Bondeblues

Jag har suttit i hettan på taket och haft bråttom. Men jordbruket skall också skötas och en mycket tidig morgon skulle jag ut och spruta mot flyghavre. Då började det regna fastän det inte kommit just nånting på en månad. Möjligen har jag fått litet solsting … I alla fall så skrev jag då en liten blues till Povel Ramels melodi “Gräsänklingens blues” (fast den måste nog anpassas ganska kraftigt):

Bondens blues
Musik och stil enligt Povel Ramel: Gräsänklingsblues
(lämpligt anpassade)

Det är söndag morgon och mitt huvud känns så tungt
jo-ja-sa
Det är söndag morgon och mitt huvud känns så tungt
Jag skulle ut och spruta men så börja det att regna
klockan den var fyra och det var vindstilla
Men nu blir det inget alls av det …

Oh-oh-oh, sjungande min bondeblues

Flyghavren den växer och ogräset det frodas
fast jag hade tänkt att odla vete – få nu se
Stadsborna vill ha mat men jag får inte spruta
utan borde plocka ogräset för hand
blad för blad

Oh-oh-oh, sjungande min bondeblues

Jag har inte varit ut och festat
jag har satt upp plåtar på mitt tak
stått där uti hettan och blivit arg och dum
fick väl ett litet värmeslag

Snart kommer kontrollören för att se på vad jag gjort
han tror mera på ett grässtrå än han tror på mina kort

Oh-oh-oh, sjungande min bondeblues

Priserna på vete de går ned igen
Priserna på gödsel de går upp igen
Likaså på bränsle, el och sprutmedel

Jag borde fly till staden och lämna allt det här
men den gamla gården den är mej så kär
Den har gått i släkten snart i tusen år
nu vet man ändå inte hur det riktigt går

Oh-oh-oh, sjungande min bondeblues

Nu så är det juli och semestern är på gång
men bonden han har bråttom med spade, såg och tång
Enda tid på året han kan lappa sina hus
nu så är det torrt och man har länge ljus

Snart blir det skördetider och sedan blir det höst
då blir det kallt att bygga – det är ingen tröst
Så det är bäst att spika och skruva än ett tag
om man orkar uti hettan och inte får nå slag

Oh-oh-oh, sjungande min bondeblues

Jag har varit på semester sommarn -72
det var sol och sand och strand fanns det också
men det var ganska slött och jag tröttna om ett tag
så jag sitter hellre hemma och steks uppå mitt tak

Nu ska jag dricka surmjölk och klättra upp på tak
sedan skruva plåtar så länge jag hålls kvar
och skruva solpaneler så jag får egen ström
och värmepumpen ska kyla ned mitt hem

Oh-oh-oh, sjungande min bondeblues

Tidig morgonsol

Hörlurar i skogshjälmen

Jag har länge haft hörlurar av alla de slag som jag försökt använda i skogshjälmen men de har alla varit odugliga. Också de radiohörlurar som jag har är oanvändbara för vi har så dålig signal att det bryter alldeles för ofta. Man orkar inte med eländet utan stänger av.

Men i höstas köpte jag Blåtandslurar Stihl Dynamic BT från Granngården i Eskilstuna. Det är lösa lurar med båge och ansiktsskydd som jag använder då jag sågar med Logosol. Jag läste att en del Blåtandslurar kostar 3000 kronor men de här var bara litet på 800 kronor. Ljudkvaliteten är i alla fall bra och Blåtanden kopplar snällt upp sej till mobilen – det har varit stora problem med vissa andra lurar.

Nu satte jag den här bågen in i en skogshjälm. Alltså inte de enskilda lurarna utan hela bågen. Det gick på Husqvarnas Functional-hjälm men inte på andra hjälmar som är smalare. Man måste få bågen att rymmas innanför hjälmen. Jag sätter alltså bågen ovanför hjälmbanden inne i hjälmen.

Hörlurarna ovanför hjälmbanden
De vanliga hörlurarna kan man lämna bort

Batterierna i Dynamic BT håller ca. 38 timmar med en uppladdning då man lyssnar och 100 timmar om Blåtand är frånkopplat. Det räcker mer än väl.

Sedan installerade jag Sveriges Radios app i mobiltelefonen och den fungerade utmärkt i skogen. Det är länge sedan jag lyssnat på radio med så bra ljudkvalitet. Appen laddar ned 15 sekunder i förväg så fastän förbindelsen bryts så märker man det inte om avbrottet är kortare än just 15 sekunder.

