Fyrbenta gubbar

Eftersom jag inte har några fyrbenta flickor att skriva om (som Sonja) så skall jag istället få be att presentera mina fyrbenta gubbar. Dom är inga riktiga produktionsdjur, snarare konsumtionsdjur men dom ger ett stort utbyte på ett annat plan än det ekonomiska.

Först i raden skall Ture få säga hej.Han är för tillfället på bättringsvägen efter en konvalecens på nästan en vecka. Han har varit sjuk i ett bakben och hoppat runt på tre ben. Detta går rätt bra för en “vanlig” katt men Tures problem är att han saknar lårbenet i det andra bakbenet.  Eller egentligen lårbenskulan. Den blev bortopererad på djurkliniken i Seinäjoki efter en oklar olyckshändelse för tre år sedan. Han har lärt sig leva med det och är detta till trots vår klart bästa råttfångare. (vid ett tillfälle kom han också dragande med en fullstor huggorm)

Tures problem är han blir tvungen att grovjobba i finkostymen. Han är som synes långhårig med drag av norsk skogskatt, och var från början nästan i utställningsskick, men det har han totalt sabbat bort genom hårt leverne.

Förutom ett okomplett benrangel så har han efter att bilden togs lyckats skada ett öra så det under läkningen rullade ihop sig och numera ser ut som en gammaldags filmrulle. Variga sår är vardag och pälsen får veterinären reda ut under narkos varje vår. Detta allt pga att han sitt snälla utseende till trots är en riktig slagsbult som bland annat fick husets enda honkatt, Bea, att ta sitt pick och pack och flytta till farmor (som bor i ett annat hus på samma gård)

Med folk är Ture dock snäll och social och bär sig åt som folk!

Profilbild

Författare: Kalle

Har varit spannmålsodlare sedan 20 årsåldern. Jobbar som brandförman i Närpes, det betyder att jag inte är heltidsjordbrukare annat än i hjärtat. Jag har familj, sambo och tre döttrar födda -04, -09 och -16 Jag odlar spannmål och oljeväxter på 38 ha, och gör detta på största allvar. Den skrala lönsamheten har inte knäckt mig, bara gjort att jag inte kan vara heltidsbonde. Dessutom har jag ett intresse för närhistorien, och jobbar gärna med att restaurera nyare veteranbilar. (70-talet) Har tre dylika + en mc i garaget. Samlar gärna material och skriver ner mycket nutidshistorier för framtiden. Jag är öppen för det mesta bara det inte har med sport eller idrott att göra. Jag betraktar all sport och idrott som flykt och försvarbeteenden, det man inte kan göra med traktorn kan gott lämnas ogjort!

4 reaktioner till “Fyrbenta gubbar”

  1. kul att läsa om kattlivet på landet 🙂 här i stan är det mer djurplågeri att ha en katt i en liten lägenhet – instängd hela dagen :/

  2. Jo fy katten. Då vi bodde i södra Helsingfors så hade grannen ovanför en hund som ylade hela dagen (jag satt hemma och pluggade).

    Nu har vi en hund som är helt omöjlig men gummans kelgris och en 17 år gammal katt som bara ligger på soffan – utom då det klingar i matskålen … Jag skulle aldrig ha djur i staden.

Kommentarer är stängda.