10 augusti, 2012 av Charlotta

Pendel…

Hur hårt skall pendeln slå?

Skall försöka förklara hur jag tänker.

Ett jobb, ett jordbruk. Så lika – så olika! Är man anställd har man en lön. Pendeln tickar på… svänger fram och tillbaka. Tick tock, tick tock… jämna slag, livet rullar på. Man vet vad man får när månaden är slut. Man vet vad man har råd med. Matkassen, hyran osv går att räkna ut från den inkomst man ser ramlar in. Skall man köpa bil, vet man hur länge man skall spara, eller så har man papper att lägga på bordet i eventuell fråga om lån på banken. Är sommaren het betyder det en härlig semester, eller ett svettigt kontor/arbetsplats, men lönen kommer, är sommaren kall och regnig betyder det en tråkigare sommar, eller ett svalt men fuktigt kontor/arbetsplats.

Ett jordbruk. Ingen vet hur pendeln kommer att slå. Det far hit och dit. Att börja räkna upp alla faktorer som spelar in, tänker jag inte ens börja med, men ni vet, het sommar – gräset torkar bort, våt sommar – höet möglar, åkrarna blir ofarbara… och så vidare… men en sak som har ganska stor inverkan på hur stora slag och kast pendeln i framtiden kommer att slå är hur mycket man vågar, vill och kan satsa på sitt jordbruk. Större satsningar – större slag!

Jag beundrar dem som vågar. De som verkligen TROR på jordbruket, som tror på en ljus framtid, de som är beredda att lägga ner sin själ och all vaken tid på jordbruket. Om det så är en jättetröska, en stor robot ladugård för flera 100-tals kor eller fårhus man behöver fulltankad bil för att ta sej runt…

Jag har inte is i magen. Jag kan galant erkänna att jag inte skulle klara av att ha ansvaret för så stora satsningar. Men jag beundrar dem som klarar det.

Att satsa stort, större gårdar, mera ha/bonde, mer kor/bonde osv… är tydligen någonting som ligger i tiden, stort skall bli större och det skall vara mängder för att det skall vara lönsamt. Tillika kan jag se att slår det fel, slår det kraftigt! Har man ett litet jordbruk är det inte en katastrof om fodret blir totalförstört. Man kan ha möjlighet att köpa det foder man saknar åt 30 tackor, någonting man inte gör i en handvändning om man har 300 tackor… Eller för att ta ett litet exempel, senaste höstens stormar som ledde till långa besvärliga strömavbrott. Många har generatorer som gick varma, men tänk så lite det behövs för att stora anläggningar skall stanna av. Blöt höst, kraftig storm och det ena leder till det andra och så råder ett kaos, litet på en liten gård, större på en stor gård. Realisten i mitt stilla sinne funderar, – har det hänt en gång kommer det säkert att hända igen, och pessimisten inom mej funderar, att det kan ju också bli värre…

Jag vet inte om jag har en stjärnklar lysande poäng i det jag skriver. Det är bara ett konstaterande.

Tankarna har vaknat till lite vartefter som man läser och hör om jordbrukares vardag, miljonsatsningar och ekonomiakuter på vartannat blad i tidningarna. Det satsas stort, men är det alltid det bästa? ”Det är det enda sättet att få lönsamhet” säger någon, kan så vara, jag är inte professor i ämnet och vill verkligen inte kasta skit på dem som räknat ut det, men även jag kan se att med större slag på pendeln – slår det fel, slår det rejält!

15 svar till “Pendel…“

  1. vilket klokt skriveri skriver:

    Hej ! Vilken klok bonde du är,, du beskriver precis så som det i verkligheten är, tyvärr går många av oss med slutna ögon o vill inte ens tänka så långt,, detta med att allt måste vara stort kan inte alltid vara det bästa inom jordbruket,, men tyvärr ditåt går det o har redan länge pågått,, med massor problem då dom infinner sej, som du skrev ,mera på ett stor gård (inte alltid) o den som tar stryk är odlaren + familjen… ibland går det smärtfritt men det finns ju så mycket som sätter käppar i hjulen för oss olika odlare,, tänk bara hur vädret kan påverka vårt jobb… Ja du skriver nog så bra så jag hoppas att så många som möjligt läser ditt inslag,,, tack för det.. hälsar en bondmora som hoppas vädret blir så bra att allt hinner bli moget innan vintern kommer…

  2. Den som.. skriver:

    ..fikar efter mycket..mister oftast hela stycket.
    Ett faktum som bekräftades för en tid sedan i en tv-dokumentär som handlade om en dansk jordbrukarfamilj som slog på stort och införskaffade tilläggsmark till sin gård för att ”få lönsamhet” i driften. Intäkterna uteblev dock och hela gården gick på exekutiven där holländska entrepenörer ropade in rubb och stubb. Där stod sedan den stackars danska bonden utan vare sig gård eller jobb och en familj att försörja.

