18 mars, 2014 av

Ekonomijämförelse

Nisse redogjorde för en tid sen över sitt bokslut eller vart bondens pengar tar vägen. Han nämnde då hur olika boksluten kan vara gårdar emellan och för att ytterligare understryka detta har jag nu gjort en liten jämförelse. Jag deltog tidigare i lantbruksekonomiska forskningsanstaltens jordbruksekonomiska undersökningar och då kunde man också få rapporter med jämförelsematerial därifrån och det var ibland intressant. Tyvärr var det få gårdar med specialväxtproduktion som deltog så det var inte så lätt att hitta jämförelsematerial. Jag har nu inte på många år deltagit då det dels var ganska jobbigt med all bokföring och frugan tyckte att de ekonomiska resultaten var så nedslående, vill minnas att vår timlön låg på knappa 3 euro i timmen.

Nu vet jag ju inte exakt hur Nisse räknat men här kom jag till följande fördelning.

Här är det lönerna och lönebikostnaderna som är den största utgiftsposten. Jag har ju två av mina tre döttrar heltidsanställda och ett par säsongsanställda som får lön. Det här är ju ingen höglönebransch men i och med att det är många arbetsmoment som är svåra att ersätta med maskiner så blir det en och annan arbetstimme under året. Trots moderata lönenivåer för de anställda så kan de i alla fall stoltsera med att de har högre lön än företagets VD 🙂

Som följande stora utgiftspost kommer förpackningsmaterial, alltså kostnader för lådor påsar och säckar. Lite märkligt att det som förr eller senare hamnar på avstjälpningsplatsen förorsakar så stora kostnader, men ingen köper längre produkter i lösvikt.

Som nummer tre har jag elavgifter. Precis som för Nisse så är det stora fläktar i torken som förbrukar el men i mitt fall tillkommer en stor kostnad för el till kylmaskiner och motorer i tvätt och sorteringslinjen. Kylrummens avfrostning sköter jag med värme från flispannan för annars skulle elräkningen nog bli en hel del större eftersom jag då skulle ha blivit tvungen att höja på huvudsäkringen ytterligare.

Bränsle och smörjmedel kommer som följande utgiftspost. Här är det mest brännolja till traktorer och diesel till paketbilen. Bränsle till uppvärmning av växthus och byggnader är inte medräknade här. Jag har inte räknat ut värdet på flisveden eftersom det ändå till största delen består av röjningsvirke och annat skräp som annars skulle bli kvar i skogen. I fjol fick man dock faktiskt lite betalt för energiveden då kraftverket i Vasklot eldades med skogsflis men nu kör dom på stenkol igen och veden får ruttna i skogen……. det är mycket med den här politiken som man inte riktigt förstår. Avverkningen och ihopsamlandet av flisveden sätter jag på nyttomotionskontot så det är inte heller beaktat. Men det är klart att skulle jag sätta till marknadsvärdet på flisen här så skulle bränslekostnaden konkurrera med förpackningsmaterialet om andra platsen i utgiftsligan.

Som god femma har jag kalk och gödsel. Även om jag försöker att hålla jordens egen produktionsförmåga i skick så är jag tvungen att tillföra lite näring för att få hyggliga skördar och god smak och kvalitet på produkterna. Nu kalkade jag lite senaste år efter en paus på några år och det gjorde att kalk och gödselkostnaden steg några placeringar.

Det är tight om placeringarna som följer men ifjol var det frön och plantor som knep sjätte platsen. Grönsaksfröna är inte billiga, det är helt otroligt hur mycket en liten påse kan kosta. Men det lönar sig inte att odla skräp och utan gott förökningsmaterial så är de övriga insatserna bortkastade så det är bara att betala 🙁

Lite nytt har man försökt att skaffa sig så avdragen för maskiner och byggnader återfinns på följande plats.

