Djeitingpyllå

Tanken var att sätta torken i skick att ta emot den nya skörden men jag ångrade mej. Orsaken var en svärm djeitingar (getingar) som byggt en stor djeitingpyllå (getingbo) under gångplankan. De är egentligen nyttodjur men i det här fallet fungerade inte samexistensen eftersom jag måste få torken tömd och städad. Så jag lånade gummans bidräkt och beväpnade mej med insektspray. Efter ett par sprutningar in genom boets öppning så blev det ganska lugnt och tyst och jag kunde sätta boet i en plastkass och bränna det i pannan.

DSCN2952

Vi har inte haft så väldigt mycket problem med getingar. Förr var det mest bekymmer då vi hanterade veden för hand för där fanns alltid getingbon men nu bryr sej flistuggen inte alls om litet getingar – kusken sitter inne i en luftkonditionerad hytt.

Så nu blir det torkning av flis i stället. Men den börjar också vara torr. Det märks bra då temperaturfallet mellan inkommande och utgående luft blir mindre – torkluften tar inte mera upp så mycket fukt. Det går inte att torka och flytta säd tillika eftersom det behövs minst 22 kW för bägge jobben. Men vi har bara 63 A huvudsäkringar som klarar av max. 33 kW. Det blir för dyrt med större.

Torkningen är inte mera billig. Två fläktar på tillsammans 22 kW kostar ca. 4 euro i timmen om man räknar med ungefär 20 cent per kWh. Det är i alla fall betydligt billigare än att bränna olja för 1 euro litern (en varmluftstork drar ca. 20 liter i timmen beroende på storleken).

I våras torkade jag ned vetet onödigt mycket till mellan 11,2 och 12,9 %. Men då luften är torr och solen lyser på det stora plåttaket så kör man  lätt för mycket med fläktarna. Man borde torka till precis 14 % men det är riskabelt att ha så liten marginal så det måste i praktiken torkas till omkring 13,7 %. Annars blir det dyrt om köparen börjar köra vetet genom en tork på nytt. Eller så kommer lasset tillbaka …

Nu har priserna gått ned då alla väntar på den nya skörden men ingen vet ännu hur det går. Om vädret slår om och det börjar regna så kan situationen ändras snabbt.

 

Profilbild

Författare: Nisse

Jag är bonde i n:te led på Bosas rusthåll i Hindersby som troligen är kring 1000 år gammalt - ingen vet så jag kan lika gärna påstå det. Nån vanlig bonde är jag inte för jag gick i skola och blev elektronikingenjör och forskare i teoretisk datateknik vid Tekniska högskolan - senare docent och professor. Men det var mest hobby och extraknäck för jag har bara missat en vårsådd och det var då jag var i Dragsvik. Sedan 2004 är jag heltidsbonde till 150 %. Allt är heimlaga och jag har bara skrotmaskiner som jag reparerar och bygger om själv. Med dagens priser är det inte möjligt att köpa nya. Dessutom bygger jag optiska fibernät på landsbygden. Det är inte alls mera så mycket arbete med sådd och skörd men desto mer med att bygga hus, reparera maskiner och ställa i ordning. Till det går numera 95% av all tid! Så jag bygger (sedan jag fick min första hammare och 10 kg spik till julklapp som femåring) och skruvar med maskiner, gräver i jorden och hugger i skogen på vintern. Och så måste fliseldningen skötas förstås. Mest hänger jag på nätet och diskuterar över hela världen.

6 reaktioner till “Djeitingpyllå”

  1. Varifrån kommer ordet “djeitingpyllå”? Jag har svårt att härleda etymologin.

  2. Pylla (bylla) finns med i Herman Albert Vendells Ordbok över de östsvenska dialekter redan år 1906. Ett gammalt ord som behandlades i Birgit Eakers artikel i UNT 1996 (se http://dialektologisallskapet.se/Maj%202013%20-%20Birgit%20Eaker%3A%20Getingbylor%20och%20getingar). Finns också i SAOB från 1600-talet. I Upplands används ofta “getingbyla”. Troligen kommer det från samma stam som “bula” eftersom getingbo ser uppsvällda ut.

    I vårt språk ersätts vanligen slut-a med -å så “pylla” blir hos oss “pyllå”. Vi har också den s.k. norrländska förmjukningen som gör att “geting” blir “djeiting” – långt e i modern svenska motsvaras ofta hos oss av diftongen -ei-.

  3. På “Nagu-språk” har vi Geitingsbyllå, alltså Geitingar, inte “jeetingar”, utan ett starkt framträdande G först, likaså har vi Kärror och Körkår, Inte “tjärror” eller “Tjyrkor”. Har i år inte hittat getingar i varken vinbärsbuskarna eller vedhögen, inte heller i strandbodarna … eller någonstans, inväntar den dagen när jag möter en ordentlig Geitingsbyllå där dom alla har samlat sej…

  4. Hajja teel ti fösst tå ja trodd Nisse ha börja me na dejting (dating) 🙂

    Här säger vi “jeitingböllo” !

  5. Vi har massor med “dj” här i ord som andra använder “j” – med mycket starkt d: “djev” (ge), “djär” (gör), “djuur” (djur), “djäärna” (gärna) osv.

    Men det är intressant att Nagu använder hårda g och k – precis som i Borgå och Sibbo. Det är nämligen det ursprungliga uttalet – därför skrivs kyrka och kärra också med k. Så vi har ändrat uttalet och förmjukat dessa konsonanter liksom tydligen österbottningarna. Men vi har ett mycket explosivt tje-ljud i “tjörkå” (kyrka) och “tjärrå” (kärra) jämfört med Sverige där man på vissa håll använder ett sje-ljud. Ibland förstår man dem inte då uttalet är lika för kör och skör, kyla och skyla, kära och skära, …

    Det fornnordiska ordet är “geitungr” och finns ännu kvar i isländskan. Det är ett speciellt nordgermanskt ord – de andra germanska språken använder “väspe”. “geitungr” kommer möjligen från antennerna som liknar gethorn …

    Nagu vinner genom att ha det mest ursprungliga ordet :-).

  6. Om man har ett getingbo som man inte kommer år på annat sätt, så kan en värmefläkt vara ett effektivt sätt att tvinga dem att överge boet. Man ser ofta påbörjade bon som byggts på platser som senare under sommaren är alldeles för varma, så att de inte klarar av att kyla boet.

Kommentarer är stängda.