21 maj, 2010 av Kalle

S(M)ÅMASKIN

Denna lilla underliga rubrik skall få sin förklaring längre fram. Först vill jag lyfta på hatten för Mats senaste inlägg. Det var att sätta ord (och fina sådana) på något som jag tror de flesta jordbrukare känner men har svårt att förklara. Tack Mats!

Jag har själv kommit ur led med mina inlägg. Tanken var ju att prsentera en maskin i taget på spannmålsgården, och det tänkte jag göra i den ordning dom kom i användning. Gick det bra? Nej! Som vanligt så blev igångkörandet av sådden ett enda logistikkaos där maskinerna togs i användning huller om buller och utan någon tid att skriva något om dom. Nu skall vi börja bena ut kaoset med en maskin i taget, slumpvis ordning och i kväll känner jag för att skriva om såmaskinen.

I begynnelsen sådde man för hand, man bara spred ut kornen ur näven. Den första ”såmaskinen” var en korg med en propeller och en vev på. Man gick och bar på korgen och vevade ut fröna efter bästa förmåga. Det var inga stora arealer man sådde då.

När maskinerna började komma kom också konstgödseln. Från början var det två skilda maskiner som spred ut konstgödsel och utsäde. Detta minns jag också själv så det pågick fram till 70-talet nån gång. Sedan kom kombimaskinerna som sådde både gödsel och utsäde samtidigt. Revolution!

Den maskin som jag använder idag är absolut ingenting för catwalken. Den har tolv år på nacken och är närmare dom första kombimaskinerna än dagens modernaste maskiner. Såhär ser den i varje fall ut

Det är en 2,5 meters lättbogserad maskin som alltså dras efter traktorn som en vagn.

Om man skall hänga med utvecklingen borde maskinen vara antingen en vältkombi eller en direktsåmaskin. Jag skall förklara; vältkombin har en hjulrad efter maskinen som således vältar direkt efter sådd. Man behöver alltså inte välta alls.

Direktsåmaskinen är starkare byggd så att man kan så i oplöjd eller bara lättbearbetad jord. Fördelen där är att man sparar in bränsle och kostnader för övriga maskiner eftersom man i princip bara behöver en tallriksharv och såmaskinen, och  klarar sig med 2-3 överkörningar i stället för 5-6 som tex jag gör. Jag är dock personligen tveksam till båda rackerierna eftersom dom kostar 3-5 ggr mer än vad min lilla småmaskin gör som ny. Dom klarar ändå inte av något annat än att placera kornen i jorden, resultatet är precis samma. En arbetsbesparande grej är förstås att dom stora maskinerna har mycket större behållare så man behöver inte fylla så ofta. Mycket bra om man har utspridda små åkrar.

Huruvida man skall övergå till direktsådd eller inte har brytt min hjärna i ett par års tid nu. Problemet är att det inte finns något svar på den frågan. Det är en så komplex frågeställning att man borde veta tex prisutvecklingen under dom närmaste 10 åren, både på spannmål, bekämpningsmedel och konstgödsel för att kunna svara på den. Alltså får man göra som så ofta, gissa.

Jag lägger upp ännu upp en bild från vårens vetesådd, en varm kväll den 13 maj 2010 klockan 22.30

På tal om såmaskiner skall jag avsluta med en anekdot från fordomdags:

Två bönder stod och skröt om hur mycket utsäde dom hade råd att lägga ut. Den ena sa: Jag hade ställt upp maskinen så mycket det bara gick. Den andra svarade: Tänk jag då, jag sådde för hand så mycket det bara gick!

9 svar till “S(M)ÅMASKIN“

  1. Andreas skriver:

    En mycket välhållen och fin maskin för att var tolv år!

  2. Ola skriver:

    De lättbogserade maskinerna har sina fördelar. I början av veckan fick vi i norra Österbotten ett verkligt störtregn, nu när det torkat upp verkar genomsläppligheten i jorden vara bättre och skorpbildningen mindre för de bönder som sått med maskiner med hjul på sidorna medan det är vattenpölar kvar där vältkombin använts. Noteras bör att jag är jävig eftersom jag själv kör med en likadan maskin som Kalle.

