29 april, 2011 av

Stödblanketter.

När det 1995 blev så att jordbruket skulle ta hand om återbäringen av EG (senare EU) medlemsavgiften föll det på vår lott att också sköta en del av byråkratin genom att fylla i stödblanketterna. Motvilligt åtog jag mig uppgiften under devisen ”har dom blanketter så nog har jag siffror”. Men nu efter 15 års blankettifyllande börjar det faktiskt kännas som om siffrorna håller på att ta slut och jag ångrar bittert att vi åtog oss uppdraget. Kanske borde bönderna mangrant låtit bli att sända in en enda blankett då när det begav sig 1995.
-Skulle myndigheterna i så fall själva skött om ansökan om återbäringen av medlemsavgiften?
När det sen visade sig att Finland de facto blev nettobetalare beskylldes bönderna för att inte ha sökt stöd i den omfattning som man räknat med. Man kan ju bli sur för mindre 🙁
De första åren skulle jordbrukskiftena noggrant ritas in på karta med en röd 0,5mm:s penna. För mig som hade många smala jordbruksskiften blev det svårt att skilja strecken från varandra. Vill minnas att 0,5mm på kartan motsvarade 2,5m på åkern och många av mina jordbruksskiften var 2 meter breda. Till all lycka föll kartritandet bort efter några år.
För den oinvigde kan jag berätta att en åker är det samma som ett basskifte och ett basskifte kan delas i ett flertal jordbruksskiften ifall man odlar flera olika växter (grödor) på samma basskifte. I de fall att jag odlar grönsaker på ett större basskifte kan det innebära att skiftet blir indelat i ett 20-tal jordbruksskiften som alla skall bokföras var för sig vad gäller odlings- och skötselåtgärder. Utan dator skulle det nog bli flera mappar med papper under en säsong. Tyvärr är inte heller datorn perfekt ty ännu har jag inte hittat något växtodlingsprogram som klarar av att hantera alla grönsakslag som jag odlar. Ett annat problem är ju att få alla arealer att i praktiken stämma med det som man idag fyller i på pappret. Plantorna kanske inte räcker till när det är dags att plantera ut dem på åkern senare i sommar.
Tidigare satte jag ned mycket arbete på att pröva och beräkna exakt hur långt plantmaterialet kunde räcka för att senare konstatera att det inte gått som planerat och därmed bli tvungen att göra en korrigeringsanmälan. Så numera gör jag endast anmälning något ditåt i detta skede och gör noggrannare fältmätningar i samband med korrigeringsanmälan som skall inlämnas den 15 juni. Tyvärr är inte mitten av juni riktigt bra heller för våra planteringar fortgår ju till augusti och först då vet vi exakt vad som blivit odlat för säsongen.
Fyller numera i blanketterna elektroniskt via nätet för att i första hand bespara kommunens lantbrukssekreterare tråkigt inmatningsarbete. Tyvärr är det många som gör detsamma så här på slutrakan av ansökningstiden vilket tydligen leder till att kommunikationen går långsamt. Nu när klockan närmar sig 2 på natten tycks dock de flesta ha gett upp för nu rullar det på lite bättre 🙂
Nåja jag har ju skrivit några rader på bloggen under tiden som den andra datorn bearbetat information men nu när det börjar hända saker så lägger jag bloggandet åt sidan för att på allvar ta itu med stödblanketterna.

24 svar till “Stödblanketter.“

  1. Nisse skriver:

    Jag blev till all tur förkyld efter Sverigeresan så jag satt inomhus och skrev ansökan i god tid – för en gångs skull. Jag kan förstå att du har bekymmer men för mej som bara odlar vete så är den elektroniska ansökan rena bagatellen. Vanligen kopierar jag allting från föregående år och så rättar jag de arealer som systemet gnäller om.

    Precis som du så siktar jag in på att göra korrigeringsansökan i juni så det lönar sej inte att fundera så mycket på såddplanen. Det beror i alla fall mycket på hurudant vädret är sedan då vi börjar så.

    Det bästa vore förstås att slippa hela eländet. Tänk på hur många fullständigt improduktiva byråkrater och inspektörer som det betalas lön åt. Fast jag måste erkänna att de bysbor som jobbar inom byråkratin är väldigt duktiga bönder också på fritiden. Och bättre att de sitter där än att vi har några byråkrater från Mars (eller Helsingfors) som aldrig sett en traktor ens.

