Andra ensilageskörden sjunger på sista versen och det börjar gå att göra foderbudget, alltså räkna igenom om grovfodret kommer att räcka över vintern. Trots att en del ännu inte skördats börjar mängden räcka till, när återstående areal bärgats borde det t.o.m. finnas marginal.
Dels vill man ju inte ta emot vintern med för lite foder eller i misstag ge för mycket i början av inneutfodringen för att sedan få för lite mot slutet. Å andra sidan vill man inte heller skörda för mycket. Grovfodrets kvalitet och näringsvärde försämras under lagringen och att bärga allt för mycket extrafoder är därför onödigt om det hinner bli för dåligt innan det skall användas.
Mitt foderförråd borde räcka till nångång framåt hösten 2011 och det är ganska lämpligt. Mycket längre än så vill jag inte spara rundbalarna men samtidigt innebär det att det finns en viss säkerhetsmarginal även om jag skulle tvingas kassera nåt parti.
Märker man i det här skedet att man har för lite foder finns det ännu möjlighet att försöka skaffa mer av nån granne som inte behöver all sin vallväxt. Man kan skörda halm som nödfoder, speciellt om den innehåller en del gräs. Har man tillräckligt med foder trots att all vallareal inte bärgats går det bra att plöja ner den som jordförbättring. Fast de flesta skördar nog varenda kvadratmeter, för säkerhets skull. 🙂
