10 april, 2010 av Kalle

Vårdagar

Våren är på gång, det är  ingen ide att förneka. Bilden ovanför är en realtidsbild på vad jag ser när jag tittar ut genom mitt ”bloggrumsfönster” i dag. Som synes börjar stora delar av snön vara borta på åkern bakom torken och inga större vattensamlingar finns heller kvar. Ett ordspråk säger ”det är svårt att sia, särskilt om framtiden” och det gäller även snösmältningen och framför allt tjälen i år. Åtminstone jag trodde på en tjäle närmast lik permafrost i år, och att man istället för att så, skulle få sprida ut kornen på tjälen. Vad händer då? Jo det fanns så gott som ingen tjäle alls i jorden.  Det märktes särskilt tydligt för några dar sen när jag tittade på när en  mindre traktorgrävmaskin utan minsta motstånd grävde i leran bredvid Närpes å.

När jag började med jordbruket 1990 var målsättningen att det varje år skulle skaffas någon ny maskin, jag använder i huvudsak ungefär 10 maskiner och planerade att hålla dem ca 10 år och sedan byta, en i året alltså. Denna plan har av helt ekonomiska orsaker kraschat som börsen på Island. Det är i allmänhet ganska lätt att räkna ut när det lönar sig att byta traktor eller såmaskin. Detta förstås därför att en maskin skall ge sin kostnad tillbaka till husbonden, både ekonomiskt och ergonomiskt. Men sedan måste det ju finnas ekonomiskt utrymme för investeringen också. Bla tack vare att maskinparken var bra redan då jag övertog hemmanet har jag ändå kunnat hålla en helt acceptabel nivå på tekniken. Fast det fanns traktorer och alla moderna redskap redan på 60-talet är ergonomin och användarvänligheten ljusår borta från den tiden i dag. När jag började köra traktor på åkern i tio-årsåldern hade vi ingen hytt, det blåste och dammade och när man tvättade sig efter ett harvpass blev det tillräckligt med jord till en balkonlåda kvar i handfatet.  Att harva upptog ungefär tredubbelt den tid det tar i dag. När vi sedan fick hyttraktor 1975 var det bara klarglas i fönstren och dålig fläkt, så då förbrukade föraren mera vatten än traktorn drog brännolja, typ! I dag kan man nästan vårbruka i konfirmationskostymen om det skulle roa en, tack vare AC och sådana nymodigheter!

Det som jag personligen har som ledstjärna i maskinanskaffningen är att maskinen skall vara driftsäker och lättanvänd, men inte för stor. När jag sår eller skördar vill jag göra just det,och  inte jobba med svets eller andra verktyg. Det viktigaste enskilda faktorn  är att hela maskinkedjan passar in i varandra, det skall inte finnas några flaskhalsar eller överdrivna jättemaskiner. Bränsleförbrukningen över tid är också en viktig faktor, dels är bränslet dyrt, men det är också en viktig miljöfaktor. En för stor harv i förhållande till traktorn dricker kopiösa mängder bränsle.

Allt detta tillsammans gör att jag har utarbetat en strategi för lönsamheten på jordbruket. Själva växtodlingen skall vara självbärande, dvs utsäde, gödsel, maskinslitage, bränsle etc etc måste komma tillbaka av sålda produkter. Efter det kan jag använda stödpengar till lön och investeringar. Detta gör att jag varje vår noggrannt planerar alla odlingtasinsatser såsom tex antal överkörningar med jordbearbetningsmaskiner och dylikt på förhand med räknesmaskinen i handen. Sedan gör jag undantag från detta enbart om vädret blir extremt eller något annat oväntat inträffar. Som exempel kan jag berätta att det enligt egen kostnadskalkyl kostar ca 8 euro ett harva ett hektar plogad mark.

När man räknar enligt ovanstående kalkyl visar det sig att de enda ”vanliga” sädesslag jag lyckas uppnå vettig lönsamhet med är vete och ryps, alltså blir det endast odling av dessa i år. Då måste man hoppas på en lång höst, dvs tröskväder ända in i oktober och att sommaren inte blir alltför regnig.

Det allra första steget i på odlingssäsongen är gjort. Det fixade Lovisa och jag tillsammans häromkvällen, dvs lade vetet i mälton (grobarhetsanalys i hemförhållanden). Jag har ibland lämnat provet till markkartering och ibland har jag bara chansat men oftast har jag brukat sätta 50 frön i en blomkruka. I år provar jag sättet som Mats beskrev i sin blogg och har nu 100 vetekorn i kylskåpet i ett Melittafiler. Det var Lovisa som räknade upp kornen, jag hade fixat ett papper med 10 cirklar på och hon plockade noggrannt in 10 vetekorn i varje cirkel. Nästa lördag torde vi kunna läsa av resultatet.

Jag var också en sväng via Agri-Markets vårdag i fredags men storleken och framförallt priserna på de intressantaste maskinerna där var av sådan kaliber att man började känna sig matt och bara ville gå och lägga sig!

Lovisa räknar vetefrön

8 svar till “Vårdagar“

  1. Nisse skriver:

    Visst skulle det vara trevligt med nya fina maskiner men jag är också av den åsikten att inkomsterna skall täcka utgifterna. Då blir det inte mycket över för att köpa maskiner. Då jag blir riktigt sur på att svetsa och lappa ihop mina gamla skrotmaskiner så går jag och dricker kaffe och tittar på vad nya maskiner kostar – därefter är motivationen att fortsätta svetsa och lappa alldeles enorm …

  2. Stefan skriver:

    På en mindre spannmålsgård blir det ju inte så värst mycket traktortimmar per år – svårt att motivera splitternya traktorer.

    Är trenden i övrigt i sydösterbotten densamma angående val av grödor i år -ryps och kanske vete? Någon uppfattning?

  3. C-H skriver:

    Maskinerna behöver inte vara nya men men de skall fungera när de behövs .Att reparera i värsta brådskan tar både tid och ork .Dessutom finns det alltid problemmaskiner som hela tiden krånglar och krånglar som dessutom blir mycket dyrt med tiden .Finlands växtperiod är dessutom kort .

  4. Jonas skriver:

    Jag vet ett ordspråk som stämmer till 100% när det gäller att sia väder. En gammal klok vän sa en gång; ”om det finns snö på taket den 1:a maj, så finns det snö i skogen också” Stämmer alltid 😉

  5. Bonden skriver:

    Ifall du har räknat att det kostar 8 €/ha att harva har du nog inte beaktat mycket mer än bränslekostnaden. Man borde ju även beakta slitage, värdeminskning, ränta på satsat kapital, försäkringar…..

  6. Kalle skriver:

    Det är jag medveten om, men om du läser noga vad jag skrivit så har jag i denna utgift endast beaktat bränsle och själva maskinens slitage och drar detta från odlingsintäkterna. det övriga du nämner hänför jag till det som stöden står för. Detta är ingen vetenskap, det är en egen teori

  7. Nisse skriver:

    Nog är det väl riktigt att räkna som Kalle gör. De rörliga kostnaderna är avgörande då man gör upp odlingsplanen. De fasta kostnaderna och investeringarna gör man beslut om utgående från hela resultatet över en längre tidsperiod. Och då inverkar också vad man själv trivs med och vill göra.

    I beräkningar om det ekonomiska resultatet i sin helhet bör man förstås ta med fasta kostnader också.

  8. Bonden skriver:

    Förstår tankesättet men håller inte med till 100 %, men man kan ju tänka och räkna på så många olika sätt. Huvudsaken det går runt 🙂