  2. Christer skriver:

    Joo inte är det lätt alla gånger, när jag skulle behandla blankett 101A fick jag följande meddelande:
    ”Lomakkeen 101A käsittely on suljettu! Käsittely on mahdollista vain aikavälillä 1.1.2011 0:00 – 29.4.2011 0:00”
    I ifyllnadsanvisningarna står det att det går att fylla i till den 29.4.2011 kl 23.59 men det var tydligen inte så. Blir väl att ta en resa till landsbygdssekreteraren i dag i alla fall.
    Den lokala landsbygdsmyndigheten är även i mitt fall väldigt duktiga och kompetenta, till all lycka.

  3. Christer skriver:

    Och när man skickar förfrågan till mavi varför de stängt blanketten ett dygn tidigare än meddelat får man följande svar:

    ”This is the mail system at host mbox1.netikka.net.
    I’m sorry to have to inform you that your message could not
    be delivered to one or more recipients. It’s attached below.

    For further assistance, please send mail to postmaster.
    If you do so, please include this problem report. You can
    delete your own text from the attached returned message.
    The mail system
    : host smtp-in.vy-verkko.fi[46.30.133.250] said: 550
    #5.1.0 Address rejected stodansokan@mavi.fi (in reply to RCPT TO command)”

    Det gäller till att vara språkbegåvad 🙂 Tror inte jag bekymrar ”postmastern”, sände en kopia till den duktiga lokala landsbygdsmyndigheten också och han nämns ju inte i felmeddelandet så det ordnar sig nog.

  4. Christer skriver:

    Nåjaa, nu är man inloggad igen och nu är det mera fart på ”datortrafiken” 🙂 Och blanketten gick nu att behandla, Tack någon. Men det som jag fyllde i inatt på blankett 102B fanns inte längre där så det är bara att börja om 🙁

  5. Christer skriver:

    Ropade hej för tidigt, tydligen loggade hela Finland in sig kl 8:00 för nu tar det flera minuter per jordbruksskifte att få uppgifterna registrerade.

  6. Jordbrukare skriver:

    Jag tycker det är rätt onödigt att klaga på byråkratin. Det är som det är och bara att rätta sig därefter. Framförallt sen vi fick den elektroniska stödansökan går det ju väldigt smidigt (förutsatt att datatrafiken fungerar). Vi ska trots allt komma ihåg att dessa stöd många gånger utgör hälften av inkomsten. Vi ska vara tacksamma att vi får dem, annars skulle det nog vara slut med jordbruket.

  7. Mats skriver:

    Instämmer med Jordbrukare, men jag tror också förhållandet till byråkratin beror lite på gårdens struktur. Systemet är byggt för ”standardgårdar” med enhetliga skiften och t.ex. för mej som odlar vall och spannmål fungerar det rätt smidigt. Har man däremot många grödor eller som Christer en trädgårdsenhet med många små odlingsskiften blir det ganska snabbt rätt så rörigt. De där tvåmetersskiftena avundas jag inte… 🙂

    Sen har jag också upplevt att det är lite av en generationsfråga. De som odlade före 1995 och upplevde förändringen är mer reserverade i sin hållning till blanketterna. Vi som börjat vår bana efter EU-medlemskapet och inte hann uppleva tiden före accepterar byråkratin lättare, eftersom vi visste att den ingick i paketet när vi blev jordbrukare.

    Den elektroniska stödansökan är enligt min del det bästa som hänt sen förbränningsmotorn uppfanns. 😉 Smidigt som bara den.

  8. Nisse skriver:

    Det finns helt enkelt för litet serverkapacitet för rusningen vilket inte borde vara något problem att rätta till. Jag fattar inte varför de inte skaffat mera kapacitet till slutet på april då de var väl medvetna om att det skulle bli rusning. Rum för förbättring.

    Här ser vi igen att staten borde ta i med krafttag för att skapa ett snabbt datanät för hela Finland (liksom Australien gör). ”Marknaden” har inte fått nånting till stånd på 11 år och får inte heller i framtiden – det är bara små byanät som byggt själva som åstadkommit nånting.

