenom 91:an dvs. nya Belarus från 1991 (den gamla är från 1984). Den var annars i skick utom att jag krökte avgasröret i fjol då jag skulle köra in den. Jag märkte inte att det var 30 cm för högt. Vissa saker fungerade inte som hyttfläkten men jag har en låda med felaktiga fläktar från gamla Belarus så jag satte direkt in en datamaskinsfläkt utanför värmeelementet. Det är ett helsike att byta fläkt som dessutom går sönder ganska snart.
Datamaskinsfläktarna är tio gånger billigare och då man monterar dem utanför elementet så är de lätta att byta. Det är 12 V fläktar som kan ge ganska mycket luft eftersom vissa datamaskiner behöver ordentlig kylning. Inte är de lika effektiva som de ursprungliga centrifugalfläktarna men man slipper i alla fall en hel del kondens på framrutan.

91:an är nästan likadan som gamla 84:an men vissa småsaker är olika som de elektriska ledningarna. Det tog ett par dagar att gå igenom allihopa men nu vet jag ganska bra hur de är kopplade. Arbetsljusen bytte jag också ut till LED-lampor. Visst läcker den olja liksom alla Belarus men den går att köra med. Jag sådde höstvetet utan större problem. Hydraulikspakarna är inte precis lika som på den gamla så det tog tid att vänja sej. Rengöringen av kylaren var krånglig eftersom Belarus har en oljekylare framför kylargardinen.
Nå, nu har jag bara kvar fem gamla traktorer att se över. Nästa är nog stora Zetorn där bromsarna är dåliga. Och skogsmaskinerna måste sättas i skick ifall det nu alls fryser på. Tyvärr spår en del en varm vinter.
Den här sommaren gick till stor del till att plantera 110 nya äppelträd. Och efter det måste de gärdas in och stödas. Jag har satt jordborrar på skogskranens rotator men leran hade blivit så torr och hård att vi måste hälla ett ämbar vatten i varje hål för att alls få ned borren.


En jordborr krökte jag eftersom leran var så hård. Till all tur hade jag köpt flera borrar så jag bytte och borrade försiktigare. Visst hade det varit lätt på våren men då hade nog alla odjuren ätit upp de planterade äppelträden.
Vi satte två meter högt älgstängselnät runt hela det nya området och fäste vid pålarna som var upp till 10 cm tjocka och fyra meter långa. I hörnen satte vi gamla telefonstolpar som jag borrade hål för med den stora jordborren på 25 cm. Små taggtrådspålar duger inte till nånting. Nätrullen fäste vi vid rotatorn (gripen) och så backade jag och rullade ut nätet tillika. Det gick förvånansvärt fort. Lägg märke till att nätet har mindre maskor lägre ned.


Det har varit en varm höst men den 3 oktober måste jag tända flispannan. Fram till dess har vi enbart använt el för varmvattnet. Litet har vi eldat i köket också. Jag bytte till vinterringar förrän vi for till Sverige men sedan blev det varmare igen. Senaste vecka hade vi alldeles för varmt i huset eftersom det var över 10 grader ute både dag och natt. Tanken var att bygga ny flismatare förrän vi började elda men det hann jag inte med.

I oktober körde jag också runt åkrarna med den nya sidohacken. Tyvärr hade slyet växt alldeles för mycket på sina ställen så där sågade brorsan omkull den med röjsåg och körde det till vår riisdjäärdsgåård runt äppelträden. Sidhacken (släntklipparen) behövs för att hindra slyet att komma över diket in på åkern. Det räcks över diket men inte in på andra sidan.

Det blåser mycket kallt och hårt från söder över åkrarna så äppelträden behöver skydd mot blåsten. Henriks familj byggde ett fint vindskydd. Det är helt enkelt två rader med pålar och ris och allt möjligt mellan dem.

I slutet på oktober var vi en vecka i Medåker för att tömma ut allt vatten inför vintern och för att slå gräset. Jag hade med trimmern och laddare med tre ackumulatorer. Det är den kraftigaste av Husqvarnas batteridrivna röjsågar 535iFR men det var ett hårt arbete att få bort gräset som var både tjockt och långt för vi hade inte haft tid att vara där på sommaren. Det var ett misstag och jag vill inte låta det växa så mycket i framtiden. Dessutom var det blött och sorkarna hade grävt fram stora hopar med lera som förstås sprättade en i ansiktet då man körde med trimmern.


