Där som sädesfälten böjer sig för vinden

Idag började tröskningen, även hos. Nyanskaffningen verkar fungera riktigt bra! 🙂

Profilbild

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!

9 reaktioner till “Där som sädesfälten böjer sig för vinden”

  1. Den “nyanskaffningen” / tröskan börjar väl närma sig 40 år? Inget fel med gamla maskiner som gör sitt jobb, men hur enkelt är det egentligen att hitta reservdelar till så gamla tröskor?

    Alltid är det ju någonting som måste fixas… 🙂

    Hur många hektar tröskar ni med den där?

  2. Jo, det stämmer. Den torde vara kring 30, 40 år. Nå, det visade sig att vi får reservdel till följande dag. Efter att vi tröskat 2,5 tank gick en remskiva i klyv och dessutom visade det sig att remmen i fråga har två “bristår”. Modellen i fråga är (väl) ganska vanlig trots sin ålder, så inte är jag orolig för reservdelarna. Vi fick nog snabbt också till föregångaren. Vi har årligen mellan 10 och 15 hektar att tröska. Dessutom är skiftena små, så jag anser inte att vi behöver en större tröska en denna. Den är inte heller så hemskt mycket medkörd, eftersom där fortfarande finns färg kvar på t.ex. skakarena.

  3. Jag vill envist påstå att dom där tröskorna i vissa lägen (besvärliga) gör sitt jobb bättre än dagens monster

  4. De äldre modellerna av Sampo är byggda så gott som enbart av standarddelar (gällande slitdelar). Nästan alla lager, kedjor, remmar osv hittas inom standardsortimentet hos den sortens försäljare.

  5. Det låter ju bättre än vad jag hade trott om det mesta som går sönder är i standardstorlekar. Gäller det även andra trösk-märken?

    Hur är det riktigt med John Deeres tröskor från 80 – 90 talet? Är dom nåt att satsa på? Jag har för skojs skull surffat runt lite och hittat helt fina John deere tröskor på nettikone.com till salu för runt 7000 – 15 000 € vilket ju inte är så mycket pengar för en tröska med hytt och 3 meters bord?

    Och till sist: är 2000 timmar för mycket timmar på en tröska?

  6. Några exempel på John deere tröskor från 80 – 90 talet:

    John Deere 1032, körd 1900 timmar: 8600 euro.
    http://www.nettikone.com/john-deere/1032/859385

    John Deere 942, körd endast 966 timmar: 6500 euro.
    http://www.nettikone.com/john-deere/942/852291

    John Deere 1042, körd 1780 timmar: 9800 €
    http://www.nettikone.com/john-deere/1042/854183

    John Deere 975, körd 2500 timmar: 12500 €
    http://www.nettikone.com/john-deere/975/849737

    Är det här bra tröskor som jag listat upp eller finns det nån vettig orsak till varför det går att köpa dom för under 10 000€? (förutom åldern då)

  7. Professorn:
    Har själv en John Deere 1042 -86. Ifall du vill hitta reservdelar från någon tröskskrot ska du inte köpa denna modell. De är så pass sällsynta att det är väldigt få som har skrotats.

  8. Gröna Deutz Fahr tröskor har ju blivit en ganska vanlig syn nuförtiden, nästan vanligare än Claas tröskorna som man såg en aning mer av för bara några år sen.

    Så reservdelar borde väl inte vara något problem om man har en Sampo Rosenlew, Deutz-Fahr eller Claas?

Kommentarer är stängda.