27 april, 2012 av

I väntans tider.

I går såg det väldigt lovande ut. Med upptorkningen av åkrarna inför vårbruket alltså. Man fick sån energi av vårens landvinningar och av att åkrarna bytte färg från svart till grått att man kunde ha gjort nästan vad som helst. Men idag blev det så åter ett steg bakåt till ruta ett eftersom det kom regn och det var betydligt svårare att få fart på benen redan från morgonen. Jobb finns det nog trots regnet men det kändes inte lika roligt idag. Åtgärd nummer ett var att täcka in gödselhögen för blir gödseln våt är den mer eller mindre värdelös i och med att den inte går att sprida med de maskiner som används. Har gammal växthusplast som jag återanvänder till detta ändamål. Växthusplasten är otroligt seg och stark så den är nästan bättre att använda än presenningar.
Täckning av gödselhögen inför regnet.
Under tiden det regnade som mest började jag fundera över om det inte skulle vara möjligt att använda löklossaren till att köra upp palsternackorna. Blev att ta en runda till skrothopen för att se om det fanns lämpligt material att använda. Hittade inget användbart och eftersom jag fortfarande saknar det mesta av min verkstadsutrustning drog jag ihop en liten skiss som jag sände till den lokala verkstaden för att låta dom se vad dom kunde åstadkomma med kort varsel.

Snabb skiss på ett akut behov kan man fortfarande göra med papper och penna.

Skannade in skissen och e-postade den till verkstaden, fint att kunna sända skisser så här från kontoret. En timme senare ringde dom upp och meddelade att de nog kunde fixa saken i morgon men att exakt det material jag tänkt mig inte fanns på lager. Och joo, skissen dög som sådan, allt behöver inte göras med dataprogram för att duga 🙂

Under tiden jag väntade på svar från verkstaden satt jag och surfade runt för att kolla in begagnatmarknaden på såmaskiner. Jag har ännu inte skaffat ny såmaskin men blivit erbjuden en begagnad lättbogserad maskin här i grannskapet. Den har jag kollat in och den var i hyffsat skick men bara med 2,5 meters arbetsbredd. Skulle gärna ha en maskin med 3 eller ännu hellre 4 meters arbetsbredd för att få lite bättre kapacitet och för att få det att passa bättre med arbetsbredden på växtskyddssprutan. De maskiner jag skulle kunnat tänka mig hade nog tyvärr ett sådant pris att drömmen högst troligt förblir en dröm. Kanske blir det så att jag får lov att leja sådden också i år?

När regnet avtog passade jag på att sladda eller i vissa fall ”spackla” åker- och gårdsvägarna då det med min primitiva utrustning går bäst innan vägytan torkar för mycket och blir hård. Åkervägen som tog mera stryk än vanligt under den våta höstens skördetransporter har jag nu fixat till så får den bara torka upp i lugn och ro så borde den bli jämn och fin.

Lervällingen "spacklas" ut och vägkroppen formas så att vattnet rinner av men det betyder också att vägen inte kan användas innan den torkat upp.

När den sen väl torkat blir leran hård som betong, men visst vore det fint med ett ordentligt lager grus 🙂

På de vägar som har ett ordentligt gruslager är det en annan teknik som gäller, här måste man bearbeta lika djupt som den djupaste gropen i vägen för att få ett enhetligt material. Att fylla groparna med löst material duger inte för efter att några fordon passerat har allt det lösa materialet strittat bort och hålet är lika stort igen.

Här är det djupare bearbetning som gäller.

 

Resultatet blev kanske inte så pjåkigt i alla fall 🙂

Har man bara tid och tålamod går det att få till hyffsat resultat också med enkel teknik. Den 22 år gamla traktorn har trots åldern en väldigt exakt hydraulreglering med vars hjälp det är lätt att kontrollera arbetsdjupet.

Många gånger undrar man om det alltid är så bra med dessa nya rackerier som fordonen utrustas med nuförtiden. En undran som bekräftades igår när långtradaren med gödsel anlände. Infarten till vägen bakom hallen var lite mjuk efter tjällosssningen så släpvagnen sjönk ner en liten aning eller så pass att dragbilen började slira litet. Den moderna dragbilen var utrustad med antislirsystem (traction contol) som gjorde att när dragkraften hade behövts som bäst så sänkte automatiken effekten för att förhindra att draghjulen slirade vilket resulterade i att den blev stående på stället. Pojken som körde menade att det var inget att göra åt saken men jag undrar ändå om det inte fanns möjlighet till att stänga av systemet. Nå hur som helst efter att ha backat och tagit ny fart några gånger kom han så till sist vidare.

Nu ikväll har vi avrundat dagen med sådd av lite mera grönsaker till plantdrivningen, så visst går det att få en dag i väntan på bättre tider (=väder) att gå åt också 🙂

 

Kommentarer inaktiverade.