Å va får man sen då?

Abborr i balja

Lite varierande… Beror på när man lägger och var. Vi fiskar mest efter abborre, gös och sik. Och lite strömming. Men bara för att det heter abbornät betyder det ju inte att man får exakt det, man kan lika gärna få en strömming på ett flundernät som en 7kg gädda på ett abbornät. Men jo, poängen är ju att man lägger abborrnät för att få abborre, kommer det gädda, gös, sik… vad som helst, är det ju bara plus 🙂 Men får man 30 “braxblikor” är det mera 🙁 Och får man simppor så man inte räknar dem styckevis, utan ämbarvis så är det lika bra att låta näten vara på land…

Lika ofta som bonden är nöjd med vädret, är fiskaren nöjd med fångsten. Dock är “tomma nät tyngre än fulla”. Men det kan bli för mycket av det goda också, det finns perioder på sommaren när vattnet är varmt och det finns hyggligt om abborre som man inte gärna lägger för många nät, man skall hinna ta vara på allt också, plus att man skall hinna göra allt det där andra som hör bonde-dagarna till. Rekordet som vi fick abborre på ett nät i somras var 39 st på ett nät. Man kunde ju för enkelhetens skull räkna matematiskt på det hela och smälla till med hur många abborre det går att fånga på en sommar, men då ska man nog inte utgå från siffran 39 per nät… Siffran ligger nog nån helt annanstans, men sant är det att det finns lite abborre i våra vatten, likaså finns det lite gös och sik i perioder. Man ska ta fisken när den finns och inte sen när man vill ha den. Fisken vandrar här förbi och då är det att passa på, sen är det farit igen på ett år. Visst finns det tex abborre och någon gös både tidigare och senare, men skall det löna sej att “spela med det” så får det gärna komma mer som en eller två per nät…

Flundran, denna goda men ack så sorgliga historia… De bara minskar och minskar… Snart är det ett minne blott. Den nyrökta varma flundran som man sitter på berget brevid rökeriet och petar i sej med bara fingrarna, kan komma att bli en solskenshistoria att berätta för barnbarnen. Varför skall jag inte spå, och börja bena i, men även jag har mina teorier som inte alltid är så bekväma i alla “förståsejpåarekretsar”… Men det är de flesta överens om att minskar gör de!

I år lade vi flundernät två gånger, första gången blev det stormen och näten östes fulla med “lekko, höuter och skit” och saldot var i snitt två flundror per nät, andra gången blev det väl inte direkt stormen men fångsten var ännu sorgligare med ett snitt på ca 1 flundra per nät… Man kan hålla sej för skratt. När jobben att reda upp näten överstiger en halvtimme per nät får man hastigt dagarna att gå och får ingenting för det. Som motvikt till detta kan jag berätta att när jag flyttade till Ytterholm och det fiskades lite flundror var det normalt att få 10-15flundror per nät, ibland även mer, hela halva sommaren, i alla fall tills den första riktiga augustistormen kom, och flundrorna efter det gick ut.

Gädda, hmm… Många gillar denna vassa fisk… inte jag. Ofta är dom stora och river sönder näten när de ger ann när man skall försöka få upp dem över sudkanten. Håv är ju praktiskt, men ett sånt bökande… De är slemmiga och “gårar ner” allt. Kläder, handskar, båt, baljor, bord och bänkar blir inkletade med slem när man får ombord en ordentlig fuling. Dessutom skall man vara så fruktansvärt försiktig att inte någon liten, nyfiken fiskardräng går och petar fingrarna i munnen på dem. 😉

Mathias i fiskbaljan

Men visst har gäddan sina fördelar, men det hänger väl långt på kocken. Kräsen är jag, så jag ser dem helst i nån form av fiskfärs.

Nu ha vi fiska lite gös. Abborren verkar ha “vari och fari” för säsongen. Frågan är nu om det kommer att komma gös i nästa “nedane”.  Det är månen jag tänker på, gösen den luringen är fixu på det viset att den kommer inte i näten på dagen utan bara om natten när det är mörkt, och bäst när månen står i nedan. Men ska vi nu fiska gösen, det vi tänkt nu, eller kan vi hålla upp någon morgon och hoppas att det kommer gös även i nästa nedan, eller ha dom vandrat här förbi färdigt då? Eller ska det gå i år så som det gjorde ifjol, att vi får den traditionella påhälsningen på senhösten? Påhälsningen som börjat komma om hösten, som lagar stooora hål i näten, som lämnar endast huvudena av strömmingen kvar på skötan… Den luringen, den luringen…

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.

En kommentar till “Å va får man sen då?”

  1. Det blir inga nya flundror eftersom simporna äter upp all deras rom. Så förklarade en (ytter-)skärgårdsbo fenomenet.

Kommentarer är stängda.