Ti reid netär…

Dom finns där! Nånstans…

Ytterholms södra sidaFisken…

Ser man det, vet man vad man har, ser du ett får, har du ett får. Ser du potatisblasten kan du gräva och se vad där finns under och anta att det finns liknande mängd potatis i övriga landet. Lägger du ut nät har du ingen aning om vad du har att vänta följande morgon. Du kan på ett nät ha 30 abborrar, eller ingenting. Eller kanske du får dubbelarbete om näten är fullpackade med lecko, höuter och skit… Eller kanske du lägger hela nya fina nät och följande morgon drar upp samma nät utan fisk, och med stora hål i som du kan gå arm-i-arm med kompis igenom… Ett litet lotteri, vinner du? Förlorar du? Vad vinner du? Hur mycket förlorar du? Eller blir det plus minus noll, allt samma lika…

Ungefär sådant är livet som fiskare. Man vet inte vad man får efter att man lagt ut näten. Varje kväll när näten läggs är spänningen likadan, fiske passar bra som yrke om man är nyfiken 🙂 Svar får man varje gång och ingen gång är likadan som den andra.

Skall försöka skriva lite mer om fiskandet. Om det är någon som orkar/vill läsa?

Pappa är förutom egen företagare med motorbåtsförvaring, motordocktor också fiskare. Men alla som vill på holmen hjälper till. Oftast går det till så att Pappa lägger näten, och drar upp dem. Beroende på väder, ensam eller med hjälp. Är Maret med hjälper hon till med att reda av fisken och sen är jag med i stranden och reder upp den fisk som kommit. OM det kommit… När fisken är lösplockad för vi näten till mommo och hon reder upp dem. Det är lite av hennes dagssysselsättning. Gumman är 81år, och har rett upp nät hela livet så hon kan det. Vi brukar hjälpa till med nätredandet om det varit mycket fisk, näten är tunga och fulla med skit, eller om det är många nät. Men ofta reder mommo upp dem själv. Hon gillar det för då tycker hon att hon gör någonting nyttigt och hon vill naturligtvis också “dra sitt strå till stacken.” Hon brukar säga: “Hämtin hiid tom bara, ja kan no reid netär, ni aader har no annat ti gära som ti staa i reidarhuuse. Ja kan sta täär ja. He e int naan skillna vann ja staar, å så har ja naga förrme. He blir bara ti sita me sticksöömin heila dagin om int ja har naga annat nyttåt ti gära.”

( Hämta ni hit dem bara, jag kan nog reda näten, ni andra har nog annat att göra än att stå i redarhuset. Jag kan stå där jag. Det är inte någon skillnad var jag står, och så har jag någonting för mej. Det blir bara att sitta med stickningen hela dagen om inte jag har någonting annat nyttigt att göra. )

Och visst får hon reda näten, det låter enkelt, men lite små kniksar och knep finns det också med det. Man märker bra vem som rett upp näten när man skall lägga dem. Endel, som tex mommo tar tag i varje kork i flarntelnen och då blir det mycket på stickan så man ibland får passa sej att inte nätet skrinner av stickan om det är ett långt nät. Att sätta korken vid stickan går inte, då blir stickan snabbt full, men man kan inte heller ha korken alldeles för långt ner, då är det risk att man spolar sönder den om man tvättar näten med trycktvätt. Fördelen med att ta korta slag, är att det inte blir så långa båktar i stentelnen som trasslar sej när man skall lägga. Det krävs inte mer än att stentelnen slår en liten båkt, snär fast sej i en maska, som är längre fram i nätet, och så krånglar hela nätläggningen. Är man två som lägger nät, den ena kör och den andra lägger brukar sådana händelser ordna sej ganska bra. Man slår på fritt, tar kanske lite fram och så får den som lägger näten knycka i stentelnen så rätar båkten ut sej och det går att fortsätta. Är man ensam att lägga är det besvärligare då man skall börja reta ut någon båkt. Då skall man göra hela manövern själv. Blåser det är risken att nätet blir i krok och då fiskar det inte lika bra mer… eller så kan man ju lyckar få båten att driva över nätet och .. …  Ja, det kan hända så mycket, och det mesta börjar jag ha varit med och provat på…

Sedan är det stor skillnad på nät och nät. Om dom är tokiga lagar dom oftare båkt på stentelnen än andra. Nät med slät flarnteln, sådan utan korkar har väl sina fördelar, det är ingen skillnad hur man sätter upp på stickan om man har en sådan, nackdelen är att om man har långa nät blir det fullt i handen när man skall dra, om man inte drar näten i balja direkt förstods. Den korklösa flarntelnen är mycket tjockare, och jämntjock, jämfört med den vanliga med korkar. Sätten är många och alla fiskare har sina egna knep.

Blev det mycket rörigt det här?

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.