Julen är ju som känt födelsens och lugnets fest. I vår version brukar det ingå kalvningar och mera jobb 😛 Nå skämt osidå, korna kalvar då när det är dags, i år fick vi tre jultidskalvar;
Fräckna kalvade sin sjätte kalv den 22 december, Hursula sin tredje kalv den 23 december och Öppa fick sin sjätte kalv den 27 december.
Fräckna och Hursula klarade kalvningen galant, men Öppa blev förlamad. Tack vare snabb förstahjälp, dvs. kalk under skinnet och ett veterinär besök då hon fick kalk i blodet steg hon upp och nu verkar allt igen bra. Fräckna och Hursula fick båda kokalvar medan Öppas kalv är en tjur.
Ännu är det inte slut för i år, Öris har beräknad kalvning den 31 december. Kanske även den traditionen fortsätter? 🙂
Hej Sonja!
Vilka söta bebisar,, hoppas allt går lyckligt. Vi undrar vad du har som strö under kossorna,, vi har inga djur så därför vet vi inte hur man har nuförtiden, förr var det ju vanligt med halm eller har jag fel? Gott Nytt År till er allihopa på gården. Hälsar bondmoran från öst-nyland
Vanligtvis brukar vi ha halm. En riklig halm”bädd” är ju nog det bästa kalvningsunderlaget tycker jag i alla fall. Ibland har vi också torv. Torven suger ju visserligen i sig bättre än halmen, men det dammar o så blir kalven ju lite “smutsig” då den kommer ut… 😛 Men nu hade de faktiskt en blandning av dessa, i alla fall Öppa, så att hon hade bästa möjliga underlaget att ligga o stiga upp på. Gott nytt år åt Er dit till östra Nyland också!:)