Greta har blivit en all-arround katt; hon är inne, ute, i ladugården och hos fammo och faffa (eller famo och fafa som det heter österut). Vanligtvis brukar hon nu pyssla på för sig själv, i skrivande stund, klockan kvart över sju på lördag kväll, så springer hon ute på gården med en mus.
Då hon nu springer omkring lite över allt, så skulle man ju tycka att hon nu inte är alltför rädd för något. Försiktig är hon nog, invånarna i ladugården brukar hon bevaka från ett säkert avstånd. Hittills har det också gått bra med alla maskiner och bilar, hon har förstått att hålla sig undan då motorn är igång. Men då traktorn står stilla, så är ju stänkskärmen ett ypperligt regnskydd om man först hoppar upp på ringen och sitta. 😀
Men igår morse mötte hon sin värsta mardröm; husse i sina jaktkläder och geväret på axeln. Antte kom upp lite tidigare från ladugården för att göra sig färdig inför jakten och jag kom med Allan och Greta lite senare. Då jag tog upp dörren skulle Greta sin vana trogen rusa in, men det blev tvärstopp då hon såg Antte. Jag kan inte komma på någon annan orsak än det, att jaktkläderna är lite större och prasslar på ett annorlunda sätt än “vanliga” kläder. Greta tycker i varje fall att det är bäst att hålla sig undan och det gjorde hon minsann. Då hon till sist och slut kom in, så låg hon och sov av sig förskräckelsen hela förmiddagen!