  3. Jordbrukare skriver:

    Helt sant som du skriver men samtidigt finns det ett ordspråk: ”Den som aldrig vågar satsa kan heller inte vinna något” eller ”den som aldrig vågar ta första steget kommer aldrig först”. Ligger en hel del i det.

  4. Antte skriver:

    Audaces fortuna iuvat – ”Ödet står de djärva bi”, i sak har du rätt Lotta, men de får inte heller bli ett självändamål att inte satsa och utveckla sin gård. Utveckling kan ske på många sätt ibland genom en större investering och ibland genom att bara plöja en åker andra vägen 😉 En gård mera och intensivare verksamhet kan också snabbare dra nytta av bättre tider. Men he e så åulika!

  5. Dånö Matte skriver:

    Håller nog med Lotta jag. Vi har diskuterat det här en hel del genom åren. Ska man köpa större grejer, investera i anläggningar…med mera. Visst skall man underlätta arbetsmomenten det man kan,och investera för det. Man skall tro på framtiden i den här branschen,för mat skall det va alla dagar för alla människor,men till vilket pris för bonden… Det är den stora frågan. Ska vi jobba dag och natt för att kunna betala tillbaka lånen. Att skuldsätta sig upp över örona för att få det lönsamt,är det värt det.? Sömnlösa nätter när man grubblar över var man ska ta pengarna ifrån att betala räntor och amorteringar,samtidigt som man ska ha råd med driften av den större gården,om det blir fel nånstans i skörden och stöden minskar till följd av en ny programperiod i jordbrukspolitiken.. Vad händer då? Alla förnödenheter stiger såsom bränsle och gödsel som exempel. Dom pengarna skall oxå tas nånstans ifrån. Tycker att spindelmannen (ja ni får skratta åt min liknelse) 🙂 hade ett bra svar när en man frågade hur det va med övernaturliga krafter. Med större krafter kommer större ansvar… Tycker de beskriver situationen för oss bönder. Visst skall man våga för att vinna, men med måtta kanske.. Är inte religiös på något sätt,men ett citat ur Bibeln har fastnat: De sista skola bli de första… Tror att den som har minsta skulderna vinner det här loppet. För då har man inget att förlora om det blir stora kast i bankvärlden t.ex. Och jo,jag har oxå legat sömnlös åtskilliga nätter o funderat på var man ska ta pengar ifrån till allt,så jag vet hur det är,satsade efter mina mått en hel del och råkade ut för de missöden jag beskrev just. Det har varit en tung tid att komma på rätt,men det går sakta framåt,så Been There… Men det är ingen höjdare,man blir ganska nerkörd som människa. Till all lycka har jag en underbar familj,som hjälpt och stöttat mej. Som Lotta skrev så beundrar jag de yrkesbröder och systrar som satsat och satsar på sina gårdar,hatten av för dom!!

  6. Jordbrukare skriver:

    En sak är i alla fall oförändrad här i världen: Framtiden har alltid varit osäker. Det var den för 50 år sen och det är den än idag

  7. Mats skriver:

    Du sätter fingret rätt så exakt på problemet, Lotta. Framtiden har alltid varit osäker och trots det borde man våga satsa i vissa lägen. Om man satsar stort och ”får på fingrarna” kan man i värsta fall förlora gården. Å andra sidan, om man aldrig satsar eller investerar sotar verksamheten igen och då går det också åt skogen. Tricket är att veta när man skall satsa och när man skall hålla igen. Och svaret på den frågan tror jag faktiskt kan varierar från gård till gård.

