Back in buisness

Så där, dit for dom 10 månaderna och det är dags att dra på sig ladugårdshalaren igen. Roligt, men onekligen lite vemodigt. Då jag för ett knappt år sedan skulle bli på mammaledighet gick jag omkring och funderade hur jag ska klara av att låta bli att blanda mig i jobbet och att gå och fundera på djuren och arbetena hela tiden. Nå, första tiden var det ju nog svårt men sen då junior anlände så fick jag ju nog annat att tänka på 🙂 Överlag så tror jag att jag har klarat det ganska så bra. Eller det borde man säkert fråga av Antte 😉

Tiden har minsann gått snabbt och mycket har hunnit hända. Kalle växer med god fart och fart har han nog under sig annars också. 🙂 I ladugården har en del förändrats, bl.a. så körs fodret nu ut med en fullfodervagn i stället för att snitta ensilagebalarna en och en. Under sommarens lopp har också några av korna förflyttat sig till grönare beten och en hel hög av kvigor har kalvat in. M.a.o. en hel del nya juver att lära sig.

Det är lite tudelat nu att bli utan avbytare. Dels är det ju skönt att återgå till det normala. Vi har ju trots allt haft en “extra” person i vårt hem ända sedan början av februari. Men å andra sidan kommer det att bli en liten utmaning att få allt och löpa, för ingenting är ju som förr. Till en del kommer mina svärföräldrar att ta hand om Kalle och så har vi ju honom med oss. Tiden får utvisa hurudant system vi kommer att ha. Men, folk har det ju blivit av oss också som har vuxit upp på bondgårdar, så det ska nog lösa sig för Kalles del också! 🙂

Författare: Sonja

Jag är en 35 årig mjölkproducent från ön Heisala i Pargas skärgård. Jag flyttade hit från min hemgård i Pernå i februari 2008. I augusti 2005 hade vi generationsväxling på min hemgård, sedan dess har jag varit mjölkproducent på heltid. Då jag flyttade till Heisala tog jag med mig största delen av de djur jag hade hemma i Pernå, dvs. 7 kor och 7 ungdjur. Santalahti gård är min mans hemgård som han tog över år 2007. I dag har vi 55 mjölkande kor och ungefär lika många ungdjur, totalt drygt hundra djur. Här odlas ingen spannmål, alla åkrar(förutom några viltåkrar) används till att producera ensilage åt korna. Förutom att jag jobbar på gården på Heisala har jag fortfarande kvar min hemgård i Pernå. Den är idag en växtodlingsgård, där det odlas spannmål och vall. Dessutom finns där skog. Jag är själv med och sköter arbetet där så ofta jag kan, mina föräldrar, framför allt min far, är till en stor hjälp. Jag har alla maskiner kvar där från den tiden jag bodde där. Vi lagar allt hö som vi använder för korna i Pernå och dessutom lagar vi ensilage där också. Balarna transporterar vi sedan med långtradare till Pargas. Vi sysslar mycket med avelsarbete och vi tar också i mån av möjlighet emot besökare på gården. Kort sagt; detta är mitt drömjobb! Visa alla inlägg av Sonja