27 april, 2014 av Kalle

Avdunstningslock? Vaddå avdunstningslock?

Nu måste jag ställa en kort fråga till kollegerna på bloggen – och alla läsare förstås.

Jag fick i min hand Väderstads handbok för odling 2014, en mycket fin lunta med många knep i. Där beskrevs dock en sak som jag aldrig har hört talas om och absolut inte förstod.

Väderstad har ju  specialiserat sig på lerjordar eftersom jag har förstått att jordmånen runt deras hemknutar än om möjligt ännu lerigare och styvare än i Yttermark. Därför handlade mycket om sådd och beredning av lerjord.

Nu menade då Väderstads samlade kunskapskollektiv att man skall köra ett AVDUNSTNINGSSKYDD på lerjordar med en vanlig NZA harv så fort det bara är möjligt. På så sätt kan man förhindra att lerjorden torkar ut och sålunda dra ut på sådden tills det finns tid och värme.

Christer: Du nämnde något om detta på din FB sida igår och fick mig ännu mera förbryllad.

Min uppfattning av lerjordar med 30 års erfarenhet är ju att direkt man rör dom, oavsett om det är vårplöjning eller harvning så startar en torkningsprosess som gör att dom ovillkorligen borde vara sådda redan samma dag. Allt annat har varit dömt att misslyckas.

Vad handlar detta om?

7 svar till “Avdunstningslock? Vaddå avdunstningslock?“

  1. Nisse skriver:

    Jag tror nog det är fråga om Christers lock. Det är riktigt att leran torkar ut om man börjar harva *djupt* men tanken med ”lock” är att riva upp nån centimeter på ytan så att (de hoppeligen ganska små) kokorna skuggar resten och därmed hindrar uttorkningen. Det är just det jag sysslar med just nu. Harven är ställd så den bara tar nån ynka centimeter och skapar en tunn matta med lerkokor. Vi har det jättebra i år därför att tjälen sprängt sönder leran – den blir nästan för fin då man kör över den med harven. Men i fjol var det nästan hopplöst då vi inte hade haft tjäle och leran var kompakt och seg som bara den. Då lyckades man inte få till stånd något ”lock”. Och om jag förstått dej rätt så har du just nu samma problem. Då gäller det att försöka fundera ut *när* man kör med harven … Inte för tidigt men inte heller för sent för då får man stora kokor.

    Som de gamla gubbarna här i byn sa så är det så knepigt med sådden på lerjord att det är på minuten när man kan så :-).

  2. Antte skriver:

    Om en höstbearbetad lerjord sgs bara står orörd på våren torkar den ur pga (tackvare) kappilärkraften, men om man bryter kapillärerna med tex en harv så torkar int jorden ut under såbotten, alltså avdunstningslock enligt mej.

  3. Mårten skriver:

    Rätta mig om jag har fel, men ett ännu bättre alternativ till vanliga s-pinnharven är väl en utjämningsharv, sladdharv vad det nu heter, att göra ett avdunstningslock med.

  4. Nisse skriver:

    Mjaa, jag körde en tid med sladdharv men den står nu och samlar rost. Enligt min mening så fungerar pinnharven bättre. Med sladdharven fick man en hyvlad yta som inte var bättre än den ursprungliga – åtminstone på våra lerjordar. Pinnharven river loss material som lägger sej utanpå den obearbetade leran och skyddar den. Men det beror helt på jordmånen. Möjligen fungerar sladdharven bättre på lättare jordar.

  5. Kurt skriver:

    Minskar man aggregatstorleken i jorden, så förhindrar man ett turbulent luftflöde i såbädden och
    minskar därmed avdunstningen.

    http://www.svenskraps.se/kunskap/pdf/01485.pdf

  6. Christer skriver:

    Kalle, du kan kolla mitt harvningsinlägg här om dagen. Återkommer med mera funderingar i nästa inlägg, kanske i morgon, känner mig lite mör just nu.

  7. Kimmen skriver:

    Som icke-jordbrukare (läs Stadin Kundi) men med en j-ligt dammande sandväg ikring och all växtlighet på grusutfylld sandbottenmark (dvs. ”allt vatten försvinner i sanden”) har jag uppfattningen att man borde genast efter sådden ”vattna och sedan räfsa” leran i ett jämnt skikt över grödan och därefter få någorlunda jämn bevattning då och då, leran torkar ju som f-n i solsken och blir betong efter ett tag…
    Men att gå med en klassisk räfsa över många hektar av åker förstår jag ju nog att inte är den första formen av fysioterapi för vanligt folk… men gör för tusan pengar av det! Nog kommer det Vasa- o.a. fröknar åkande för att räfsa kroppen i trim när de skall se bra ut inför sommarens badstränder! 40 euro per hektar motsvarar 2 månaders fitnesscenterträning…med frisk luft på köpet (solbrännan icke garanterad, skiner solen kan de ju få 50 euro per hektar…)
    Business is Bisnes! Och då får ni skatteavdrag för hyrd arbetskraft dessutom…
    Lycka till med skördarna, jag vill ha inhemska produkter!
    h. Vandakunden (Nisse vet att ”u läses o”här)