Löften……

……..försöker jag hålla…..ibland kan det bara ta lite tid att uppfylla dem.

Joo, jag lovade ju Anki på radion att skriva om matfesten i Vasa den 17 september och visst har jag försökt ett flertal kvällar men jag har varit så trött att jag somnat innan jag kommit igång. Det börjar märkas att det varit en jobbig sommar och batterierna börjar vara urladdade men ännu återstår åtminstone en månad innan skörden är bärgad och åkrarna förberädda för vintern. Så det är bara att bita ihop och likt en Duracellkanin köra på. En bidragande orsak till extra bekymmer och jobb har varit det usla vädret med regn och rusk var och varannan dag.

På matfestdagen var det till all lycka hyffsat väder även om regnet var nära också då. Vi hade en hel del leveranser dagen innan och förberedelserna och skördandet av grönsakerna till matfestförsäljningen kom sent igång. Det blev att jobba hela natten och först vid 6-tiden på morgonen hade vi skördevagnen lastad och jag kunde lägga mig för en timme innan det var dags att söka sig till stan. Jag ville vara ute i god tid för att undvika alltför mycket trafik då vi beslöt att använda skördevagnen som försäljningsvagn. Skördevagnen med sitt 10m långa transportband och midjestyrning är inte alltför lätthanterlig i stadstrafik. Egentligen så är det inget större problem för mig att ta mig fram men den uppför sig lite annorlunda än en vanlig vagn vilket medtrafikanterna inte riktigt förstår. Dom kör vanligtvis allför nära och har alltför bråttom att påbörja omkörningar när jag håller på att svänga i korsningar och in på avtagsvägar.

En improviserad dekorering bestående av pumpor, grönkål och brasiliansk jättemajs skulle förutom försäljningsbordet sättas upp så jag ville ha lite tid för det med. Jättemajsen var egentligen lånad rekvisita för dom tillhör mina barnbarn som fått fröna av våra amerikanska släktingar. Barnbarnen tävlar med amerikanerna om vem som odlar den högsta majsen. Majs hade vi också till försäljning men dom kom inte från jättemajsen utan från vår sockermajsodling i kyrkbyn. Den liksom de övriga grönsakerna hade strykande åtgång, om det var färskheten eller den moderata prisnivån som lockade vet jag ej. Vi hade förberett oss på att mest visa upp vad som erbjuds i österbotten och diskutera kring odling och närmat. I stället blev det att snabbt betjäna kunderna som bildade kö vid ståndet. Först vid 17-tiden lugnade det ned sig så pass att jag själv hann avnjuta lite mat på matfesten.

Krafter att delta i dansen som följde på kvällen fanns dock inte och jag ville ta mig ur stan innan det blev mörkt så vid 19-tiden sökte jag mig med traktor och en tömd skördevagn hemåt. Glad var jag över de positiva kommentarerna och så här kan man ju också fira sin födelsedag. Jag är nämligen född den 17 september. (bilder från matfesten hittar ni på matfestens facebooksida)

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

En kommentar till “Löften……”

  1. Och gott var det. Våra inköp räckte en dryg vecka. Sockermajsen hamnade i frysen, den ska vi njuta av litet senare.

Kommentarer är stängda.