Uppföljning

Förra veckan tallriksharvade jag ett skifte för att lura igång ogräsen och på en del av skiftet hade jag också hängt en vält efter harven. Tanken var att välten skulle packa till jorden, vilket skulle ge ogräsrötterna bättre kontakt med markfukten och att ogräsen därför skulle växa snabbare. Nu efter en och en halv vecka passade jag på att kolla effekten.

Den här metoden att “svälta ut” ogräsen är rätt pålitlig, men kräver att man har tid på sig eftersom plantorna absolut måste gro mellan harvningarna för att man skall få nån effekt. Att bara harva skiftet två gånger utan att ogräsen grott är slöseri med tid och pengar.  Ju snabbare groningen sker desto bättre och därför är det lite intressant att se om man kan snabba upp groningen med hjälp av vältningen.  I vår har det inte spelat så stor roll, men en normal eller sen vår kan det vara viktigt att kunna korta ner groningstiden redan med ett par dagar.

Åtminstone den här våren var effekten tydlig. Exempelvis kvickroten borde ha 3-4 blad innan man bearbetar igen för att man skall få maximal effekt. På den vältade delen hade vi redan gått förbi den nivån, kvickroten hade 4-5 blad. På den del som inte var vältad hade de flesta plantor 2-3 blad.  Det innebär att välten putsade bort c. en halv vecka i groningstid. Inte hela världen, men ett litet steg i rätt riktning i alla fall.

Författare: Mats

Jag är 42 år, gift och har en son på nio år. Min fru jobbar som lågstadielärare, så mitt jordbruk är ett enmansföretag. Jag har varit jordbrukare sedan 2001. Innan dess hann jag jobba 6 år som lantbruksrådgivare inom växtodling och ekonomi. Gården har ända fram till hösten 2009 varit en mjölkgård, men numera bedriver köttproduktion med dikor och en del växtodling. Det är känslosamt att lämna en produktionsform som funnits på gården i generationer, men samtidigt spännande att ge sig i kast med något nytt och lite obekant. Tanken är i första hand att sälja kalvar vidare till specialiserade uppfödare, i framtiden kan också egen uppfödning komma i fråga. En riktigt intressant tanke är att själv slakta och sälja köttet direkt till konsumenter, som jag börjat testa i liten skala. Växtodlingen har bedrivits ekologiskt sedan 1995 och husdjuren sedan 2010. Ekoodlingen passar gården rätt bra och gör enligt min mening produktionen lite mer spännande. Spänningen är visserligen på gott och ont, går det bra är det extra kul men går det åt pipan svider ordentligt.

10 reaktioner till “Uppföljning”

  1. Okej , jag som kör med carrier hade trott att det inte är bra när kvickroten blir tillbackad igen.. Tänkte att en kvickuppkultivator hade varit att föredra ?

  2. Som jag fattat saken är det två olika metoder man måste välja mellan, uttorkning eller utsvältning. Uttorkning innebär att man lyfter rötterna till ytan, frilägger dem från jord, absolut ingen myllning eller packning och sen får de torka bort. Utsvältning innebär att man hackar sönder rötterna för att stimulera groning, myllar in dem, packar gärna och låter dem gro ordentligt innan man plöjer ner dem. Kvickuppkultivatorn och liknande siktar på uttorkning och då är packningen till skada. Med Carrier är det snarast utsvältning du sysslar med och då är packning tydligen prima.

  3. För ekologiskodling skulle bästa växtföljd vara träda, men då missar man maximala stöd ..

  4. Personligen är jag lite avogt inställd till träda eftersom den inte genererar nånting som skulle vara till nytta, åkern går på tomgång. Jag har nån gång trädat när ett skifte skall täckdikas, när växtföljden inte går ihop annars el.dyl. men generellt undviker jag den. Fast då består ju också min odling av hälften vall, på en ren spannmålsgård kommer trädan i en lite annan dager eftersom den behövs för att marken skall må bra. Men det finns så många andra sätt att hantera ogräs att jag tycker trädan känns onödig i det sammanhanget.

  5. Såg ut som om IHn hade skurit ett tag när du körde, men så såg jag att den nog rörde sig igen.

  6. Jo, den fick jobba. 🙂 Läget för närvarande är rätt intressant på sina ställen. Det är så varmt att ogräset frodas i sån grad att det borde harvas, men jorden är inte ännu så torr att det egentligen är vettigt att göra det. (För att klargöra; Stefan stod och följde med en del av dagens harvning på håll.)

  7. Jag stod också och kliade mig i huvudet när du dundrade fram över åkern. Vad hade du hängt framför traktorn? Visste man inte bättre kunde man (på långt håll) tro att du försökte harva, så och välta på en och samma gång… 😉

  8. Den där frontgrejen hörde inte till ekipaget, men jag orkade inte haka loss den eftersom den skulle användas senare på dagen.

    En närmare förklaring följer på Bondbloggen de närmaste dagarna. Stay tuned… 🙂

  9. Jag följer med intresse med hur du bekämpar ogräsen mekaniskt. Man lär sig hela tiden nya saker. Nog får man åkern svart på våren med att harva, men kvickroten blir man inte av med på det viset. Tidpunkten är mycket avgörande. Bäst dämpas kvickroten om man har möjlighet att plöja ner den på våren vid rätt tillväxtstadium. För att torka ut den kräver det nästan att man trädar åkern hela sommaren.

  10. Den där uttorkningstiden är en intressant grej. Under perfekta förhållanden kan man torka ut kvickroten på 7-10 dagar, men om en rotstump t.ex. ligger skyddad inne i en lerklimp kan den klara sig i flera månader. Uttorkning under vintern (genom frysning) är bra, men då skall det vara riktiga vintrar och inte såna där Euro-vintrar vi blivit vana med. 😉

Kommentarer är stängda.