Flaggdag!

Oj nej oj nej oj nej… är det idag??? Sade jag och kastade ifrån mej högaffeln. Hålla ordning på dagar är inte min starka sida. Ner för trapporna från hövinden, lammen skrek efter mjölk, men jag ropade åt dem : Nu får ni nog tusan vänta för nu ska de hissas flagga! Veterandagen, var ordet som kom genom mina peltorlurar som fick mej att med raska steg traska ner till huset, in i hallen, ta ut klädhängaren med flaggan och gå ut och hissa den rena, vackra blå-vita. Och så stod jag där, stolt som högsta hönset i hönsgården och galade och sjöng Vårt land, vårt land, vårt fosterland. Varken hönan eller jag är någon sångfågel, men det är tanken som räknas!

En viktig dag. De flesta i detta land har sina egna historier och berättelser från dessa forna, oroliga krigstider om hur det blev så att vi får hissa vår vackra flagga. Historier från denna lilla kobbe finns det också flera av. Det som ofta kommer på tal här, när man pratar och pratade med den äldre generationen, är hur de som postiljoner skidade kring fjärdarna vintertid med vita lakan i ryggsäcken. Det var för att kunna gömma sej ifall fientliga flygplan skulle komma flygande. De som bodde i utskären blev en tid evakuerade längre in mot land, en familj blev inkvarterade i det här huset. De bodde i “fårståkamarn” ett rum i farstun som är ca 3×3 meter, och som idag fungerar som mitt badrum. De hade inte så mycket annat med sej från sin holme än det allra nödvändigaste och viktigaste, däribland kossan.

Veterandagen. Den dagen som är bland de viktigaste att hissa flaggan på! Det är ju tack vare dom vi har en egen flagga att hissa 🙂

Författare: Charlotta

Hejsan! Jag heter Charlotta, men kallas kort och gott för Lotta. Jag är 34 år, fårbonde och mamma till Mathias, 9år. Jag driver en liten gård som heter Västeräng på holmen Ytterholm i Nagu. Jag har ungefär 30-35 lammande tackor. Med tackor, ungdjur och lamm blir dom runt 100 djur sommartid. I dagens förhållanden är det ganska lite, men det brukar fylla mina dagar alldeles tillräckligt eftersom jag sköter dem, deras bete och 12ha åker mest ensam. Jag odlar enbart foder till fåren på åkrarna. Har jag tid över, fyller jag snabbt de timmarna med bär- och svampplockning om hösten, bottenmålning av båtar om våren, skogsarbete om vintern och fiske om sommaren. Holmen jag bor på, Ytterholm, är en holme helt utan förbindelser. Det finns en liten gångbro av trä, så man kan ta sej till och från holmen med matkassen och sådant man orkar bära, men alla övriga transporter av allt vad som behövs i ett jordbruk, sker på vintern över is, eller med pappas pråm. Sommartid betar fåren på holmar runtom i skärgården. För tillfället har jag betesmark på 8-9 olika holmar. Får är jättebra landskapsvårdare. De ser till att den underbara skärgård vi har hålls i bra skick. Visa alla inlägg av Charlotta