Jag körde tio fulladdade ackur för att få bort gräset och det tog en hel dag. Bland äppelträden måste jag lämna kvar en del för det började regna. Egentligen skulle man behöva kraftigare don men Kubotan är besvärlig att frakta fram och tillbaka. Med den och en hack kör vi gräset hemma mellan äppelträden.
I Sverige hade man inte kunnat så höstsäd tidigare än hos oss för de fick en massa regn direkt efter skörden. Brodden var kort men ganska jämn där och så stod det vatten på åkrarna.

Vi var också och tittade på Sveriges pomologiska sällskaps försöksodling utanför Örebro.

Odlingen ligger alldeles invid legendariska Carl Strömbergs äppelträdgård och Christer Sandberg, ordförande för pomologiska sällskapet, förevisade trädgården.

För att inte råka ut för mustbrist så köpte jag 40 flaskor (66 liter) julmust från Arboga och Västerås (det fanns bara 20 flaskor i Arboga). Nu skall man väl klara sej fram till påsk då påskmusten kommer …

Väl hemma kunde vi konstatera att trots allt hade brodden för höstvetet växt upp. Det hade regnat över 50 mm medan vi var borta och var varmt så här hade man en grym tur. Alltid räcker inte skicklighet utan det behövs också tur. Det ser inte så fint ut som på harvade åkrar men direktsådden brukar ge nästan lika bra resultat i slutändan. Jag hoppas också att halmen hjälper för övervintringen.

På byggnadssidan hann vi också få upp den andra tröskhusdörren. Förra vintern hade jag bara en presenning uppskruvad där. Det är nödvändigt för det blåser in både regn och snö annars.

Det blev långt men jag har inte haft tid att skriva tidigare. Nu börjar maskinerna vara undansatta och det är verkstadsarbete som väntar. Möjligen också litet byggarbete om vädret det tillåter. Jag skulle sätta upp en dörrskena bakom uthuset förra veckan men fyra dagar försökte jag och varje gång började det regna vilket inte är så trevligt då man måste stå i takdroppet. På lördag skruvade jag upp skenan fastän det regnade då också.
Man får önska en litet torrare höst och så småningom en kall vinter så skogsvägarna håller. Nu kan man inte köra nånstans utan att det blir grymma hjulspår.

