29 juni, 2011 av Nisse

Täckdikning – för torrt

Då jag en gång hade täckdikningsplogen på traktorn så körde jag ned rör i en liten bit nyodling. Vid skogsdikningen för några år sedan så rätade jag ut kanten till en åker och den biten täckdikade jag nu. Det var ingen bra idé att köra den tidigare för ett utfall som flyttades var ganska så besvärligt att köra över men i år var det så torrt och stabilt att det gick bra.

Egentligen var det alltför torrt för plogen rev upp stora bitar lera. Det är bäst att köra med den tidigt på våren efter sådden då det är mjukt nere i jorden men torrt på ytan. Då syns knappt spåret efter plogen. Men i år har våren varit speciellt torr så i stället för att skära en lite fåra så rev plogen upp jordstycken. Men det var i alla fall torrt i de gyttjehål man brukade fastna i.

Plogen har en tratt för sand men då behöver man en sandvagn som hela tiden matar sand i tratten. Jag körde nu utan sand vilket inte är så bra eftersom leran så småningom täpper till hålen i täckdiket och då kommer inget vatten in i det. Det beror på jordmånen hur viktig sanden egentligen är. Vattnet måste i alla fall ned genom leran för att nå täckdiket. Vår lera är mest mellanlera som släpper igenom vatten bättre än ren blålera. Ett täckdike drog jag i det gamla utfallet där det finns en hel del ytjord (mull) som borde släppa igenom vatten riktigt bra.

Där det finns svackor måste man i alla fall sätta in en brunn som kommer upp till jordytan så att ytvattnet fås bort i god tid på våren. Täckdikning är en svår konst eftersom den skall få bort överlopps vatten tidigt på våren men sedan borde täckdiken pluggas fast kvickt efter sådden för att hindra försommartorkan.

Och så är täckdikningen klar. Det är bara att köra med bakhjulet utanpå skåran så klämmer det ihop den. Vanligen ser man knappt att det är täckdikat men i år var det som sagt för torrt och det var besvärligt att pressa ihop de stora torra jordstyckena.

 

 

Etiketter:

9 svar till “Täckdikning – för torrt“

  1. Kalle skriver:

    Det vore en nåd att stilla be om. Skulle jag sätta en sån mojäng i marken så kom jag högst en halv meter innan första kubikmeter stora stenen skulle sätta stopp för jobbet.

  2. bw skriver:

    Gissa om jag blev till mej då jag trodde att vi är ensamma om en likadan ”grej” som din, fick den av en bonde som slutade,, han är pensionär nu. Gubben har inte ännu testat den men kanske det blir av. Visst är det bra med allehanda ”hjälp-redskap” i synnerhet då det ska lappas täckdik.. Sommarhälsning från Borgå

  3. Nisse skriver:

    Inte har jag täckdikat så stora åkrar utan använder den mest för tilläggsdiken. Vi täckdikade redan på 50-talet och då satte man dikena väldigt glest så det behövs litet nya – speciellt i svackor. Och med den här plogen så drar man snabbt ned ett täckdike där det behövs. Jag räknar med att den redan är betald.

  4. Mats skriver:

    En granne har en likadan plog. Han har dikat åtskilligt med den, bl.a. ett par hektar åt mej och det ser ut att funka helt bra. Vi körde med grus runt röret.

    Beträffande stenar är det inte så katastrofalt som man skulle tro. Plogen lyfter upp de mindre och glider i bästa fall runt de stora. Han drar först ett tomvarv (utan rör) för att kolla att det inte finns alltför stora hinder och om allt verkar vara ok drar man ner röret. Fast det är klart, Kalle har ju tidigare gett prov på att ha rätt så rejäla bumlingar i under markytan, så jag kanske inte skall lova alltför mycket… 🙂

  5. Stefan skriver:

    Har tänkt skaffa en textillindare till plogen, alltså en mojäng som kan linda en sorts geotextil runt röret samtidigt som man kör. Då använder man inte heller grus. Någon som har åsikter om eller erfarenheter av detta?

  6. Nisse skriver:

    Jag har faktiskt likadana planer. Sandningen är den svaga punkten och det blir inte billigt att köpa/hyra en sandvagn. Då det blir aktuellt med litet större dikningsprojekt så är nog den apparaten på listan. Vi bor i ett sandfattigt område så vartenda sandkorn skall köras hit ganska långa vägar. Men erfarenhet av lindade rör har jag inte.

  7. Stefan skriver:

    Vi har för det mesta hanterat gruset med frontlastare, alltså försökt få grushopen (hoparna) så nära som möjligt och sedan skopat i direkt i tratten. För att det skall löpa någotsånär krävs nog att man är minst två personer med varsin traktor. Hos oss har också naturgruset tagit slut, det som finns är siktat krossgrus 3-12.

  8. Nisse skriver:

    Jo, jag körde också täckdikansanden med frontlastaren men det tog ganska mycket tid och som sagt så behövs det två personer.

  9. Stefan skriver:

    Riktigt bra går det med fyra personer och tre traktorer. Man har sanden på en vanlig tippvagn som kör bredvid plogtraktorn, frontlastartraktorn tar av den något upptippade vagnen och tömmer i tratten. Under tiden som plogtraktorn drar nästa dike utan rör så fyller de andra på vagnen. Den fjärde personen går efter plogen, byter rörknippe och liknande, och ser till att allt löper…