  3. Bonden skriver:

    För- och nackdelar med allt. Vältkombin fördelar istället vikten över en större yta medan en lättbogserad maskin sätter all vikt under endast 2 hjul. Detta kan vara till mycket stor nackdel om man t.ex. har mullmark i ena ändan av skiftet och lerjord i andra. Ställer man såmaskinen så att den går på lämpligt djup för lerjorden så går den alldeles fruktansvärt djupt på mullmarken eftersom de stackars 2 hjulen som bär upp maskinen sjunker djupare där…… och tvärtom.
    Vältkombin är och andra sidan oftast mycket större, därmed också tyngre. Är det dock i våtare laget när man sår så är den lättbogserade varianten bättre. Jag har erfarenhet av båda men föredrar vältkombin i de flesta fall (förutom priset), i alla fall mina mina jordarter

  4. Professorn skriver:

    Vad är skillnaden mellan en lättbogserad kombi såmaskin och en som är fäst i lyftarmarna? Den som är fäst i lyftarmarna borde ju vara mycket smidigare att transportera på vägen?

    Har sett att det finns båda versionerna av Junkkari Simulta 2500.

  5. Mats skriver:

    Det beror lite på; den burna är kanske lite smidigare på små skiften, men den bogserade är ofta bekvämare att använda (mindre krängningar o.s.v.) och oftast bekvämare i transport. Dessutom klarar man sig ofta med mindre traktor om man väljer en bogserad framom en buren maskin. Debatten buren-bogserad är för övrigt en rätt stor sak i jordbrukarkretsar, den går igen på såmaskiner, harvar, plog, slåtterkrossar m.m. 🙂

    Beträffande såmaskinerna är en buren byggd att bäras i lyftarmarna, en lättbogserad är vanligen en buren som konverterats till bogserad. Samtidigt brukar man ofta t.ex. montera lite större utsädes- och gödselbehållare, men i stort är det en buren som fått hjul och dragbom.

    Sen finns det också tunga bogserade, som är enkom konstruerade som bogserade. De är ofta större, tyngre och mer robust byggda än de burna och lättbogserade.

  6. Kalle skriver:

    Personligen bytte jag en exakt likadan hydraulburen till denna. Jag tycker den största fördelen är att eftersom den kommer längre ifrån traktorn så ser man vad den sysslar med på ett annat sätt. Dessutom är det ett stort + att den går att köra med en liten traktor fast det ryms nästan 500 resp 1000 kg i behållarna.

  7. Kalle skriver:

    Dessutom vill jag pååeka att min skepsis till vältkombin är just det som Ola skrev. Om man hamnar att så i lite för fuktig jord vill jag inte välta den genast. Då ser jag det som ett minus att maskinen vältar själv per automatik.

  8. Matts skriver:

    Jag har också en lättbogserad maskin, och jag håller med det mesta som har kommenterats. Den största fördelen är att den går att köra nästan med vilken traktor som helst. Först körde jag med en 60 hk bakhjulsdriven och kunde fylla den med 900 kg konstgödsel och 450 kg utsäde. Den mängden hade varit omöjlig med en hydraulburen.

    Om man sår höstvete är den mycket bättre än vältkombin, för då har man mycket större risk för utvintringsskador om jorden packas hårt på hösten. En nackdel tycker jag är att den är nästan 4 m bred i transport, trottoarkanter och refuger får man se upp med. Lika är det med smala åkervägar och trummor. Jag tycker också att den är lite skonsammare mot billarna när man svänger i arbetsläge, jag har så oregelbundna fält att man är tvungen att köra i krökar ibland. Vältkombin som har hjulen längst bak har en tendens att belasta konstgödselbillarna i sidled när man svänger med den nere i arbetsläge.

  9. Nisse skriver:

    Jag är ganska sur på Simultan med de små hjulen som dessutom gör den en meter bredare än nödvändigt. Och det är mycket illa eftersom jag kör igenom tröskhuset för att fylla på direkt från silo. Så min nästa maskin är definitivt en vältkombi. Jag har monterat ribbvält på min Simulta och vältrar aldrig skilt.

    Med frässådd så är man van att vänta tills det torkat ordentligt så det blir ingen skillnad.

    Hydraulburen såmaskin har aldrig varit en möjlighet och blir det inte heller för jag vill ha ett par tusen kilo gödsel och utsäde i lådorna eftersom jag åker hem för att fylla på. Den nuvarande kombinationen är lång men svänger utmärkt då fästpunkten är så långt bak. Jag svänger i ändarna och kör tillbaka bredvid den nyss sådda delen (se såvideon http://www.bondbloggen.fi/2010/05/nisses-savideo/).