  9. Christer skriver:

    Har inte riktigt förstått vitsen med att hålla varje grönsaksslag skilt, stöden är ju desamma. Nåå gödslingsdirektiven skiljer ju lite men tror nog det mest är av statistiska skäl. Och visst har ”jordbrukare” rätt stöden ger ju ett visst tillskott i kassan eller i mitt fall motsvarar de en 5 cent per producerad kilo. Skulle nog hellre ta inkomsten via försäljningen än stödblanketterna och tror nog att genomsnittskonsumenten (ca 60kg grönsaker per år) skulle klara av ett 3 € högre grönsakspris på årsbasis.

  10. Jordbrukare skriver:

    Håller med Mats om att det ofta är en generationsfråga.

    Mats kommentar var mycket bra :):
    ”Den elektroniska stödansökan är enligt min del det bästa som hänt sen förbränningsmotorn uppfanns”

  11. Christer skriver:

    Är inte emot nymodigheter men nog emot onödigheter. Det är 3 året jag fyller i elektroniskt första ået var väl ingen höjdare precis men ifjol tyckte jag som Mats att det fungerade riktigt bra. I år verkar det nog som om datorkapaciteten inte riktigt räcker till. Fick också detta bekräftat av den lokala landsbygdsmyndigheten.

  12. Christer skriver:

    En fråga till Er som använt elektroniska tjänsten.
    Hur lång tid uppskattar Ni att det tagit för tjänsten att bearbeta uppgifterna om att lägga till eller radera ett jordbruksskifte?

  13. Jordbrukare skriver:

    Om det menar hur länge det tog för tjänsten att spara ändringarna så var det endast frågan om sekunder, både på långfredagsförmiddagen och onsdagskvällen.

  14. Matts skriver:

    Jag returnerade blanketterna 20.4 och då tog det bara några sekunder att ändra skiftena.

  15. Christer skriver:

    Ja då förstår jag att Ni är nöjda den tiden tog det också för mig ifjol nu igår och idag har det tagit i snitt 120-150 sekunder förutom en liten stund vid 6-tiden i morse då det gick på ca 15-20 sekunder. Tror det är kapacitetsbrist som det beror på och därför försökte jag fixa blanketterna senaste natt men då hade man stängt tjänsten för säsongen av någon konstig anledning. Nu efter kl 19:30 har det börjat gå snabbare igen och jag har nu nått så långt att jag kan lämna resten av justeringarna till korrigeringsanmälan i juni. Lite nervpirrande hann det nog bli……. men lite spänning förgyller ju tillvaron, eller? 🙂

  16. Nisse skriver:

    Christer, vad har du för data-anslutning ? Trådlös ?

  17. Christer skriver:

    Vet inte om jag täcks nämna det åt fiberexpertisen 🙂
    Nåjaa, jag har en 1 megas dslanslutning som vid senaste koll levererade 0,92 Mbps. Har också en 15 megas ”mokkula” på reservkontoret men den var så slö idag att den inte klarade av att en upprätta anslutning innan ”timeouten” kastade ut mig. Fiberkabeln till grannkommun går endast 100 m från gården men när jag frågade om de kommer att ansluta mitt ”nät” till den svarade man att vår telefoncentral med 28 abonnenter inte var underlag nog för att installera en ”modulator” för omvandling av signalerna. Men det är ju några år sen och då var jag av de första med ”bredband” här i byn. Man erbjöd mig 2 megas anslutning till samma pris för nåt år sen men när det inte gav snabbare kommunikation så meddelade jag att dom kan gott fakturera för 1 mega när de inte heller klarar av att leverera mer (signalerna går per koppar till följande central ~6km bort, vår ”egna” central ligger på endast ~300m avstånd). Sen dess har några grannar här skaffat kabelTV så jag undrar om inte den levereras per fiber? I så fall borde det gå att få nätet per fiber hit nu också, eller vad tror expertisen? Har faktiskt allvarligt funderat på att försöka höja farten nu när man så högfrekvent figurerar i media och som TV-lös kollar man ju in det som sänds via ”arenan” och hackiga videosekvenser är det ju ingen större njutning att se på.

