Nåjaa, nu fungerar det!

Nu har vi då fått vår “nya” tröska igång. Gamlingen (360an) skötte nog sitt riktigt bra, ända till i går morse då den vägrade starta. Som tur var servicemannen och fixade den andra tröskan, så på eftermiddagen var det bara att köra!

Då vi inte har desto mera åker och spannmål, har vi ingen tork. Tidigare då vi ännu hade djur odlade vi mestadels havre. Den torkade vi hos bekanta, t.ex. hos min frabror. Vi har inte heller några egentliga lagringsutrymmen, så vi har aldrig kunnat förvara och vänta på högre pris för den säd vi ska sälja. Visserligen har vi ett par silon i en gammal ria samt några sädlåror ( vet inte om de heter så på riktigt) i bodan, men med tanke på hur arbetsamt det är att få säden dit och bort därifrån, är det ingen idé att lagra någon försäljningsspannmål där.
Så nu gör vi så att jag kör säden direkt från åkern till en tork som finns i Ylike (nära Borgå).De torkar säden och en lantbruksfirma köper och hämtar säden direkt därifrån. Det blir nog en hel del körande längs med landsvägen, men då det nu är frågan om högst tre lass så lönare det sig nog.
Vad nu sen bilisterna tycker om att ha traktorer med tunga sädlass framför sig, är sen en helt annan sak. För min egen del (och ganska många andras)kan jag säga att jag nog ger väg åt snabbare fordon så fort det bara går och är tryggt att göra det.
Så, om ni ser en Zetor med ett rött släp någonstans mellan Kabböle och Ylike, så vet ni vem som sitter bakom ratten. 🙂

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb!

5 reaktioner till “Nåjaa, nu fungerar det!”

  1. Bilisterna får väl tycka vad dom vill så länge det är helt lagligt så gör man ju inget som inte är tillåtet.

    Det är bilisternas personliga problem om de inte kan acceptera långsammare fordon i trafiken som: mopeder, traktorer, campingfordon osv…

  2. Till all tur så bor vi vid en liten väg som tar slut mitt i skogen. Bara ett par grannar som också är bönder.

Kommentarer är stängda.