Nati nati……..

Grönsaksodling är ibland att jämföra med barnpassning, det ska matas, stöttas och ibland som i kväll bäddas ner till natten. Både fingertoppskänslan och meteorologerna säger att det blir kallt till natten. Det må nu sen vara sommar eller inte men efter några dagar med företrädelsevis nordlig vind som mojnar och uppklarnande himmel så föreligger det alltid risk för nattfrost. En del växter som till exempel basilika är så pass känsliga att de fryser av att enbart höra pratas om nattfrost men inte är det mycket bättre med squash, pumpor och andra gurkväxter heller.

Att täcka över är nästan enda möjligheten nu då marken annars är fuktig, frostskyddsbevattning är också effektivt men nu är det så pass vått att jag inte vill riskera mögel och dylikt med att vattna.

Squashen bäddas ner till natten med täckväv som skydd för frost.

I övrigt har det varit omväxlande väder de senaste dagarna. I förrgår kväll var det riktigt fint väder om än lite kyligt, passade på att granska flyghavresituationen i spannmålen. Utbytet i form av “skördade” flyghavreplantor var inte stort men i alla fall så pass att det upprätthöll motivationen att söka vidare. Just dessa enstaka plantor är det ju speciellt värdefullt att få bort då de lätt bildar nya kolonier om de får fröa av sig.

En “normal” sommar hade nog flyghavren redan drösat men i år var den ännu grön trots att vi skriver augusti månad.

Objudna matgäster fanns det också rikligt av, sniglarna börjar bli ett problem även om dom inte gör så stor skada i spannmålen som i grönsaksodlingarna. Kan inte förstå vad dom hittar uppe i borsten på kornet?

Sniglarna verkar tävla om vem som klättrar högst.

Om det var fint i förrgår så var det rena “råskvädret” i går kväll, regn, blåst och kallt som om det vore oktober. Hjälpte inte annat än att dra på stövlar och regnkläder när det bar iväg ut för att skörda broccoli.

Är sommaren slut nu? I alla fall kändes det verkligt höstlikt i går kväll.

 

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.