Och vad har Bob Dylan med Bondbloggen att göra ? Inte mycket men för den här bonden desto mer. År 1962 då hans första album kom ut gick jag på femte klassen i mellanskolan i Lovisa svenska samlyceum. Det lade jag ännu inte märke till men då nästa album kom 1963 med Blowin’ In The Wind och Don’t Think Twice It’s Allright kom ut så var jag såld. Jag har lyssnat på Dylan i traktorn och i bilen sedan dess – i över 50 år.
Det var en riktig chock att Bob Dylan fick Nobelpriset. De senaste åren har den ena pristagaren varit mera underlig än den andra och man har vant sej vid att Nobelböcker läser man inte. De senaste pristagare som jag läst har varit Selma Lagerlöf (Nobel 1909) och Mihail Sjolochov (Stilla flyter Don, Nobel 1965) som bägge skrev om bondelivet. Selma skrev om Värmland och Mihail om donkosackerna.
Bob Dylan har starka rötter i folkmusiken och lovade folkmusiklegenden Woodie Guthrie på hans dödsbädd att fortsätta med hans arbete. Men Bob Dylan var en mycket komplex person med mycket egen poesi. Där har Nobelkommittén rätt i att Dylan är mera poet än sångare. Han har inte precis en vacker röst men desto mer fascinerande.
Men jag har inte lyssnat på Bob Dylans låtar efter 1966 så jag är enbart en beundrare av “den unge” Bob Dylan. De senare låtarna passar säkert bättre för Nobelkommittén än för mej. Jag antar att de är tillräckligt underliga för att kvalificera honom för Nobelpriset :-).
Jag lämnade Dylan ungefär tillika med Joan Baez – en annan av mina favoriter. Bäst att bara minnas honom från den tid då han var ung – liksom jag. Lyssna på Like A Rolling Stone och på Joan Baez Diamonds and Rust som handlar om Dylan. Hon sjunger desto bättre även om Bob Dylan tyckte hennes “poetry was lousy” (poesin var usel).
Hennes text till Diamonds and Rust är i alla fall en ypperlig beskrivning av Dylan. För henne och för mej är Bob Dylan ett spöke från en förgången tid – men på ett positivt sätt.
Grattis unge Bob Dylan !
Det är sällan det faller alla i smaken, men den som är missnöjd kan grunda ett eget pris och ge en miljon åt någon man tycker är värt det.
Jo, vissa “litteraturkritiker” var sura som ättiksgurkor … Just de som vill ha “författare” som är så konstiga som möjligt så ingen fattar vad de skriver (utom dessa kritiker förstås). Jag förstår att inte alla gillar Bob Dylan men jag råkar digga honom så jag är nöjd. Det är inte så ofta – vart 50:de år ungefär :-). Och jag gillar hans texter – inte riktigt framförandet så mycket så litteraturpriset är precis det rätta enligt min mening. Nästa gång jag sitter i traktorn och hör på The Times They Are A Changin’ så skall jag tänka på att det är en Nobelpristagare som sjunger :-). Det var nu det sista man kunde ha trott på 60-talet !
Det var alltså Dylans byte till elgitarr som var droppen som fick bägaren att rinna över?
He-he, jag kommer ihåg vilket liv det blev men för mej var det inte så viktigt. Jag var ju Beatles-fan och gillade i allmänhet Liverpool sound. Men hans texter blev lite för kryptiska för mej. Intressant nog var det samma sak för Mikael Wiehe … Jag är mera för det raka och folkliga. Men han hade förstås inte fått Nobelpriset om inte han hade blivit helt oförståelig – det tycks vara ett kriterium för Nobelkommittén :-). Bob Dylan och Joan Baez samarbetade i början men gick sedan skilda vägar och jag följde med Joan. Men jag tycker fortfarande att den unge Dylan är helt fantastisk – troligen för att det var en viktig del av min ungdom. Ifråga om musik så är jag allätare från Tjajkovskijs violinkonserter till Creedence Clearwater Revival (och SNAP). Bara modern musik och jazz har jag svårt att förstå. Numera lyssnar jag helst på Slumrande toner och Gotländsk sommarnatt – förutom 60-talspop som alltid går :-).
Men litet chockad blev jag nog av Nobelpriset …
Jag börjar tycka att det var riktigt illa att Bob Dylan fick Nobelpriset. Nu har han hamnat i tänderna på konstetablissemanget – de som tycker att konst skall vara riktigt konstigt. Jag är i Sverige och hör på Sveriges radio där en käring just förstört Don’t Think Twice It’s Allright grundligt. Både rytm och melodi förstördes helt. Jag måste stänga av radion.
Ännu värre än de magsura kritikerna som förargar sej över att en simpel sångare fick priset (och inte en oläsbar “författare”) är de kulturfjantar som tycker det är bra och som sedan börja förvanska allt Dylan skrivit …
Dylan har inte alls reagerat på priset och sov då Nobelkommittén skulle ringa till honom. Jag börjar hoppas att han ger fasen i hela priset – och kulturfjantarna.