Nisses största utgiftspost försäkringar hittar vi på åttonde plats i mitt fall och då har jag också som Nisse satt in pensionsförsäkringarna här för att bättre kunna jämföra. Försäkringarna förorsakade av främmande arbetskraft ingår i lönebikostnaderna. Jag trivs bra med att arbeta så pensioneringen är inte mitt ultimata mål här i livet och farfar och far dog vid 58 respektive 63 års ålder så jag förstår inte riktigt värdet i pensionspremierna. Skulle det gå så illa att jag inte klarar av att försörja mig genom att arbeta på ålderns höst får jag väl avyttra lite egendom. En del skadeförsäkringar har jag sagt upp efter erfarenheterna från branden, det lönar sig inte att försäkra sånt som börjar ha nåt år på nacken.

Eftersom jag inte äger tillräckligt med jord för att kunna hålla en vettig växtföljd så är jag tvungen att arrendera lite mark så arrendeutgifterna kommer som följande.

Placeringarna fem till tolv kastar på några tusen euro så dom byter plats sinsemellan årligen men senaste år återfanns inköpta tjänster och frakter på tionde plats.

Kostnader för underhåll och reparationer av maskiner hittar vi på följande plats. Här kunde det kanske satsas lite mer för att hålla allting tiptop, en del silvertejp och ståltråd har kommit till användning istället för nya delar.

På sista plats av det som betingar nån tusenlapp i årlig utgift hittar vi växtskydd, växtunderlag (såsom torv för plantdrivningen) och andra odlingsförnödenheter.

Ytterligare kostnader som vattenavgifter, kontorsmaterial, räntor, medlemsavgifter, marknadsföringsavgifter, facktidskrifter, fordons- & fastighetsskatter, m.m., m.m. har jag nu inte rangordnat här men det är bara att konstatera att det gäller att hålla strama tyglar för att få inkomsterna att räcka till. Inkomsterna jaa? Skulle nu någon vara intresserad av dem och detta inlägg leda till lite diskussion så är jag nog beredd att redogöra för dem också 🙂

 

Etiketter:

8 svar till “Ekonomijämförelse“

  1. Nisse skriver:

    Ja där ser man hur olika deet kan vara. Jordbruket är inte mera lika för alla som i min barndom då alla hade nån hektar brödsäd men mest foder för kossorna. Sedan var det bara olika hur mycket jord och alltså hur många kor man hade. Sällan köpte nån foder.

    Det är ju fantastiskt att Christer lyckas få pengar till löner. Det är helt otänkbart med veteodling och vi har det enbart som hobby och man får vara glad om det inte blir en alltför dyrbar sådan. Det är nog naturahushållning som gäller i hög grad. Men vi fick ju lön utifrån tidigare vilket hjälpte till en hel del. Man undrar bara hur länge jordbruket fortsätter ifall man måste ha ett annat arbete vid sidan om ? Inte för att det tidigare varit väldigt mycket annorlunda. Bönderna har sällan fått pengar utan att ha någon extra inkomst vid sidan om.

    Ifråga om försäkringar så har jag kommit fram till samma slutsats som Christer: Det lönar sej inte att försäkra något som är litet begagnat. Allt vi har är ju gammalt så lantbruksförsäkringen är närmast till för att jag har hela årets skörd i lager hela vintern. Resten är försäkrat för en symbolisk summa. Och mer får man inte heller ut även om man betalar höga premier.

  2. RÅJ skriver:

    Kom bara att tänka på att gödslingen ju inte är en ja eller nej -fråga. Också den mest ekologiska odlaren måste tillföra näring för att odlingen skall vara i balans. Man måste åtminstone föra till lika mycket som man tar bort med skörden annars ’tömmer’ man sakta jorden på nödvändiga näringsämnen.

  3. Christer skriver:

    På självhushållningens tid behövdes ju inte så mycket pengar, man hade det mesta själv åtminstone i matväg, det var väl mest salt och kaffe som köptes. Annat är det nu då jordbruket rationaliserats då behövs ofta extra inkomster för att få det att gå runt om inte jordbruket är tillräckligt stort eller man som i mitt fall satsar på specialgrödor. Grönsakerna kräver en hel del arbete, vill minnas att jag kom till 11900 timmar för fjolåret då statistikförfrågan ifylldes. En bekant sa till mig för nåt år sen om jag tänkt på hur mycket jag skulle ha förtjänat om jag hade lagt ner motsvarande arbetstid på ett riktigt arbete?
    Nåå, jag gör nu det här i första hand för att det är roligt och för att jag känner ett ansvar att föda världen. Men inte ens prästen arbetar gratis längre så visst tycker man att man borde få rejält betalt. Mat är ju ett av de viktigaste vi behöver!
    Joo försäkringarna borde man nog se över med jämna mellanrum, det är säkert många som betalar höga premier i tron att dom är fullförsäkrade för att notera att åldersavdragen ätit upp det mesta av ersättningen den dag olyckan är framme. Jag tycker att premierna automatiskt borde justeras i förhållandet till åldersavdragen.

