Ogräsrensning.

Oberoende av hur man försöker så vill det alltid bli lite ogräs att manuellt ta hand om i grönsaksodlingarna. I och för sig så är rensandet inte så tokigt arbete när vädret är på odlarens sida men det känns ändå inte riktigt produktivt. Det oaktaktat så är det viktigt att ta hand om ogräset för annars blir det inte mycket av produktionen av avsalugrödorna.

Som sagt är vädret vackert kan det åtminstone till en början nästan vara roligt att handrensa, det är ju ett arbete vars resultat genast syns och noggranheten betalar sig i längden på så vis att resultatet blir mer bestående. Dessutom är det väldigt fostrande vad gäller tålamod, det går ju sakta framåt och har man lite att rensa så tar det onekligen lång tid. Det här med tålamod har jag noterat att blir alltmer sällsynt bland dagens ungdom så några dagars rensning skulle säkert inte vara så illa för en och annan 🙂

Måste väl erkänna att så mycket handrensning har det inte inte blivit för egen del de senaste åren. Däremot har jag skött det mesta av den kemiska och mekaniska ogräsbekämpningen, de övriga i företaget har fått ta hand om mina misslyckanden på den fronten :/

I fredags hann jag i alla fall handrensa lite tillsammans med praktikanten, ett passande tilllfälle att hålla lite växtkännedomsundervisning 🙂

 

Fortsatte med radhackningen av purjo och kålväxter på fredag eftermiddag och idag lördag stod morot och sallat i tur.

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

4 reaktioner till “Ogräsrensning.”

  1. Hej Du ! Vilka prydliga grönsaks-rader du har, en fröjd för ögat,, hur långt är det till andra ändan? Fältet ser jättestort ut vilket det säkert oxå är… då vi ännu odlade sockerbetor då hade vi långa rader på ett av fälten hela 500 meter,, det är mycket roligare o jobba då fältet är rejält o man inte behöver svänga titt som tätt… lycka till med odlingarna. Hälsar bönderna från öst-nyland…

  2. Även här är fältet närapå 500 meter långt men bevattningsmaskin har endast 300 meter slang så jag håller mig till 300 meter långa rader. Bevattningsmaskin står i “delningen” vid 300 meter och kan på så vis vattna löken åt andra hållet utan flyttning.
    Gillar raka rader och gör mitt bästa för att få dem snygga även om det säkert växer lika bra fast det är lite krokigt 🙂

  3. Har du någon hjälpstyrning på sättningsmaskinen eller använder du bara ditt vinkelöga som rättesnöre. Har en bekant som har satellitstyrning på sin Valtra som styr på 3 cm när påstås det men då talar vi om mellan 20 och 30 tusen € i merkostnad för mackapären, då skall man säkert ha många oregelbundna skiften då e den bra men dom skiftena skall i så fall vara rysligt många vilket dom i det här fallet också är.

  4. Till all lycka så är synen fortfarande hyffsad (enligt de nära och kära till och med lite för bra, då jag ser alla fel 🙂 ) så jag kör nog på känn med “mitt vinkelöga” 🙂 Tidigare stakade jag ut första draget men med ökad erfarenhet så har jag nu börjat köra efter “vinkelögat” åtminstone på mina gamla välkända åkrar. Jag har kollegor som kör med satellitstyrning med både bättre och sämre noggranhet och visst skulle det vara till hjälp vid körningen speciellt om man hade automatstyrning också. Man kunde då helt koncentrera sig på arbetsmaskinerna utan att behöva hålla koll på traktorn. Sofistikerade mackapärer är nog tyvärr lite väl dyra för mina små odlingar……..

Kommentarer är stängda.