Min gamla mobiltelefon har börjat få lite ålderskrämpor och hyggliga bilder har det inte gått att ta det senaste året. Därför har det inte heller blivit så mycket bildmaterial i mina blogginlägg, det vill ju inte bli att ta både telefon och kamera med när man går ut. Fickorna är ju fulla med grejer från förr 🙂
En ny mobil har därför länge stått högt på önskelistan men först idag tog jag mig tid att åka till stan på uppköp.
Min gamla Samsung har varit en tålig kamrat i både vått och torrt och får väl nog antagligen hänga med en tid ännu speciellt de dagar då det blir tuffa förhållamden. Har haft ett par Nokia tidigare också men stryktåligheten har nog tyvärr inte varit i samma klass som de Siemens och Samsungen jag haft. Få se hur den här klarar bondelivet?
In alles är detta min 7:e mobila “kamrat” börjandes med en Mobira NMT-450 “kappsäck” som jag köpte begagnad 1992 för 4500 mk, det var mycket pengar på den tiden! Fortsatte med 2 Nokia som hade ömtåliga displayer. Sen prövade jag 2 Siemens som var verkligt stryktåliga, den ena föll från 7 meters höjd i asfalten och låg ett par timmar i dagvattenbrunnen utan att få desto större men.
Mobiltelefonerna är nog ett nödvändigt ont idag, de fungerar ju numera som ett mobilt kontor som det skulle vara svårt att klara sig utan. Denna borde ju också lättare kunna hantera det övriga informationsflödet som dagens företagande för med sig. Största frågan nu är om jag klarar av att få igång nyförvärvet?
Nya fortskaffningsmedel.
När jag nu en gång var upplagd för shoppande satsade jag också på att sko om apostlahästarna. Även det en sak som länge stått högt på önskelistan, de gamla har börjat ta in snö både här och där och det är ju inte roligt att vara blöt om fötterna.
Dom gamla var faktiskt i så bedrövligt skick att jag inte ens försökte byta in dem 🙂
Mobiltelefonen är livsviktig i jord- och speciellt skogsbruket. Jag hugger ensam i skogen och då behöver man en fungerande mobiltelefon. Tyvärr har kvaliteten varit usel på citytelefonerna. De ger upp andan bara som man talar om regnväder. Ericssons “Hajfena” fungerade en tid men då gummipackningarna gav upp så blev den också pensionerad. Nu har jag en Samsung som har IP67 (vatten och dammtät) så få se hur länge den överlever i bröstfickan på skogsjackan där det kommer vatten både utifrån och inifrån.
Jag köpte min första (och sista) Nokia då N900 kom – fast den är mera en datamaskin än mobiltelefon. Fin grej men sedan övergav Nokia den linjen och började men Windowsskräpet och något sådant kommer inte över tröskeln till det här huset.
Ifråga om skodon så är det ryska filttossor som gäller nu. Brorsan köpte dem åt mej i Moskva och de har gummisula. Säkert räddade de livet på mej de här senaste kalla vintrarna. Tyvärr har de inte sågskydd så jag måste ännu ha skogsstövlar i skogsarbetet.
Hej du! Ja du har nog så rätt att utan “nallen” går det inte nuförtiden att vara utan, dessutom en “livförsäkring” kan man så där i stort säga.. dina arbets-skor var utslitna så till den milda grad, tur att det finns nya i affären…. Gissa om detta skriveri gör en på glatt humör för så här är det ju för oss “lantisar” nästan alla ,, man använder sina saker slut… dessutom är det så “kiva” o läsa om lite annat vardagligt… tack för det..
Hmmm, joo här köps inte nytt bara för att lacken mattats lite eller för att modet föreskriver andra modeller. Så länge det fungerar är det OK, tyvärr är nog inte dagens skor och kläder lika hållbara som tidigare 🙁
Många anser att “shoppa” är ett nöje, jag betraktar det nog mera som ett nödvändigt ont och slöseri med tid. Hittar jag något som passar brukar jag (om kassan tillåter) köpa flera par så att man klarar sig flera år framåt. Brukar försöka förhandla till mig lite mängdrabatt men det är inte alla gånger som expediterna förstår hur mycket dom sparar på att sälja flera par åt gången……..
Försöker väl efter bästa förmåga se anständig ut men kommer TV ut för att göra ett reportage från åkern så inte tusan hämtar jag “finkostymen” bara för att göra mig till….. kommer dom för att se verkligheten så ska väl verkligheten visas också utan krusiduller 🙂
Det är ett riktigt problem att kvaliteten numera är urusel. Det hjälper inte att priserna gått ned i vissa fall för man får springa och köpa nytt hela tiden och det är tid som är bort från arbetstiden. Har någon räknat ut hur mycket vi totalt sett förlorar på den usla kvaliteten ?
Gummistövler (numera av plast) är ett exempel. Om man surfar på nätet så får man läsa massor av skräckexempel på hur stövlarna börjat läcka efter nån vecka – eller inte hållit vatten ens som nya. Det värsta är att det INTE hjälper att betala mer för ibland är de dyraste de sämsta. Jag brukar kolla in Råd och rön (svensk konsumenttidskrift) som finns på nätet. De testar produkter men tyvärr hinner de inte gå igenom allting.
Jag brukar köpa stora mängder då jag nån gång hittar nånting som är bra. Svenska arméns kläder har jag nu i lager så det räcker tills jag dör … Modet får nog andra springa efter (och betala för).