Slut på båtåkase

Ja, det var den säsongen det, nu plockas båtarna upp en efter en. Idag plockade vi upp snurran och pappa kör pråmen till upptagningsplatsen för den, på Kirjais. Det enda som vi har i vattnet ännu är systers båt och den kommer att komma upp endera dag, antagligen imorgon.

Temperaturmätaren visar ca +0,5 men det som kommer ovanifrån, faller till jorden i form av snö. Snön som landar i vattnet smälter inte, det blir till snögröt, alltså är vattnet nu mycket kallt. Vattnet fryser inte så länge temperaturen är runt nollan, men så fort det blir en grad på kallt kommer det att “slå lock på”. Att vattnet börjar vara kallt märktes redan för någon vecka sedan när isen i bottnet på båten inte smalt underifrån, utan hålls fruset fast det mildnade i. Är vattnet “varmt” är ofta vattnet i bottnet på båten fruset ovanpå, men i vattenform under den isen, då som det var ner mot 10 grader kallt och båten var fylld med snö fanns det några cm vatten i botten, is på det och sen snölager ovanpå som isolering. Kanske rörigt, men det är enkla tecken som man noterar och följer med, och funderar lite på sådär i vardagligheten.

Nu väntas det kallt om någon dag, allt tyder på att nu kommer vintern. Visserligen har vi haft en sorts vinter länge redan, på sätt och vis, men det har ända tills nu gått att köra båt. Vinter blir det när isen lägger. Nu återstår det att se hur långt menföre det blir. Eftersom vi har en gångbro blir vi aldrig isolerade, men omvägen är så pass lång ändå, att man inte gärna bär så tunga matkassar över bron. Vi var och handlade igår, fyllde förråden med lite sånt som man kan ha hemma, ketchup, havregryn, grädde, socker, osv… och bensin till motorsågen, sånt man kan ha hemma som man inte gärna släpar extra på över bron. Det gäller att se lite längre fram i tiden och handla för lite längre tid än bara en vecka.

Jag tror ändå inte att menföret blir så långt, pappa var nämligen redan ut och provade isen som legat en längre tid längst inne i den flada som ligger mellan Kirjais och Ytterholm, det höll, men var inget att färdas på, så han svängde om. Isen var i det skicket att den var hård, men inte allt för tjock, ca 5 cm, men den kunde ha varit svagare vid det lilla strömdrag som finns, det håller väl kanske med 5 cm, men far det bort en halv cm så kan det vara för svagt, med andra ord exakt sådan is som folk går ner sej på…

Så nu sitter vi här, stuvar undan snurror, tätar tutar ( som skall tätas när isen lägger ) bär in lite extra potatis “under golvet” så man inte behöver gå och öppna källaren mer än nödvändigt och så ska frostvakten till källaren kopplas på. Fårstängslet som finns runt fårhushagen skall kollas att det håller alla på insidan, och grinden måste absolut vara stängd, isen är lömsk och farlig, för tillfället inget för varken folk eller fä! Lyd ett råd, gott folk, hålls på land!!!

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick.