Här syns pumpen som pumpar ut gödseln från ladugården. Vi har alltså svämgödsel,så allt blandas ihop. Nu har det gått som så, att det har lossnat en splint vilket gör att det inte längre går att pumpa. Problemet i sig är ganska snabbt åtgärdat, men att lyfta upp o sänka hela rustningen tillbaka i brunnen är ganska noggrant jobb. Min uppgift är att sköta traktorn, medan Åke dirigerar och fixar felet.
Författare: Sonja
Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!
Visa alla inlägg av Sonja
Måste man ha en dyr gödselbrunn på grund av EU, ifall man skulle ha tillexempel 10-20 st får, lite höns och kanske några kossor? 😛
Det beror lite på. Man måste lagra gödsel så att näringsämnen inte kommer ut i naturen, men det går att sköta det utan brunn. Man kan hålla dem på ströbädd, alltså strö halm eller spån på golvet och fylla på vartefter. Ströbädden duger som lager. Men det förutsätter förstås att man har lite extra takhöjd.
Sen kan man ju också lagra gödsel och urin skilt. Då måste man visserligen ha en brunn, men inte lika stor som en svämgödselbassäng.
Föresten så tror jag att dessa bestämmelser om hur man lagrar gödsel nog är helt inhemska. Alltid kan man inte skylla på EU 😉
Det är djurmängden som bestämmer hur dyr och stor gödsellagringsplats man behöver för att uppfylla miljökraven ..
Nitratdirektiven förnyades år 2000 och där står att det behövs 12 mån gödsellagringsplats för varje djurenhet .