Skördestatistik.

Hörde på radionyheterna under dagens plöjning att Jord- och skogsbruksministeriets informationstjänstcentral konstaterat att årets potatisskörd blev 40% mindre än i fjol. Hur blev det nu så här? För trots att fjolårets skörd var riklig så är nog dagens konstaterande långt ifrån det som lovades i prognosen som samma myndighet “publicerade” på sensommaren. Då utlovades normal skörd trots att ett av huvudproduktionsområdena drabbats av stora regn och översvämningar. Den prognosen retade en del odlare till den milda grad att statistikcentralen fick ett och annat klagomål. Några dagar senare kom således en ny prognos där skördeutsikterna skrivits ner men skadan var redan skedd, potatispriserna hann gå ner. Att odlarna och handlarna spekulerar och gör prognoser för att förutse marknadsläget må väl vara sin sak men att en statlig myndighet på detta vis blandar sig i prisbildningen på marknaden tycker jag är förkastligt. Vill dom sätta ner tid och resurser på dylika prognoser så borde dom förstå att hålla dem för sig själva eller åtminstone inte ge ut dom till andra än uppgiftslämnarna.

I övrigt så är nog prognoser vad gäller produktion av lantbruksprodukter mer eller mindre omöjlig att göra innan skörden är bärgad eller i alla fall lika svårt som att förutspå utvecklingen på aktiebörsen. Det är ju så många osäkra och opåverkbara faktorer att ta i beaktande. Och för den enskilda odlaren är det nog bäst att mäta ut skördeutfallet först när likviden trillar in på kontot.

Oskördad spannmål

Den spannmål som ännu står oskördad är sannolikt inte användbar som livsmedel eller foder på grund av mögel. Om tröskning skulle råka gå att genomföra kunde ett alternativt användningsändamål vara att bränna spannmålen i biobränsleanläggningar. Kanske kunde det inbringa så pass att det betalar bärgningen? Plöjning av oskördade spannmålsfält är som bekant inte riktigt lätt.

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också kummin och spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som på heltid sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern (nu just moderskapsledig) samt mellandottern på deltid. Vår son som lämnade oss för 11 somrar sen jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss för 10 somrar sen då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

8 reaktioner till “Skördestatistik.”

  1. Det finns få saker som retar så mycket som när prognosmakarna lovar rekordskörd av årets grödor vid en tidpunkt när man nätt och jämt har fått utsädet i jorden på våren. Alla odlare vet att man mäter skörden när den är bärgad, men det är tydligen inte lika självklart för alla.

  2. Man borde absolut fundera på att bränna. Jag har bränt en hel del avfallsvete och det har verkligen högt värmevärde Nån räknade ut att det kan konkurrera med olja. Problemet är att det behövs lite speciella brännhuvuden för det bildas slagg – mest av vete, minst av havre.

    Genom att blanda med flis så går det att bränna i en vanlig flisbrännare men bara en säck (ca. 40 kg) per dag. Då blidas det inga större slaggklumpar. Jag har inte direkt brist på flis men jag bränner i alla fall avfallet hellre än att köra det till skogen och kompostera.

  3. Jovisst värmer spannmålen, själv har jag testat med havre och sorteringsavfall i min anläggning. Har rörliga roster så slaggbildningen är inte så stort problem, men lite knepigt att hitta rätt inställningar har det ibland varit. Att blanda med flis i riktigt små mängder kanske går an men blandar man t.ex. 50/50 så vill massan skikta sig så att spannmålen kommer först och flisen sen och då vill det inte gå att hitta optimal inställning. Antagligen är det skraporna i botten av silon som skiktar massorna. Bäst fungerar spannmålen då effektbehovet är stort tycker jag mig ha noterat. Lär ska gå att blanda in kalk? för att minska på sintringsproblemet men nåt sådant har jag inte prövat.
    Att elda med sorteringsavfall och möglig vara är ju inte heller oetiskt vilket vissa tycker att är fallet vad gäller kurant vara.

  4. Så är det 🙁 Har många gånger undrat om det är ett sätt att hålla producentpriserna nere…….

  5. Vetet rinner ner genom flisen så man måste sprida det jämnt över flislagret för att det skall blandas ordentligt. 50 % fungerar inte för då går det som du skrev. Då byter jag hellre om till vete helt och hållet så man kan ändra matningen (till en femtedel ungefär). Jag eldade en kall vinter med rent vete (avfall) men det gällde att ofta skrapa bort slagget från brännhuvudet.

  6. Det är väl nog som det sägs: det finns lögn,förbannad lögn och statistik… Hörde på nyheterna ikväll att köttkonsumtionen i Sverige gått neråt,p.g.a att priset stigit. Som vanligt skylde man på att det blivit dyrare att producera köttet för bonden,och visst har det de,men vi ser ju inte av dendär prishöjningen i våra plånböcker,så vart går den… ja vi vet nog alla svaret på den frågan. Sen är det vi som får felet på oss att det är dyrt i butikshyllan. Efter det är det då dags att sänka producentpriset till oss så det börjar gå åt igen så vi får ett underskott p.g.a att man helt enkelt inte har råd att producera mat. Någon bonde lägger av eller ändrar produktion för att klara sej,så volymerna minskar. Så kan man höja priset igen i butiken när det ju int finns att få tag på råvaran. Och cirkeln är sluten,hela denhär karusellen upprepas gång efter annan och så har den gjort nu sedan EU inträdet. Och varje varv minskar ner antalet bönder i vårt land. Den statistiken stämmer.

  7. Blir intressant att se framåt vårvintern när de inhemska produkterna sinar hur mycket billigare maten blir. Det blir ju liksom fritt fram för de billiga importvarorna då.

    Böndernas antal sjunker för varje år och visst finns produktionsarealen kvar men svåra år som i år bidrar det nog till att så mycket blivit oskördat då arealen per bonde ökar. Men karusellen lär snurra vidare…….

Kommentarer är stängda.