13 juni, 2010 av Mats

Kalasregn

Lördagen gick i Popkalasets tecken. Det var riktigt intressant att sitta  och studera Lördaxs direktsändning från sidan. Jag tycker ibland att jag hamnar att pussla och optimera tidsinsatser för att få olika arbetsmoment att passa ihop, men jag får ju åtminstone laborera med timmar. Radioredaktörerna diskuterar 10 sekunder hit och 10 sekunder dit, en minut är en evighet. Dessutom skickas papperslappar kors och tvärs samtidigt som man pratar oavbrutet. De måste ha nån sorts multitasking-gen som jag saknar.

Popkalaset i sig var trevligt, så när som på ett ihållande regn (det regnade 9 timmar av 12 möjliga). En av kvällens mer roande inslag stod Darin för. Regnet stod som spön i backen, publiken hade utrustat sig med paraplyer, regnrockar och gummistövlar och Darin kör låten ”Drowning” (Drunknar) utan att dra på smilbanden. En bedrift på sitt sätt. 🙂

Om regnet kom olägligt för Popkalaset kunde det inte komma lägligare för odlingen. Våren har på intet sätt varit torr i någon sådan utsträckning att det skulle hämma grödorna, men ett stilla duggregn som ger 15 mm tackar man ändå inte nej till när sådden är klar. Nu skulle det sitta gott med 2 veckor uppehållsväder så vi får första ensilageskörden bärgad också. De tidigaste körde igång redan förra veckan och jag räknar med att ta fram slåtterkrossen under veckan som kommer.

Normalt brukar det bli ett litet uppehåll mellan sådd och ensilageskörd, men i år kommer de rätt så tätt på varandra. Det varma vädret i maj gav gräset en flygande start trots att det inte snabbade upp sådden nämnvärt. Tidsmässigt ligger sådden alltså ganska normalt i almanackan men grässkörden infaller lite tidigare.

Exakt när man tar ensilaget varierar dels med hur snabbt gräset utvecklas just på mina åkrar, dels med vilka krav jag ställer på foderkvaliteten. Ju längre gräset får växa desto större skörd får man men desto sämre blir näringsvärdet. Och vice versa, ju tidigare man skördar desto bättre kvalitet får man men desto mindre blir skördens storlek. En grov tumregel är att man skall skörda ensilaget när 25% av timotejens ax (”klubbor”) är synliga om man eftersträvar bra ensilage (för t.ex. mjölkkor och slaktdjur). Vill man ha det riktigt vetenskapligt tar man ett prov av gräset och låter analysera näringsvärdet eller följer med D-värdesprognoserna på nätet. D-värdet är ett synnerligen centralt begrepp i ensilageskörden, men mer därom i ett senare inlägg. Jag kommer att försöka ta en del av skörden kring i den optimala fasen, men största delen får bli lite äldre. Dikor behöver inte ett så kraftigt foder året om, de blir bara feta i onödan.

Kommentarer inaktiverade.