9 maj, 2013 av Charlotta

Vårtecken nonstop

Vartefter som dagarna går kan man kruxa av vårtecknena, det handlar om allt från tussilago, fjärilar, båtar som burrar iväg ut genom strömmen, man är svart-blåprickig över händer och ansiktet från bottenmålning av båtar, grodor, gudingar  till att jag här om morgonen fick min första nysattack pga av att näsan fylldes av pollen. Jag nös nonstop 23 ggr, hann med några mindre vackra ord och snyta mej mellan gångerna, men till slut satt jag bara och skrattade åt mej själv och snöt och nös.

Ett annat vårtecken är att min telefon är ganska tyst… endel telefoner får spatt när det blir vår. Pappas telefon går varm, många som vill ha ut sin båt… Men min telefon är tystare än vanligt, men jag vet vad det beror på, Dånömatte vårbrukar. Bor man som vi gör på distans håller man en hel del kontakt med telefon, men nu är det vårbruk som gäller och man kan inte förvänta sej att det skall sittas och skrivas textmeddelanden en gång i timmen. Visserligen är det inga problem att prata i telefon fast man kör traktor, handsfree har han i alla världens former, men koncentration finns det ingen ”handsfree” till. Det har varit mycket löksättning senaste tiden, då ska det lyftas gödsel och lök om vart annat som det skall växlas, höjas, sänkas, köras osv.

Som flickvän till en bonde måste man ha lite tålamod och förståelse. Kanske har jag lättare att förstå eftersom jag själv är bonde, men när jag hör om fall där förhållanden inte fungerat för det skall ätas middag klockan 13.00 på söndag… mitt i värsta vårbruksbrådskan!!! Då förstår jag egentligen ingenting… Man KAN inte alltid stå i givakt, äta på givna klockslag, åka på tur, gödsla gräsmattan, titta på strömsö och följa med när frassin ska kastreras. De får va! Allt som inte är akut viktigt får va!

De senaste dagarna har Mats, i runda slängar, satt 1000 säckar lök. Inte bara åt sej själv utan åt andra också, och några X antal 100 har han kvar att sätta. Det är allt jag för tillfället vet om vad han grejjar med och hur dom har det, tid finns inte att sitta i telefonen. Själv är jag inte heller så pratsam i telefon den här årstiden. Fåren ska ha sitt, de ska sättas, harvas, fräsas, spikas, riktas stolpar, dras nät eller så bottenmålar jag nån båt, då behöver man ibland både armar, ben, fötter, huvud och allt där emellan för att komma åt att få färg överallt under bottnen. Här om dagen, satt vi och diskuterade vilka båtar som stod på tur, hurdan veckan kommer att se ut i stora drag och sådant, då ringde Mats, men då hann jag inte prata så värst mycket, svarade bara : Vi sitter och har kaffemöte, vi hörs senare… Svaret i andra änden kunde ha varit helilsket, men matte svarade bara att ok, bra, vi hörs…

Kommentarer inaktiverade.