28 januari, 2014 av Nisse

30 år bakåt

Förra veckan i värsta kölden stannade min flistraktor (stora Zetorn med frontlastare). Gamla MF65 med lilla frontlastaren kunde jag inte starta för motorvärmaren har kortslutning. Så flispåfyllningen gick enligt model 1983 då vi första året hade flisvärme: Att bära säckar med flis till flismataren. Men då behövdes bara 6-8 säckar per dygn men med det nya 60 kW systemet och verkstaden och stallet inkopplade så går det en säck i timmen. Så jag bar säckar hela dygnet runt – senast klockan ett på natten och sedan klockan sex på morgonen.

Orsaken var att det blivit sommarbränsle i stora Zetorn. Jag trodde jag fyllt på med vinterbränsle men antingen kom jag fel ihåg eller så fanns det för mycket kvar av sommarbränslet. Den har två tankar på sammanlagt 120 liter. Jag är SUR på Teboil som byter till vinterbränsle mycket sent på året. Då har man fem traktorer som står med sommarbränsle i tankarna och måste pumpa bort allt och fylla med vinterbränsle. Om man kommer ihåg alltså …

Förr hade jag inga problem eftersom jag bara hade vinterbränsle i farmartankarna. Det lärde jag mej då Belarusen stannade vid -25 grader och jag måste skruva loss den långa bränsleledningen och hetta upp den riktigt ordentligt innan paraffinet smälte. Men nu håller jag på att flytta farmartankarna till det nya bränslehuset som ännu inte är färdigt och därför står tankarna tomma och jag hämtar bränsle från Teboil i kyrkobyn i 200 liters oljetunnor. Men de skurkarna byter som sagt för sent. Efter höstarbetena kör man väldigt litet med traktorerna så sommarbränslet blir man inte av med på naturlig väg.

Så här såg bränsleglaset ut:

DSCN3364

Inte underligt att traktorn stannade. Bränslefilterna såg likadana ut de också. Jag satte glaset på värmepannan och kollade hur lång tid det tog innan paraffinet löstes upp. Fastän det var ganska så varmt så tog det nästan ett dygn innan bränslet började se ut som bränsle skall, dvs. klart.

Inte en droppe sommarbränsle kommer det till det här stället mera … Och farmartankarna skall göras klara i sommar för det är enda sättet att få vinterbränsle året runt.

På lördagen blev det betydligt varmare så jag satte en presenning över motorn och en värmefläkt att värma bränslesidan. Sedan hällde jag i vinterbränsle som stått ett par dygn i pannrummet i tanken och luftade motorn (jag luktar diesel ännu). Till all tur är Zetorns motor lätt att lufta och den startade direkt.

Men problemen var inte slut ännu. Jag var tvungen att koppla bort reservtanken och koppla bränslesystemet direkt till huvudtanken eftersom reservtanken var full av sommarbränsle. Det gick fint att köra flis men då jag fyllde på huvudtanken med vinterbränsle så hade jag glömt att plugga den lilla slang som bakvägen för bränsle mellan huvudtank och reservtank. Bränslet rann bakvägen ner i reservtanken och upp men huvudslangen och ner på marken. Det blev bråttom att plugga alla slangarna. Så värst många liter hann det inte rinna ut men det är harmen som räknas …

Det är betydligt trevligare (och snabbare) att fylla på flis med stora frontlastaren som tar en kubik i skopan. Sedan stannade ju pannan förrförra natten eftersom ett järn lossnade från omröraren och kilade sej fast under flisskruven. Jag fick slå allt jag orkade för att få bort det. Men det är en annan historia …

 

 

Etiketter: ,

2 svar till “30 år bakåt“

  1. Kalle skriver:

    En gång för mycket länge sen var det någon som berättade för mig att torken drar mindre bränsle om man använde vinterkvalitet där. Jag provade och tyckte det stämde. Efter det och några motsvarande upplevelser som ovanstående har jag aldrig haft annat än vinterkvalitet i värmetankarna och fordonsbränsle i farmartanken. Enda gången jag haft problem med bränslet var när jag var dum nog att använda bottenskvalpet ur farmartanken när jag hade den tömd för restaurering. Då fick jag byta alla filter både i tankarna och bruksfiltren. Fast det borde ha gått att räkna ut på förhand

  2. Nisse skriver:

    Det kan stämma för vinterkvaliteten har mindre mängd billiga produkter med lågt värmevärde. Paraffin har dock inte sämre värmevärde än den riktiga brännoljan – tvärtom litet högre om man ser till det kalorimetriska värmevärdet. Men det viktiga är det effektiva värmevärdet där man räknar bort till exempel rökgaserna. Det är vanskligt att jämföra för det finns ingen ”ren” brännolja mer utan det är en blandning av en mängd olika produkter. Och så blandar oljebolagen in alla möjliga billiga produkter förstås.

    Rent allmänt har väl vintermotorbrännoljan bättre kvalitet och troligen mindre rökgaser vid låg temperatur. Då är det effektiva värmevärdet högre och priset i verkligheten inte just högre i längden. För att inte tala om eländet ifall paraffinet korkar igen allting.