  18. Nisse skriver:

    ADSL är bättre än trådlöst men 6 km börjar vara på gränsen. Nån ”modulator” behövs inte (vad fasen är det ?) men en omvandlare ifall de inte kör med Ethernet som vi gör. Vi har mycket billiga burkar i ändan på fibern. Jag fick i går en låda med 20 st. och styckepriset var under 500 kr (jag köper från Sverige). Rent tekniskt borde det bara vara att plocka ut en fiber åt dej och sätta fast en sådan mediakonverter.

    Sedan är det – tyvärr, tyvärr – så att operatörernas politik och gammaldags teknik kan sätta käppar i hjulet men jag tycker du skall fråga på nytt för priserna har gått ned nästan till en tiondedel sedan vi byggde vårt nät år 2003. Numera har operatörerna fiberkabel till växlarna (även om de kör med ADSL till kunden) och kabel-Tv kommer ganska säkert genom fibern.

    Det som behövs i centralen är en växel som delar på inkommande fiber till flera olika uttag – vanligen Ethernet dvs. samma signal som datorerna använder i sina standardanslutningar. Våra växlar har 24 uttag och kostar kring 500 kr. per uttag så omöjligt dyrt är det inte.

    Det är inte omöjligt att du har problem med nätet ifall det finns en gammal ADSL-burk i den central du är uppkopplad till.

    Märk väl att du enligt lag har rätt att få en anslutning som verkligen levererar minst 1 Mbit/s hela tiden också under högtrafiktid ! Det är bara att ringa Kommunikationsverket och klaga om du inte får det. De vill gärna höra hur lagen efterlevs.
    Operatören kommer att få allvarliga problem med verket ifall han inte följer lagen. Jag var för nån månad sedan och höll föredrag i Villmanstrand där en byrepresentant gav minister Lindén kring öronen ordentligt just på grund av sådana problem. Jag gissar att Sonera fick kring öronen då ministern kom tillbaka till Helsingfors. Hon har nämligen gjort stort nummer av att hon ordnat 1 Mbit/s som allmän rättighet åt alla i Finland som första land i världen.

    Och märk väl att det inte är tal om nån reklamhastighet utan VERKLIG hastighet. Lagen föreskriver precis hur den skall mätas.

  19. Christer skriver:

    Hmmmm, kan ju vara att mina”hastighetsproblem” är av lokal natur, en bekant här i byn sa att där kring ½ 6 på morgonen gick stödansökan fint. Borde ha kollat hastigheten i dag när det var som trögast, så slött som det var idag vid kontakt med Mavi har det nog inte varit på bra länge. Några mega till är ju inte direkt en kostnadsfråga numera, annat var det då när jag övergav telefonmodemet.

  20. Nisse skriver:

    Du hade knappast 1 Mbit/s om det var så slött som du beskrev. Möjligen en tiondedel av det = operatören följer inte lagen.

    Lagen är till just för att det skall vara möjligt att flytta service till nätet men då måste nätet också fungera utan stora problem.

  21. Christer skriver:

    Kollade hastigheten med bredbandskollen nu i morse 0,99 in och 0,48 ut. Om det sen är nåt att lita på? Tror nog hastighetsproblemet ligger hos Mavi, blir intressant att jämföra senare när blankett 117 skall in.

  22. Nisse skriver:

    Problemet med datanät är att trafiken varierar extremt mycket. Den kan stiga tusenfalt bara på nån sekund. Den operatör som har räknat med att 50 abonnenter kan använda samma kanal (vilket är ganska vanligt) har ingen reserv alls för plötsliga trafikökningar.

    Enligt lagen MÅSTE alla efter 1 juli 2010 få en anslutning som klara minst 500 kbit/s i medeltal under vilken fyratimmarsperiod som helst och topphastigheten får förstås inte ligga under 1 Mbit/s.

    http://www.finlex.fi/sv/laki/alkup/2009/20090732

    Se också

    http://blogg.fiberforum.net

  23. Christer skriver:

    Kollade hastigheten på 15 megas ”mokkulan” ikväll resultat 2,30 / 0,60. Så visst fattas det lite från det utlovade……

  24. Nisse skriver:

    Det är helt normalt. Trådlös överföring fungerar bra enbart nära basstationen. Då signalen blir svag uppkommer fel i paketet och det måste skickas om – möjligen flera gånger innan det godkänns. Så den VERKLIGA hastigheten kan helt normalt vara en tredjedel eller t.o.m. en hundradedel av den nominella.