8 november, 2010 av Sonja

Kalvningsförlamning

Igår då vi kom hem från vår lilla semester, var välkomsten inte den bästa. Rigmor, som på lördagen kalvat för sjunde gången, hade blivit förlamad. Kalvningsförlamning är en sjukdom som vanligtvis drabbar just äldre kor. En ko som en gång har haft det löper (enligt mitt tycke) större risk att drabbas av det igen. Så gick det också för Rigmor, hon hade nämligen för två år sedan samma problem.

Just på grund av att hon haft detta tidigare, så har vi varit extra noggranna med hennes utfodring och kalsium intag före kalvningen. Som en förebyggande åtgärd kan man alltså ge kalsium via munnen.
Då hon nu trots detta blev sval och liggande, så fick hon kalsium under skinnet på söndag eftermiddag och då vi kom hem verkade hon relativt pigg men hade ändå inte stigit upp. Då var det bara att ringa veterinären, eftersom det var söndag kväll var det dejour, den här gången från Kimito. En mycket trevlig och kunnig veterinär var på plats par timmar efter att Antte ringt.
Hon gav kalsium i blodet åt Rigmor och inom en halvtimme så steg kon upp. 🙂

Rigmor under värmande täcke


Hon mjölkades inte igår på kvällen. I morse tog jag lite mjölk så att inte juvret skulle bli för spänt och lite mera igen på kvällen. Hon var lite ”hängig” så hon fick ytterligare en tub kalsium, men hon har ätit och varit annars ”normal” så nog ska allt gå bra!

5 svar till “Kalvningsförlamning“

  1. cowboy skriver:

    De kor som äter dåligt av sinutfodring med fosfor är ju de som brukar insjukna oftast har jag märkt..

  2. Mats skriver:

    Kalvningsförlamning är stressande, man vet ju inte hur snabbt förloppet går. Däremot är det där med kalcium i ådern imponerande! De kan ju gå från att se ut att kunna dö vilket ögonblick som helst till att vara uppe på benen och helt i skick på några minuter.

  3. Mats skriver:

    Förresten; noterar att ni har väst på kalven (på bilden). Lägger ni det på alla kalvar eller var det här ett undantag?

  4. Antte skriver:

    Västen e ny så vi måsta testa hur dom passar. Ladugården e normalt ganksa varm o dragfri så västen behövs väl bara ti svagare kalvar. Den här kalven e allt annat än svag 😉

  5. Sonja skriver:

    Jo, det är alltid besvärligt med förlamning. Men den här gången verkar allt gå bra, Rigmor är pigg och äter riktigt normalt. Hennes ”hängighet” i går kväll kan också bero på lite kvarbliven efterbörd, men nu torde också det vara fixat.