13 oktober, 2013 av Nisse

Hösten dröjer …

Vi hade en enda natt med litet minusgrader och så blev det varmt igen. Det var faktiskt den enda frostnatten sedan april … Men fåglarna flyttar och vi är mitt under ett stråk så i går morse så var himlen svart (eller vit) av honkande gäss.

DSCN3114

Flera svanar har hållit till på våra åkrar också, men min absoluta favorit är förstås tranorna. Deras klagande rop är den verkliga höstsignalen. Men tranorna har minskat medan gässen ökat. Åtminstone  verkar det så  (helt ovetenskapligt).

Då jag skrev om tranor så kom jag att tänka på en av mina favoriter ”Tranorna flyger” från filmen med samma namn. I dessa Internet-tider så kan man ju genast lyssna på Youtube. Det finns ingenting så melankoliskt som den ryska melankolin.

Det ena gav det andra och så småningom blev klockan tolv och två på natten. Till slut landade jag i portugisiska fado som är en sorts lokal blues. Jag kommer bra ihåg en söndag morgon i Lissabon. Det var folktomt men på en liten gata stod en vagn där man sålde fado-skivor.  Försäljaren var tidigt ute – fadon ekade mellan väggarna på folktomma gator.

Fado kommer från samma ord som engelskans ”fate” – öde. Det är en ödesmättad stil men kan vara ganska snabb i alla fall. Fadons drottning Amalia Rodrigues gjorde fadon berömd i hela världen men det finns en utmärkt återväxt.

Amalia Rodrigues: Coracao Independente:

Ana Moura hör till mina favoriter bland de yngre:

Ana Moura: Fado Loucura:

Gitarren är det viktigaste instrumentet i fadon och trakteras med bravur – kolla in fäljande:

Carminho Guitarradas:

Det här är ganska långt från bondens vardag – men redan vardag på bondlandet. Förr måste man resa till Lissabon för att uppleva fadon men nu kan man njuta av högklassisk musik hemma via Internet. Vi har lika fint utbud som vilken stadsbo som helst. De enda som saknas är den rökiga atmosfären och den kan jag personligen undvara. Mina ögon klarar inte av tobaksrök utan börjar tåras direkt.

 

 

 

 

Etiketter: ,

Kommentarer inaktiverade.