  4. Christer skriver:

    Jo så är det, största skillnaden är väl att ekologiska odlaren ”gödslar jorden” medan den konventionella ”gödslar växten”. Jag försöker väl göra lite både och.

  5. Nisse skriver:

    Det är inte så lätt att få betalt för alla timmar man arbetar på annat håll heller. Jag jobbade ju 35 år som forskare på Tekniska högskolan och det arbetet liknar väldigt mycket bondelivet. Vi satt där dag och i all synnerhet natt. Ofta kom jag hem med sista bussen från Otnäs 02:10.

    Och ett ”riktigt arbete” tär på krafterna det också. På sätt och vis är det kroppsligt tunga bondearbetet lättare i den meningen att man kan gå in och vila sej då man har lust. Stressen i ett ”riktigt arbete” kan vara väldigt hård och leder inte sällan till utbrändhet. Även om man blir stressad i jordbruket också så tycker jag det är lättare att hantera stressen eftersom man inte är så beroende av arbetskollektivets tidtabell. Men det är lättare för mej som säljer produkterna bara en gång per år.

    Personligen trivs jag med bondelivet men man skall inte ha krav på att gå klädd i kostym minsann … En hel del lera och svett ingår i arbetsbeskrivningen. Och vad är pengar ? De är värdelösa tills man köper nånting för dem. Man kunde ju tänka sej att man slavar hela livet för att ha råd att köpa sej en liten bonnagård där man sedan pysslar men att odla kål och potatis. Men det har jag redan …

  6. Jordbrukare skriver:

    Christer: Jag rekommenderar verkligen att du tänker om lite angående pensionspremierna. Ifall du får en normallång livslängd så behöver du nog pensionen. Om överlåtaren har lån vid generationsväxlingen så är det inte så lätt att ta ut något extra överskott vid generationsväxlingen om man inte vill att övertagaren ska få överstora skulder. Det finns även en del skatter som måste betalas vid generationsväxlingen och så ska du kanske ha något att bo i efter generationsväxlingen också om övertagaren även tar över bostadshuset.
    Här på vår gård är nog överlåtaren lite bitter över att han inte har betalat in större pension åt sig och jag har förstått att det är en rätt vanlig reaktion när pensionsdagen kommer.

  7. Christer skriver:

    Ja se stressad får man inte va men man får ha lite bråttom 🙂
    Visst kan det ta på lite när man märker att tidtabellen rinner ut och leveransen borde vara klar när man ser lastbilen komma längs landsvägen. Vi har ju säsongstid flertalet leveranser per dag och väder, maskinhaveri och dylikt kan ju ställa till det. Så visst kan man som bonde också få delta i ”arbetskollektivets tidtabell” men det är ju till all lycka inte alla dagar eller hela året. Lördag, söndag och vintertid får man oftast jobba lite mera efter egen tidtabell 🙂

  8. Christer skriver:

    Här är man mest bitter över de pensionspremier som staten konfiskerat. Hade lönearbete och förtjänade ”pensionspoäng” redan som 16-åring för att sen 10 år senare få ett meddelande om att de premier som betalts före 24 års ålder inte berättigar till pension. Så jag litar inte riktigt på att jag kommer att få någon pension överhuvudtaget. Nää bäst vore nog att som de ”stora herrarna” (kanske nån dam också numera) sätta undan lite medel i nåt skatteparadis. Men det skulle krävas att man hade nåt att sätta undan förstås 🙁
    Jaa och lånen har jag försökt minimera så ”här på ålderns höst” 🙂 du såg säkert att räntorna låg lågt ner på listan.