Solen sken sådär lagom, det var nästan vindstilla. Fåren var ut på promenad och gick på hemåkern och gnagade lite på de korta gröna stråna som fanns kvar.
En perfekt dag för slakt.
Yess, slakta hemma. Lite att sätta i den egna frysboxen. Ensam och slakta vill jag inte vara, det är så mycket som kan gå fel om det vill sej riktigt illa – knivar och grejjer, så det är bra att vara två, jag fick hjälp av min en småkusin. 🙂
Det är nämligen som så att djur som är under ett år får man slakta hemma och använda för eget husbehov, utan större pådrag. Är djuret över ett år är det ett himla regelverk hur alls skall behandlas, hur all världens biprodukter skall skickas och behandlas hit som dit, rena rama kaoset av regler och obs, nya regler från årsskiftet…
Hela dagen tog det att flå och reda till lammen.
Jag vet väl inte om det är någonting att gå in desto mer i detalj på, slakta en dag, låta det hänga lagom länge och sen stycka ner det och såhär ser det ut i mitt kylskåp nu ikväll efter att jag styckat upp allt, fått det vakumförpackat och instuvat bland ostar och yoghurt. Tanken är att jag skall frysa ner det, men jag fryser lite i taget och i olika frysar, så det fryser snabbt.
I kastrullen på spisen puttar en gryta, i den finns en ryggbit, i flera bitar för att få ner det i grytan. Där skall det få puttra flera timmar i en lag bestående av öl, svart vinbärssaft, lite cola och diverse som jag hittade i skåpet.
I flera timmar… kanske inte för att file´n är den biten som absolut behöver långkok, men för att det brukar bli snudd på vansinnigt gott om det får småputtra länge. Jag har fördelen att kunna koka på vedspis, så det kostar bara motion 😉
Det ska få puttra tills jag går och sova, imorgon ska jag plocka köttet från benen och tillsätta lite rotsaker. Kålrot, lök, morot, selleri, och diverse kryddor, stjärnanis, timjan … ja, i princip varannan burk som finns i kryddskåpet 🙂
Det pratas om slowfood och närmat, det här börjar vara så nära man kommer…
Närmat och slowfood för att jag själv fött upp det som ligger i grytan, och jag har följt det genom hela livet och vet att det varken är stressat av hantering eller långa transporter. Jag har själv varit med om slakten och vet att det gick lugnt och stilla till, en solig dag i november.
Jag VET vad jag har i min grytan, vet du vad du har i din?
I dagens läge kan man undra vad man får i butiken, trots att jag nogsamt ser att det är svanmärkt om det bara är möjligt (om det nu sedan är att lita på?). Varför man skall kuska bacon till Polen och tillbaka bara för att packas övergår mitt förstånd. Liksom att sälja stora vattenflaskor med POLSKT källvatten !!! Som om vi inte skulle ha vatten i detta landet (se bara skriverierna om höstens leråkrar och nedsjunkna traktorer…)?
Tala sedan om att prioritera NÄRmat, det luktar nog mera FJÄRmat.
Det är ju toppen med eget kött, men hur jag skulle kunna slakta och äta ett eget djur jag levt med och sett växa upp vet jag inte om jag skulle klara. Det var sorgligt nog att vara tvungen att föra katten till veterinären för sista gången efter 16 års kär samvaro, men det var enda utvägen så förnuftet måste segra. Fast nog har mänskan ju alltid levt med djur som sedan blivit mat på det egna köksbordet så det blir förstås att det “hör till” när man lever i den miljön.
Är det inte annars inälvsmaten som man traditionellt tillagar först? Gäller kravet på anmälan för slakt av äldre djur för alla djur? Jag trodde att det bara gällde nöt?
Var hamnar fårskinnen efter slakt. Jag vet från förut att dom är bra på tex. traktorsitsen, men dom fordrar lite efterbbehandling och inte så lite heller.
Hej Kimmen, Kurt och Janne B.
Ja, skillnaden från katten är ju att man lever och bor med den, man har inte inställningen till att det är ett matnyttigt djur. Men som du säger kimmen, varför skall det kuskas mat kring vår planet som ett enda stort rally? Rykten når öronen lite nu som då om livsmedelshanteringens baksida… Korv som tvättas och förpackas om, färgning av kött, djur som transporteras genom europa i enkla lastbilsskåp … ja, listan börjar vara lång…
Jo, Kurt, traditionellt så är det så jo. Jag är inte över huvudtaget begaistrad i inälvsmat, så de fick nog vara och fara för min del, den här gången, men nog tar jag till vara även det. Låter levern vattenbada över natten, tvättar hjärtan, tungor, förpackar och fryser… men frysboxarna svämmar över av mat, så det känns lite tokigt att fylla på med sådant man vet att man antagligen inte kommer att vilja ha. Varendaste ett litet får/lamm hålls det reda på. Även om de är dödfödda så skall de anmälas om det, och ju äldre djuret blir desto mer invecklat blir det…
Jodå, Kurt, ett fårskinn på traktorsitsen är inte alls helt fel 🙂 de är också jätte gosiga att sätta ner fötterna på om morgonen, eller klä in gungstolen med. Jag har aldrig tagit tillvara skinn från får som vi slaktat hemma. Oftast går det hål på dem någonstans. För kunnas skull skulle jag absolut kunna göra det, det är “bara” att se till att inte skära hål i dem, sedan salta dem direkt med massor av grovt salt. Men skinnen jag hämtar från slakteriet, när jag låter slaktas där, skickar jag till beredning.
Jaa du de e inte lätt att veta vad som finns i grytan eller på tallriken…… inte ens i Sverige. Se http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ostnytt/skolmatens-okanda-ursprung?fb_action_ids=10151224001358670&fb_action_types=og.recommends&fb_source=timeline_og&action_object_map=%7B%2210151224001358670%22%3A391360374272038%7D&action_type_map=%7B%2210151224001358670%22%3A%22og.recommends%22%7D&action_ref_map=%5B%5D
Oj det blev långt……men kanske fungerar ändå 🙂
Jag visste inte att det var skillnad på om fåret är under eller över ett år vid slakt för eget bruk. Än har jag inte heller slaktat någonting så ingen skada skedd… man får nog vara rädd att man gör någonting olagligt hela tiden, i den här branschen. 🙂
Hej Nedergård!
Ja, nu skall inte jag gå och sätta huvudet i pant på någonting, men “enklast” är det att läsa och försöka tyda alla paragrafer som evira har diktat ihop. Finns en hel del text på deras hemsida…
Det man ska komma ihåg med alla paragrafer, är ju att de inte uppstått för att någon försöker göra det besvärligt för alla t.ex.fårägare, allt har ju en poäng, ( någonstans… ) men till lika kan man ju undra om det inte skulle gå att göra saker och ting enklare ibland…