Förstås kan man lyssna på vad som helst via mobilen och telefonen fungerar också bra vilket är viktigt då man arbetar i skogen. Det finns en massa andra radiostationer men eftersom jag är allergisk mot reklam så får alla Rockradior och liknande vara för mej. Man kan prenumerera på musikströmmar men tillsvidare har jag inte hittat nånting som jag ids betala för. Tystnad är också mycket trevligt att lyssna på.

Det här är första gången som jag hittat användbara hörlurar som dessutom passar till skogshjälmen. Det är lätt att ta bort dem och använda i traktorn eller med plastvisiret då jag sågar med Logosol. Nu borde jag bara installera en app för direktkontakt till brorsans mobiltelefon (kopplade till hans hörlurar) så behöver vi inte skrika för att försöka överrösta motorsågarna … Fast ibland är det bra att man inte hör vad han säjer :-).

YESS ! Bob Dylan fick Nobelpriset !

Och vad har Bob Dylan med Bondbloggen att göra ?  Inte mycket men för den här bonden desto mer. År 1962 då hans första album kom ut gick jag på femte klassen i mellanskolan i Lovisa svenska samlyceum. Det lade jag ännu inte märke till men då nästa album kom 1963 med Blowin’ In The Wind och Don’t Think Twice It’s Allright kom ut så var jag såld. Jag har lyssnat på Dylan i traktorn och i bilen sedan dess – i över 50 år.

Det var en riktig chock att Bob Dylan fick Nobelpriset. De senaste åren har den ena pristagaren varit mera underlig än den andra och man har vant sej vid att Nobelböcker läser man inte. De senaste pristagare som jag läst har varit Selma Lagerlöf (Nobel 1909)  och Mihail Sjolochov (Stilla flyter Don, Nobel 1965) som bägge skrev om bondelivet. Selma skrev om Värmland och Mihail om donkosackerna.

Bob Dylan har starka rötter i folkmusiken och lovade folkmusiklegenden Woodie Guthrie på hans dödsbädd att fortsätta med hans arbete. Men Bob Dylan var en mycket komplex person med mycket egen poesi. Där har Nobelkommittén rätt i att Dylan är mera poet än sångare. Han har inte precis en vacker röst men desto mer fascinerande.

Men jag har inte lyssnat på Bob Dylans låtar efter 1966 så jag är enbart en beundrare av “den unge” Bob Dylan. De senare låtarna passar säkert bättre för Nobelkommittén än för mej. Jag antar att de är tillräckligt underliga för att kvalificera honom för Nobelpriset :-).

Jag lämnade Dylan ungefär tillika med Joan Baez – en annan av mina favoriter. Bäst att bara minnas honom från den tid då han var ung – liksom jag. Lyssna på Like A Rolling Stone och på Joan Baez Diamonds and Rust som handlar om Dylan. Hon sjunger desto bättre även om Bob Dylan tyckte hennes “poetry was lousy” (poesin var usel).

Hennes text till Diamonds and Rust är i alla fall en ypperlig beskrivning av Dylan. För henne och för mej är Bob Dylan ett spöke från en förgången tid – men på ett positivt sätt.

Grattis unge Bob Dylan !

Undan för undan

Det är speciellt bråttom för alla bönder på sommaren. Det är hötid och Christer har fullt upp med alla sina 40 sorter (eller är det ännu mera ?). Många bönder är numera på jobb och semestern går till att sköta jordbruket. Jag har kanske mest ledigt men allt byggande gör att det inte just blir tid över. Och så är nätterna så korta att man plötsligt märker att klockan är halv tolv på natten.

Jag började alltså med den stora 40-årsstädningen. Sedan 1975 har vi bara burit ut allt till den stora ladan för att sortera “senare”. Men då jag skulle börja så gick det som vanligt. Först måste torken på bodvinden rivas så jag kunde spika upp hyllor att sätta allt materialet i (en del kallar det skräp :-). Men då jag fått upp första hyllan och skulle börja städa ladan så blev jag tvungen att först laga golvet i baakstuvun för att få bort de sista köksskåpen. Och så går det undan för undan med en massa saker som skall lagas “först” …

Nu hade jag i alla fall en oförtjänt tur. Då jag började planera in diskbordet i baakstuvun så märkte jag att jag inte satt tillbaka rören till vattnet. Så då måste jag ta bort den stora fibercementskivan på nytt och visst mumlade jag över det men det var en oförskämd tur. Då jag skruvade ut en av skruvarna så stod det en stråle vatten tvärs över rummet. Till all tur hade jag satt stängare så det vara bara att snabbt stänga vattnet. Det hade varit mycket illa om jag inte upptäckt att skruven gått mitt genom röret. Då hade det läckt litet hela tiden och efter ett antal år hade hela köksgolvet varit ruttet.