    I Österbotten har vi ett kortspel som heter pidro och det funkar rätt långt som ett jordbruk; man vinner inte automatiskt bara för att man satsar friskt, men man vinner heller aldrig om man bara passar hela tiden. 🙂

  8. Bond77 skriver:

    ”….en tv-dokumentär som handlade om en dansk jordbrukarfamilj…”

    Nån som har mer ledtrådar om detta program? Skulle kunna vara intressant att se ifall det skulle gå att hitta på nätet nånstans…

  9. Anonym skriver:

    danmarks moderna bönder en 4 delad serie hittade den inte på webben men såg att den börjar på fst5 17.8 18.30

  10. Bond77 skriver:

    Aha! Ser att jag sett något avsnitt redan. Dock inte det om svinproducenten. Tack!

  11. Nej... skriver:

    ..det var en annan dokumentär som handlade om två danska människoöden, varav den ena var en bonde, och som sändes för tre veckor sedan. Tyvärr finns den inte på Yles arenan.

  12. Bond77 skriver:

    Okej… Hittade en serie kallad ”Från hus och hem” i tre delar som skulle kunna passa in. Den tredje delen visas 16.8 kl 21:30 på FST.
    http://arenan.yle.fi/tv/1185535/

  13. Precis.. skriver:

    ..du hittade rätt. Det var visst andra avsnittet jag såg. Vi får se om han lyckas rädda sin mjölkgård trots att den redan gick under klubban.

  14. Charlotta skriver:

    Hej alla 🙂
    Friskt vågat – hälften vunnet! … Men den andra halvan då? Ibland känns det som att den delen finns, men styrs pappersledes söderifrån…
    Jag brukar försöka svara alla som kommenterar någonting till det jag skrivit, det kommer jag inte att göra den här gången, men jag vill tacka, för alla varma ord 🙂 Jag blir till en svamp och suger dem i mej varendaste ett! Jag konstaterar att de flesta av er som kommenterat alla har en viktig poäng och jonej, man skall aldrig sluta utvecklas, då kan man lika gärna lägga av! HUR man utvecklar och går vidare från ”platsen man står på” kan ju som sagts vara helt olika. Även jag, trots mina pessimistiska tongångar utvecklades alldeles tillräckligt för min lilla gård när ”valle” införskaffades. För tillfället ser jag inga större utsvävningar ligga inom den närmaste framtiden, men tanken finns alltid där, sen skall jag… nångång ska jag skaffa … Kanske jag skulle försöka … Man får aldrig stanna upp i utvecklingen!
    Jag har sagt det så många gånger, och jag säger det igen – Det finns dom som siktar på stjärnorna… jag siktar på ”första kvistvarvet”. Då blir inte smällen så stor ifall jag ramlar ner. Så länge jag inte sitter med rumpan precis på bar backe så är jag nöjd. Jag kommer aldrig att göra stora pengar på mitt jordbruk, men skulle jag vilja bli rik på pengar, skulle jag absolut göra någonting annat!

  15. Nisse skriver:

    Jag håller med Lotta. Visst kan man satsa men helst inte med lånade pengar. Det jag satsar är mest eget arbete. Rådgivare ger råd men man bestämmer själv och betalar också priset. Det är bra att lyssna på råd och kolla in ny teknik men helst med en mycket skeptisk utgångspunkt. Skall man sätta ut pengar så skall det finnas en viss säkerhet att de också kommer tillbaka – med ränta.

    Nog gick jag omkring och funderade länge innan jag byggde den nya kalluftstorken. Och den byggdes långsamt – det tog över tio år … Men utan lån och utan stöd (tack och lov att man slapp fogdarna och papperskriget !). Det var en stor satsning och den största jag gjort men visst är det bra att ha den nu. Förutom stommen och litet plåtar så är allt från egen skog och begagnat skrot. Men inte har jag kompromissat mycket utan byggt precis så bra jag kunnat.

    Jag förstår nog mjölkbönderna. Där är det ganska nödvändigt att i något skede sätta ut miljoner. Vi hade en av byns största ladugårdar men 1975 stod vi inför valet att satsa riktigt mycket pengar eller gå över till sädodling och då valde vi det senare. Pirrigt var det men vi har klarat oss trots att sädpriset varit i botten (under botten) emellanåt.

    Och struntpratet att se ett jordbruk som ett affärsföretag kan man glömma. I så fall är det första man gör att sälja allt och sätta pengarna på något mera lönsamt. Och det har jag ingen lust att göra.