15 september, 2010 av Mats

Slicksten

På tisdagen åkte jag en vända via den lokala lantbruksaffären för att köpa slickstenar. Slickstenen innehåller vitaminer och mineraler som behövs för att komplettera utfodringen. Som ekoodlare behöver jag hitta mineral- och vitaminfoder som är godkända för ekoproduktion (t.ex. vissa syntetiska vitaminer är inte tillåtna). Dessutom behöver jag rätt hög halt selen, eftersom selenhalten i ekofoder ofta är rätt låg. Djuren skall ha konstant tillgång till slickstenarna så att de kan förse sig när de känner för det. Stenen smakar lite lätt salt och djuren uppskattar dem verkligen. Man kan också ge vitaminer och mineraler i lös form, som gryn eller pulver, men jag har fattat tycke för stenarna.

Just den affär som jag besökte idag håller faktiskt på att stängas, vilket är väldigt tråkigt för oss i nejden. Om exempelvis rundbalsplasten tar slut mitt i skörden har jag i dagsläget inte ens 10 km till butiken, efter nerläggningen blir det 35 km enkel resa. Det är inget vidare.Visserligen vet jag att många har betydligt längre än så, men vi har hittills varit bortskämda med att ha bra service nära till hands och då svider det när den försvinner. Personalen har dessutom varit väldigt tjänstvilliga. Om man inte hunnit till butiken under öppethållningstiderna har det gått att ringa och be dem lägga ut det man behöver på trappan och sen har man fått svänga in och hämta grejerna när det passar. Det är service, det. 🙂

10 svar till “Slicksten“

  1. Ola skriver:

    Lantbruksaäffärsstängningen svider verkligen i synnerhets då butiken haft både mycket kunder och bra personal. I fortsättningen lär man bli tvungen att hålla sig med större handlager av diverse förnödenheter då man inte kan förlita sig på att de finns att köpa inom ett rimligt avstånd. Tid är pengar!

  2. Mats skriver:

    Det är faktiskt synd. Som tidigare skrivet, det finns de som är tvungna att köra betydligt längre sträckor men det oaktat känns det lite surt.

    Kanske vi får öppna en fristående lantbruksförnödenhetshandel. 🙂

  3. Daniel skriver:

    Jag har nära både till en affär som hör till samma kedja som den du nämner och till en bybutik som håller sig med ett verkligt bra och mångsidigt utbud på jordbruks-sidan. Båda är guld värda när det är bråttom!

  4. Mats skriver:

    Instämmer, Daniel. För vår del är tillgången på reservdelar rätt acceptabel, men utbudet av övriga förnödenheter kommer att förändras.

  5. Per-Erik skriver:

    Kanske producentföreningens lokalavdelningar borde ta tag i frågan? Månne inte det finns någon fristående handlare som kunde vara intresserad av att öppna en liten butik med lantbruksförnödenheter?

  6. Daniel skriver:

    Angående objektet i inläggets titel, är det en ”Vilt-sten” som avnjutes på bilden? Jag har själv använt sådana till dikorna ibland, synd att inte alla affärer har dem som lagervara.

  7. Mats skriver:

    Per-Erik: man kan hoppas. Marknad borde finnas.
    Daniel: jepp, det är Riista-kivi som gäller.

  8. Ola skriver:

    Det som för min del svider ganska mycket är att man i fortsättningen torde bli tvungen att ta en sväng via duschen innan man åker och fyller på lagret av balgarn eller armeringsjärn då affärerna numera tydligen ska finnas i stan intill snofsiga inredningsvaruhus. Hittills har det gått att sparka av det värsta smutset från skorna och köra iväg!

  9. Mats skriver:

    Det där är en intressant observation som jag instämmer i efter att ha tänkt efter! Det finns vissa ställen dit man kan få ”sån som man är”, medan andra kräver tvätt och klädbyte. Det blir att återinföra det som i min barndom kallades ”stasshalarn”, en ren halare som aldrig används i arbete utan hålls ren för att dras på när man skall in till stan hastigt.

  10. Stefan skriver:

    Tänkte på samma sak som Ola. Till den affär som håller på och försvinner har man kunnat komma hur som helst. Åtminstone känns det inte som om man kan det till den nya varuhusliknande stormarknaden för lantbruksförnödenheter.