Vanligen sätter jag aldrig mer rör och elkablar inne i väggarna för jag har haft mycket dåliga erfarenheter av att bygga in dem. Här var det illa tvunget att sätta rören inne i mellanväggen mot köksdiskbordet. Men det är så att då man täcker in nånting så glömmer man var det finns inom en timme eller mindre. Tur att jag glömde sätta vattenrören till det andra diskbordet bakom skivan.

DSCN5029

Mot fördelarstockarna har jag en lucka i fibercementskivan och en plast som skall leda ut eventuellt läckvatten så det genast syns på väggen. Där jag skruvade genom röret så har jag nu en tjock plåt så det inte skall hända igen.

Den här dagen gick till att sätta tillbaka rören och skruva fast skivor på golvet. I morgon skall plastmattan på och så kan jag bära in två rader skåp och arbetsbänkar. Det blir ett slags grovkök. Och sedan kan jag fortsätta med att städa ladan.

Tanken var också att idag börja spruta men det kom regn. Så det blev uppskjutet. Nå, jag städar ladan då det regnar och sprutar då det blir bättre väder. Men det tycks bli en kall och regnig sommar och tydligen sen trösktid. Kanske jag får städat riktigt mycket den här sommaren ?

På tal om undan för undan och det och det och det skall göras först så kom jag att tänka på Harry Belafontes “There’s a hole i my bucket” som är en verklig klassiker. Det är en mycket gammal sång som lär ha rötterna i 1700-talets Tyskland och kom till USA med utflyttarna. Ett ytterst allmänt fenomen som handlar om att Liza (Liese på tyska) vill att Henry (Heinrich) skall hämta vatten. Men det är problem för det är hål i ämbaret. Henry vet inte hur han skall lösa problemet då men den praktiska Liza förklarar vad han skall göra. Henry har alltid nya problem som just går ut på att först måste han göra det och det och det. Nu är Henry en filur och till sist får han det till att han inte kan slipa yxan för att lappa ämbaret utan vatten – och det är hål i ämbaret … Jag hoppas jag inte hamnar i en rundgång likt Henry så jag inte får nånting gjort:

Harry Belafonte&Odette: There’s a hole in the bucket

Sedan har jag en massa maskiner som står och väntar på att bli reparerade. Bakrutan på MF165 kom loss och skall ersättas med en plastglasskiva. Jag har också jobb vid sidan av jordbruket  – men jag gör det åt mej själv.

 

 

Skorpa och skivkonvolut.

Lyssnade på Michael Cronströms “Fokus på skivkonvolut” i traktorn på torsdagskvällen och kom att tänka på att jag fick ett par cd-skivor med posten häromveckan där skivkonvolutet har en personlig koppling.

Vad gör nu det här på bondbloggen kanske någon tänker, men faktum är att det också har en koppling till bondbloggen och andra jordnära ting. Därför och speciellt efter Nisses inlägg om informationsspridningen via internet tycker jag att det platsar här.

Men vi tar historien från början.

Vi bloggare har under åren som gått fått en och annan förfrågning om till och med sådana saker som deltagande i realityshower bland annat. Intresset har varit lite svalt från vår eller åtminstone från min sida till dylika 🙂 Men när jag i vintras fick förfrågan om rätt att använda en av de bilder som jag publicerat här på bondbloggen till ett skivfodral så tyckte jag varför inte. Musik har ju alltid intresserat och kunde man nu på detta vis göra en kulturgärning så vad vore bättre än det. Jag kollade naturligtvis upp vad sorts musik gruppen sysslade med, man ville ju inte ha att göra med musik kopplad till diverse suspekta gärningar. Hittade kvartetten på Youtube sjungandes Cornelis Vreeswijk och det jag hörde var helt ok även om det kanske inte är musik som jag annars lyssnar på så här till vardags. I övrigt är jag musikallätare så länge det är lite melodi över det hela, modern klassisk musik där någon till synes helt oplanerat till exempel klinkar på ett piano är väl det enda som jag inte klarar av. Njaa, opera har jag också lite svårt med 🙂

Efter lite e-postande fram och åter kom vi överens om hur bilderna skulle komma till användning och eftersom mitt fotograferande till bloggen inte görs i vinstsyfte så meddelade jag mig helt nöjd med nåt exemplar av slutresultatet. Och som sagt häromveckan hade jag ett par skivor i postlådan.

