Vårplöjning + vältkombi = sant

… åtminstone det kan konstateras när jag granskade  det som grott så här långt. Havren jag sådde på det fält som vårplöjdes och återpackades med carriern samt fick sig en överfart med s-pinnharven är det klart bästa av spannmålen så här långt. Också det fält som harvades 2 gånger med s-pinnharv så fort jorden redde sig ser bra ut trots att det sen låg orört nästan 2 veckor innan det blev sått. De fält som harvades senare just innan sådd och de fält som jag endast carrerbearbetats utan vare sig höst- eller vårplöjning är de sämsta. Jaa faktiskt de sämsta jag haft sen början av min jordbrukarkarriär. Problemen på de åkrarna är inte enbart förorsakade av olämplig jordbearbetning och svagt utsäde (endast 70% gfrobarhet) utan största orsaken är nog det kraftiga åskregn på 43,5mm mer eller mindre genast efter sådden. Nu fick jag hård skorpa på det samma fältet där jag hade skorpa på morotssådden i fjol. Och det har jag lärt mig från förut att kommer det kraftiga regn inom 2 dygn efter jordbearbetning så bildas det skorpa på de flesta jordar. Kommer det däremot inget regn inom 2 dygn så tål jorden regnet betydligt bättre. Kanske bildas det hållbarare aggregat av nattfukten under de 2 dygnen?

Årets såkombination.
Årets såkombination.

 

En i mitt tycke helt acceptabel etablering.
En i mitt tycke helt acceptabel etablering.

 Någon bild på de sämsta åkrarna täcks jag nog inte lägga upp i det här skedet 🙂 Fick förövrigt åkergrödorna sådda i dag med en avslutande sådd av kummin. …….

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.