Godagens, eksakt en månad senare såd jag min skagen. Vårvetet tog sin tid att färdna och hade egärg skit av grannen, de blev sent, men då redan så var de förhåladevist varmt och dit är jämn brodd nu. Skit körd dom, plogades co när plöning klart, brädningshjul på och fräs sådd, sakta men varje timme gig de lättare, solskenet torka leran till mer brukbar, men int för fint. Fräs så långsamt, sneglat på rapid, men då blir mman ju att harva?
Jag körde nog med Rapid direktsådd fastän billarna bara gick en eller två cm i jorden. Om våren hade det varit katastrof men med den här hösten (regn och varmt) så blev det brodd i alla fall.
Inte bara bondbloggarna har somnat nu har också kommentatorerna slöat till.
Själv var man en vecka med buss till danmark och då är det kör och vilotider och dessutom färjetidtabeller som ställer till det. Färjan är enkel den går när den går men kör och vilotider finns med i 52 dagar i digikortet(färdskrivare). Kommer tex en överhastighet och det rullar över 100km/h i nedförsbacke eller en minuts för kort paus så kan man straffas 52 dagar i efterskott. Var skall detta digitala samhälle sluta. Hörde om en nybilsägare fick varningslampan för låg nivå i pisspojken att lysa och hen körde några dagar med det så kom det telefonsamtal från märkesverkstaden att det borde åtgärdas. En annan bilägare var på verkstad och de hade kopplat bort baklamporna pga service. Käyttöauto skickade en tidsbokan men tid och dag som var reserverade för att komma och reparera felet fast en annan verkstad skruvade för brinnkära livet i realtid. För att inte tala om bankerna. Det gäller att ha el dator nät smarttelefon kodtabeller mm förutom pengar.
En you tuber anders på landet gör själv julmust! Något ni har funderat på förutom cidertillverkningen!
Själv har man ännu ca 2 ämbaren sytningspotatis att gräfta upp även fast det varit onödigt mycket regnnade. Så ett tips de gamla fyrkantiga kameraskåpen utmed riksvägarna har inte fungerat på två år typ har märkt många går ännu ned i 70km+km/h på 80 väg för säkerhets skull.
Stäng av allting och först av allt Plats. På Android är det enkelt att ta bort alla behörigheter för alla appar. Sedan sätter man på det som man verkligen behöver. Alla appar försöker alltid spionera på allt du gör. Även om de själva inte behöver informationen så går den att sälja ! Bäst att stänga av allting. Inte så underligt att en tredjedel av rikssvenskarna vill tillbaka till gammaldags knapptelefoner utan smarta funktioner. Jag behöver smart telefon att övervaka alla fjärrstyrningar och värmen men allting är bakom dubbla brandmurar så man bara kommer åt dem hemifrån. Och över nätet om man kan alla lösenorden till brandmurarna.
Nån bil med nätuppkoppling köper jag aldrig. Det är rena självmordet. Nu undersöker man bussar från Kina som i princip går att fjärrstyra därifrån … Aldous Huxley skrev redan 1932 ”Du sköna nya värld” som en fasansfull beskrivning över vart vi är på väg. Nå, jag har spadar och yxor kvar så man kan skrota allting och överleva på potatis och ved från skogen. Fast det kan inte alla.
Äntligen skogsväder! 1:a gallring som är som att klippa grisen och tro att man ska få ull! Ett tillägg till den datoriserade världen är dessa AI h-e:s inspirerade väderprognoser! Uppdateras ca var 10:e minut 14 dgr framåt! Summerar man dessa en vecka bakåt i tiden torde vi ha haft här ca 1 meter snö nu! I morse utlovade FMI snö hela dagen. Lite molnigt från förmiddagen sedan strålande sol, ca -5 och det bästa av skogsväder med 1 cm snö som föll igår på marken blev dagens vädersaldo! De som minns gamle John Pohlman i sveriges svart/vita tv och hans väderkartor med pekkäppen vet att träffsäkerheten då var otroligt mycket bättre än i dagens AI rapporter. Gav prognosen för 2 dgr åt gången och höll streck åtminstone över 50%!
Vi hade -10 grader men ingen snö så jag hoppas att det fryser på. Måste i alla fall börja köra för att klämma ned gräset som annars isolerar.
Så blev då höstens första snöplogningsrunda avverkad i förrgår. 1:a åket alltid lite knaggligt, men i alla fall frusna vägbanor under. I natt kanske en liten köldknäpp och sedan utlovas +grader igen en vecka framöver med lite regn/snöslask emellanåt. Skitväder mao. Egentligen inte så illa för 1:a gallringen för där finns en del granar som brukar ha känsliga kvistar om det är för kallt när man råkar fälla något emot.
Som snöplogare och skogsägare blir man lite scizofren, kluven i sinnet. Plogaren vill ha snö men inte skogsägaren! Kraftverket monterar en elpanna som ska producera värme, men inköparn för energiveden var inte speciellt orolig. ”bara lektris e lagom dyr ska de nog ha flis entå”. Priserna kan kanske bli ngt lägre än förra vintern för energiveden i år. E väl bara att gallra på så får man se. Brukar inte räkna med någon stor avkastning i en 1:a gallring utan vinsten ligger i bättre tillväxt/virkeskvalitet i framtiden.