För några dagar sen satte jag skivan i cd-spelaren för att lyssna på låtarna och ärligt sagt var jag till först inte riktigt övertygad även om musiken och instrumenthanteringen var proffsig – dom är ju duktiga på sånt där i Sverige trots att detta nu uppgavs vara ett lågbudgetprojekt -. Cd-spelaren gick på repeat under tiden jag satt och jobbade vid skrivbordet och för varje spelning satte sig låtarna allt bättre och nu är jag riktigt nöjd med att ha namnet på skivkonvolutet. Tydligen krävdes det lite tillvänjning till den mer visbetonade musiken det har ju mest blivit rock i lurarna framåt småtimmarna den senaste tiden då jag brukar slå över till Radio Rock när Vega växlar över till nattklassiskt.

Texterna i låtarna handlar om historiska händelser och alldagliga jordnära saker sånt som också vi försöker återge i våra beskrivningar av vardagen här på bloggen. Och är det nu nån som vid det här laget är nyfiken på hur dom låter så kan man kolla på Spotify

Hursomhelst är det lite roligt att ett par gamla skor på en av regn bildad jordskorpa i en morotsåker i Långmossen via googlande över nätet hamnat på ett skivkonvolut i Sverige 🙂

WP_20150615_001

 

Skorpa.

Bilden som intresserade gruppen är den till höger som ingick i mitt inlägg om en mindre lyckad sådd av morot så för att visa hur en lite mer lyckad sådd ser ut sände jag dem bilden till vänster och nu pryder båda bilderna skivkonvolutet.

På tal om skorpa så är det också i år liknande problem efter den långa regnperioden och jag får nog ta itu med några åtgärder för att undvika ett dylikt misslyckande som våren 2012. Då borde jag ha sått om i slutet av maj när jag såg hur det höll på att gå, nu i år skedde sådden så sent att omsådd inte är aktuell utan jag får nog försöka med att hålla markytan fuktig under några dagar nu i veckan så att groddarna orkar bryta igenom. Vid dagens koll höll morotsgroddarna på att ta sig uppåt vilket också betyder att skall en ogräsbekämpning göras innan uppkomst skall den helst ske inom det närmaste dygnet. Bara att invänta lite lugnare väder vilket enligt prognosen kan infalla vid 8-tiden ikväll. För tillfället bullrar det på plåttaket så man behöver inte ens se ut för att hålla koll på väderleken. Blåsten har inte varit växtskyddet nådigt denna vår 🙁

Skorpa på morotsbädd.
Skorpa på morotsbädd.

 

……men nu åter till såanmälan som helt klart är ett kapitel för sig. Fick just några skiften ritade men kommer inte vidare till följande skede i programmet. Kanske vore det bäst att fotografera skärmen och sända bilderna till Mavi, gör man det digitalt borde det vara frågan om elektronisk anmälan, eller hur? Skorpa tror jag mig veta hur man hanterar men det här Vipuritandet går jag nog bet på…… kanske blir det mitt sista år som bonde?

 

På väg hem från skogen

I kväll då jag körde hem från skogen så var det en fin kvällshimmel. Samtidigt så lyssnade jag på mp3 i hörlurarna. Väl hemma så satte jag ihop en liten video (med en stillbild) bara för att experimentera. Här ser ni resultatet som är ganska så verklighetstroget. Bara Zetorns motorljud i bakgrunden saknas. Jag skall försöka få till stånd en riktig video med min nya traktorkamera men det gick ju inte i dag för kvällshimlen var fin bara under de minuter jag körde på vägen. Det är mycket kort tid man har på sej att fotografera/filma nånting fint och har man inte då allting färdigt så lyckas det inte. Bilden ändras faktiskt litet om ni orkar se till slut …

 

Musiken är Shadows: Ghost Riders In The Sky som är en av mina absoluta favoriter. Ren och skär 60-talsnostalgi.