Kast nedanför bryggändan?

Ja, dedär med att fiska,, Jag har inte fått några som helst hintar eller vinkar om att jag ska skriva eller låta bli att skriva om det, men eftersom jag vet att kanske någon bondbloggskollega lite efterlyste fiskehistorier så kan jag lika gärna skriva lite om det och så får ni helt enkelt skippa läsa om det inte intresserar det minsta. 😉

Fiska har man alltid gjort här på holmen. Jag är ingen nykläckt fiskare, som liten fick jag och syster min vara med när mommo och moffa, som var fiskare, fiskade. Vi var med i ur och skur och dra både nät och när det skulle dras skötor om hösten. Jag minns det inte själv, men mommo har otaliga gånger påmint mej om att jag sa att det “dussa” (Duschade) när det strittade sjövatten över fören, så liten var jag. I storm och regn, i +20 och -20 grader så var vi med.

Men var ska man lägga ut näten då? Det går inte riktigt att kasta dem nedanför brokanten och hoppas på det bästa, nej platserna väljs noga! Och när jag skriver noga menar jag NOGA! Om man får fisk eller inte kan hänga på 5 meter hitåt eller ditåt! Jag tänker inte börja gå in någe desto mer på hur man kommer fram till vilka platser som det lönar sej att lägga näten på, de är utprovade på lång tid, och fast man lägger på de lite “säkrare” ställena kan det vara bra att inte låsa sej vid dem utan prova vidare lite helatiden. Om någon är nyfiken kan jag berätta att vi brukar lägga näten vid tex, “stein, klackin, alana, gropen, grynnån, nära råen, skatan, sunde, röjvassklackin och tär som röjvassan slutar”. När den ena räknar upp ställena näten är lagda på vet den andra exakt vart den skall fara för att hitta dem, fast det låter som självaste grekiskan för en annan.

När man valt sina ställen att lägga näten på är det “bara” att lägga ut och hoppas på god fiskelycka. Små nätilät med nätiknut och så rakt ut från land och så rakt som möjligt, lagom spänt och helst med ring i åtminstone landänden så nätet sjunker snabbt och inte dras med ut, fisken – t.ex.. abborren kan finnas ganska långt upp mot land och då vill man inte att nätet skall flyta ut så fisken simmar förbi vid land och så är risken större att man får någon propeller insyltad i lätet om det ligger mitt i där det kan köra båtar. Och ännu, hasar nätet för långt ut och har lite för kort snöre kan nätet hänga upp sej och börja flyta i lätet, eller om lätet är för litet och nätet tungt kan lätet sjunka så man inte hittar det när man ska ta upp nätet. Och är snöret för kort kan det lätt också hända att en knippå braxen eller annan fisk också för den delen syltar in lätsnöret… och är det för långt driver lätet onödigt långt från nätet och kan fara upp i strandstenarna så man får svårt att få tag i det om det blåser mot land, eller om det räker omkring långt snöre kan man om man är oförsiktig är man skall ta upp nätet lyckas få lätisnöret i propellern …Och, och, och… Men det är så det, mycket kan hända…

 

 

Profilbild

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

En kommentar till “Kast nedanför bryggändan?”

  1. Du skriver som far min skulle ha sagt. Jag har suttit och rott upp nät i “nästanstorm” med en gormande far (för vindens skull) som menar att det är karaktärsdanande att lida lite… Han har sedan med förvåning sett förundrad på mig när jag inte lärt mig grekiskan tillräckligt snabbt. Vi bodde ju för tusan i stan på vintrarna, tyckte jag, som kanske glömde spotta tre gånger på flötet innan jag kastade det över axeln. Men det är inte mycket som går upp emot nyfångad fisk…

Kommentarer är stängda.