9 februari, 2019 av Nisse

Skenodling – lönsam odling

Det har igen börjat talas om skenodling på grund av Karhinens rapport. Men det är inte alls så enkelt som han låter påskina. Speciellt idén att ta bort stöden från dem som inte har tillräckligt stora försäljningsinkomster är rent vansinne.

De som får ett dåligt pris för sina produkter blir då dubbelt bestraffade. Dessutom är det helt emot alla principer om jämlikhet. Det blir tvärtom snedvriden konkurrens som gör ont värre. EU påstår sej arbeta för jämlik konkurrens så det är i och med det redan ett dött och begravet förslag.

Det finns säkert skenodling men man kommer absolut inte åt den genom att ställa upp inkomstgränser. Den eventuella minskningen av byråkratin kan snabbt kringgås genom att flera små gårdar bildar sammanslutningar.

Men egentligen är jag mest emot förslaget på grund av lönsamheten. Det är upp till var och en att besluta hur och vad man odlar. I dagens läge är det så dåliga priser att man lättast kan öka lönsamheten genom att spara på utgifterna. Om det leder till lägre skördar så är det inte odlarens fel.

Man måste fundera på om det lönar sej att köpa en massa gödsel och kemikalier. Får man tillbaka de pengarna och vad blir en eventuell vinst ? Kanske det i stället lönar sej att köpa aktier på börsen. Det bör man få göra i en fri marknadsekonomi. Eller får man 10 euro mera per hektar och vill man göra en massa arbete för den lönen ?

Firmorna för en massa propaganda och reklam om hur fantastiskt mycket mera man får per hektar med den ena och den andra produkten. Det kan man strunta i. Det enda som har betydelse är hur det lönar sej på de egna åkrarna som säkert inte är likadana som provrutorna.

Problemet är inte att folk inte ids odla utan att det är olönsamt. Med de usla priserna lönar det sej inte att satsa på nya maskiner och byggnader. Att tvinga folk att odla intensivt genom att annars hota dra in stöden är helt fel metod.

Det är klart att vissa gärna vill att vi skall odla stora mängder för ett billigt pris men det är inte alls i vårt intresse. Vad vi behöver är lönsamhet. Vi har tvärtom problem med överproduktion som pressar priserna. Förra årets skörd var litet lägre och priserna steg genast. Alltså borde vi sikta på lägre skördar – till exempel genom att spara på utgifterna. Då sparar vi och kan i alla fall få högre inkomster.

I Brasilien brukar de bränna kaffe då det blir överproduktion. Vi borde kanske också börja bränna överproduktionen. Det skulle förbättra lönsamheten.

Jag har funderat på eko-odling för att slippa utgifterna på gödsel och kemikalier men problemet är att det då går åt mycket mera brännolja. De svindyra ekomaskinerna bara försämrar all lönsamhet. Dessutom har man sett att ekopriserna ibland till och med går ned under de normala priserna så någon patentlösning är det inte alls.

Faktum är att det finns små möjligheter att förbättra lönsamheten på annat sätt än att priserna höjs. Allt annat är specialfall som bara lämpar sej för ett fåtal gårdar. Och så länge världsmarknadspriserna är vad de är så är utrymmet mycket bergränsat. De som har möjlighet till specialodling bör för all del ta vara på den men inte går det för alla att börja odla specialgrödor.

Så vad gör vi andra olyckliga ? Jo, vi skaffa annat jobb och andra inkomster för att överleva. Det är bara bra för hela landet om det finns en mängd bönder som odlar vid sidan om annat arbete. Det är på tiden att sluta drömma om att hela familjen skall kunna leva på jordbruket. Numera är det ett fåtal som klarar det (utom de som har kossor). Det är inte fel att skaffa sej annan utbildning som dessutom kan vara nyttig i jordbruket.

Så jag vill påstå att Karhinen prat on skenodling bör förpassas till papperskorgen och i stället bör man sikta på att öka mångsidigheten inom jordbruket. Distansarbete är nu lättare än någonsin och det är mycket bra om ungdomarna får en bra utbildning och kan jobba från byarna.