Gödselkärran jag förevisade tidigare i vår verkar var otursförföljd den här odlingssäsongen. Mina små missöden med punktering och fastkörning kompletterades av bolagskumpanen Tomas som lyckades hitta en vägtrumma som blivit lite smalare under vintern. Vattnet hade gröpt ur vägbanken och försvagat den så pass att den gav vika för ett välfyllt gödsellass. Vad kan man säga annat än att det sket sig? 🙂
Den här typen av missöden är faktiskt inte helt ofarliga. Kärran är mycket tyngre än traktorn och det är inte alls otänkbart att kärran drar omkull traktorn samtidigt som den välter. Denna gång gick det dock bra och efter lite uträtning av dragbom och diverse svetsande kommer vagnen att vara som ny. Eller nåja, kanske vi nöjer oss med att den åtminstone inte är så värst mycket fulare än den var före missödet.
Författare: Mats
Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.
Visa alla inlägg av Mats
Skit också!
Kan man lugnt säga. ”Husdjursproduktion förorsaker stor punktbelastning av näringsämnen” kunde också vara en rubrik. 🙂
Jo där blev det sannerligen ordentligt med gödning!
Grattis Per-Erik – du skrev den 1000:de kommentaren! Du får en bondbloggen mössa på posten bara du meddelar din postadress till bonden.blogg@yle.fi 🙂
Nu kan Per-Erik skryta med att han fått sig en Bondbloggen-mössa tack vare rent och skärt skitprat! 😀
Sidu bara! Jag behöver dessutom en ny mössa! Man tackar!
Var så god – vi har överlämnat den i Itellas trygga förvar i dag, har du tur hinner den fram till helgen!