Här sitter man och läser agrimoney.com i godan ro och vad får man se ? Jo, Yara som absolut inte kunde hålla tillbaka gödselpriserna går mot rekordprofit ! Kunde och kunde – ärligare hade varit att säja att de inte ville. Men den här bonden kommer inte att hjälpa till utan nu skall det köpas blålusern och annan kvävefixerande gröda och sedan är det “Ajöss, Yara !”
Det blir att börja studera ekoböndernas erfarenheter och A.I.V. och allt möjligt liknande. Och det passar ju bra in i min filosofi: “Djär e sjölv !” (Gör det själv). Rapidsåmaskinen har ju flyttbar mellanvägg så det är bara att sätta allting för utsäde så kan jag så nästan allting med ett par påfyllningar. Bara fördelar …
Förresten så slog vetepriset nytt rekord på Parisbörsen åter. Det har ingen praktisk betydelse för nästa gång säljer jag vete om ett halvår eller senare – men visst är det roligt i alla fall. Och så känns det inte så bortkastade pengar att ha köpt en ny (begagnad) såmaskin. I senaste Koneviesti såg jag att Rapiden gav bästa skörden av 12 olika direktsåmaskiner. Något kilo hit eller dit betyder inget men då det var 1000 kg/ha skillnad till den sämsta maskinen så börjar det kännas litet – speciellt som det var med samma utgifter och arbete.Även om det kan vara beroende på åkermarken.
Gröngödsling ser ut att bli nästa projekt på Bos-Sestu.
Jag skall hänga på där. Det blir definitivt gröngödsling nästa år.
Du e int enda Nisse som går i samma funderingar,jag har en bekant som odlar 185 ha. Han funderade redan i våras , att va de sista odlingssäsongen som han gödslar allt med konstgödsel. Han använde redan i höstas kogödsel före plöjningen. Otvivelaktigt är konstgödsel en stor utgiftspost.
På tal om Rapiden så är tallrikarna mycket slitna, dom går ju bra att byta om man tycker om att ligga på sin arbetsplats, men därefter är den ju som en ny maskin. De e ju en massa skruvande och smörjande men det lönar sig nog.
Nä, varför skulle jag vara enda. Det är väl ganska naturligt att fundera på olika sätt att spara på gödselutgiften. Om arealen vete minskar på grund av gröngödsling så är det bara bra så de måste betala samma pris åt oss som i Hamburg (240 euro/ton just nu). Och då förlorar vi totalt ingenting fastän vi odlar färre hektarer.
Gödseltallrikarna på Rapiden är slitna men jag fick en sats nya med för samma pris så det var inte så illa.
Jag funderar på följande: Hur länge sitter effekten av gröngödsling i. Dvs hur många år skall det gå mellan gröngödslingarna. Om effekten bara är ettårig och fröna+utebliven intäkt motsvarar Yaras Profitpriser så blir ju effekten i plånboken +-o.
Det där är den luriga biten med gröngödsling. Effekten sitter i i flera år (näringsämnena frigörs i takt med att grönmassan förmultnar) men man vet inte exakt hur mycket man får eller när. Effekten beror på väder, bearbetning och en massa annat. Antagligen blir det smartaste att räkna med en viss del av kvävet från gröngödslingen och sen tillföra en del vid sådden. Sen kan du ännu precisera det sista med bladgödsling under växtsäsongen, så där kommer klorofyllmätaren du skrev om tidigare in i bilden.
Det handlar helt klart om att hitta ett annat sätt att sköta odlingen. Mineralgödsel är enkel och förutsägbar, gröngödsling och organisk gödsel vet man aldrig riktigt var man har. 🙂