I dagarna är det dax att lämna in markkarteringsproven för kolbildningen som specialmiljöstöd vare år.
Vid inlämnandet på karteringstjänst sade jag skulle lämna in humbugproverna nä humusproverna.
Det har aldrig visat någonting och referensvärden och stämplar med rött och grönt finns ej. Man är väl med i någon ej nämnd dyr forskning kan man tänka sig minns ej om det var över 100€ st eller något sånt. Då ingår ingen normal markkartering det ska betalas skilt.
Enligt mig är det en skrivbordsprodukt som det mesta annars. Då kom också en avgift för att vara med i växtskyddsregistret på 65€. Dagens bonde har att mätta många munnar.
Tidens tand börjar ge sig till känna på den här kommentatorn. Har varit sjuk i hälen av och till och kom till fysikalen i grevens tid när vi ännu har sjukhus på backen. Fysioterapeuten titta på gången fram och bakifrån kände och vred på foten. Foten är uppbyggd på samma sätt som en svensk löjtnant byggde självbärande brovalv på sin tid. Ett rätt steg först hälen 50% sedan lilltåfästet 15% och sedan stortåfästet 35% av belastningen av foten. Efter det tar tårna i och sedan skall fotleden börja böjas framåt. På sextiotalet gjordes hållfotsinlägg men idag går de flesta fötter att träna upp. Nu sitter jag och rullar en tennisboll under fotvalvet, sitter och vippar upp tårna och har gummiband för att träna upp in och utböjarmuskeln för foten. Orsaken tror jag har trampat för mycket under åren vid skogsplantering och bristande kroppsligt underhåll efter det. Bra skor är jätteviktigt men alla skor passar inte alla. Forts följ.
Jo, Per har alldeles rätt i att tidens tand börjar märkas och bäst före datum närmar sig! Märktes bra när vi i somras hade klassträff för de som gick ut 9:an. Första 1,5 tim gick åt till att jämföra sjukjournalerna!
De vackra tjejerna på god väg att bli gamla gummor och de ståtliga killarna skröpliga gubbar!
Vi hade 60-årsträff med studentklassen 1965 i somras men jag tyckte nog de flesta hade åldrats ganska fint. Visst var vi litet gråare och rynkigare än för 60 år sedan men man kände bra igen alla och det skrattades och skämtades hela tiden. Men så var vår klass också väldigt sammansvetsad. Problemet är att många av flickorna har gått till sällare jaktmarker på grund av sjukdomar. Enligt statistiken borde killarna gå först. Och vi bonnlurkar i klassen är i fint skick för det mesta. En hade låtit pojken så litet i våras och börjar kanske lämna över så småningom :-). Det kan ju vara bra innan pojken kommer upp i pensionsåldern … Som jag brukar säja så kan också en gammal gubbe ställa till med mycket elände om han har stora maskiner.
Just nu är det verkstadsväder med + 6 grader och vått och lerigt. Man kan inte köra med traktorerna för det blir stora spår.
Efter ett par snöfall och efterföljande klott. I fredags var man till skogen och stamkvistade. Sågen är en Wolf Garden med 35års garanti med skaft ca 186cm. Jag gillar tystnaden med typ plantering, trampa plantorna mot gräs och stamkvistning. Höll på en god stund då en motorsåg/röjsåg börja ljuda på grannskiftet. Hörde genast det var en van sågförare för brist på varv var det inte. Tog en paus och flyttade till andra änden av skiftet och kompleteringssprutade med med trico mot älg. Hade också med ett askämbare av gubben som jag brukar sprida ut på plantor med en liten spade. Då tog slaget efter tolv igång och vad handlade det om, ja just det om skogen och dess skövling. Skulle någon av deltagarna någon gång jobbat en dag i skogen. Åsikter hade det jorden brinner och världen går under typ. Blir så trött när kontorslavskrikor och brandstjåror drar i gång. Rundradion har typ tio- tjugo personer som varje gång är i radioprogram. De borde utvidga telefonboken. Ridå,
Som jag nämnt någon gång så samlar man på skiftnycklar och då främst billnäs och bahco.
Kom i förra veckan över en raritet 8″ BAHCO 71 made in sweden 132 och på andra sidan
A/B B.A.HJORT& Co stockholm. Därav namnet BAHCO.
Sätter en länk för spåren leder till svenskfinland.
Sånt här behöver en riktig bonde känna till tycker jag.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Berndt_August_Hjorth
20.12.2025 +7 grader C någonstans i s-ö.
Det är nog första gången man inte använt motorvärmare före julen men jag klagar inte. Elpriset är 0,32cent kWh + caruna och jag klagar inte. Däremot är det väldigt vått och klottigt i skog och mark med höga flöden och redan gjorda diken kommer bra till sin rätt. Var i höst tre dagar sen på en offert för första gallring och priset sjönk med 2€ m3, så den blev ogjord. Kanske det är bra att att averkningsviljan är något reserverad så virkeslagren förbrukas. För att inte prisbilden kollapsar helt när konjunkturen är ned på skogsindustriprodukter. Var och granskade en röjning och råkade finna nyss fällda horn 2*5 taggar av en vitsvanshjort. Första gången i livet som man funnit fällda horn för de äts upp av sorkar eller dras runt av rävar typ.