Trots minusgrader och att jag packat till snön med traktorn så har inte spåren frusit till ännu. Det verkar vara en hel del värme magasinerat i jorden i år då det var så länge varmt. Så ännu hittar man helt ofrusna vattenfyllda pölar i skogen. Det betyder att man än så länge bara hugger på hög, som väl snart snöar ned 🙁
Då dessutom grävmaskin som skall rensa dikeslinjerna lär vara i antågande vill man ju så snabbt som möjligt få bort det virke som nu ligger i vägen.
Vinsch?
Det här med problem med framkomligheten och fjolårets fastkörningar har fått mig att fundera på att skaffa en vinsch. I och för sig har jag del i en kraftuttagsdriven trepunktskopplad vinsch som morfar köpte åt släkten att använda, men den är ju lite svår att få med sig och finns därmed inte tillhanda vid plötsliga vinschningsbehov. Har därför funderat att skaffa en att sätta i nosen på traktorn för att vid behov få lite draghjälp och för att dra ner fastfällda trän samt dra in trän som jag annars inte når med kran.
Vill minnas att jag läst i nåt tidigare inlägg att Nisse använder hydraulisk vinsch? Vad slags kapacitet har den?
Elvinsch (12V) också ett alternativ som kanske är lite lättare att installera och koppla bort när den inte används men dom verkar lite långsamma med bara några meters hastighet i minuten.
Författare: Christer
Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.
Visa alla inlägg av Christer
Jag som aldrig har haft tillgång till bättre skogsutrustning har alltid fått förlita mig till vinsch. Det betyder att jag vinschat stockar sen jag var med pappa i skogen i tonåren. Jag har funderat precis som du och kan lägga fram 3 tankebottnar
1. Det bör finnas 50 meter vajer, allt annat år för kort.
2. Man skall antingen vara två eller ha fjärrstyrning
3. Även av säkerhetsskäl skall man ha fjärrstyrning, det är inte roligt att stå bredvid när vajern brister
Vår bolagsvinsch har väl en 50 meter vajer och glasfiberpulka men den regleras med snöre vid vinschen. Trots pulkan så händer det ändå att man får stanna upp för att reglera färdriktningen allt emellanåt. Så radiostyrning som möjliggör att man kan följa med “lasten” under vinschningen är nog ett av kriterierna. Vinschen använda jag en hel del innan vi skaffade kran och vagn. Då vinschade jag in virket till stickvägarna och lastade släden för hand, grövre träd lyftes med lyftbom i trepunktslyften.
Den hydrauliska vinschen är ett av mina bästa köp. Jag har den minsta modellen som inte har så stor dragkraft men då den är placerad på lastarens bom så är det litet farligt med alltför stark vinsch. Radiostyrning är absolut nödvändig. Punkt. Och så måste man ha ett extra brytblock som lätt kan kopplas in på vajern så man kan dra åt sidan ifall en stock fastnar mot en sten eller en stubbe. Jag har ett fast brytblock ganska nära till gripen så jag kan till och med dra uppåt för små stockar.
Vi har kvar den gamla vinschen till MF165 som skall skruvas fast direkt på bakaxeln. Den är stark men har det felet att man inte kan dra uppåt. Och så har den ingen fjärrstyrning.
Med fjärrstyrningen kan man följa stocken och dra den åt sidan FÖRRÄN den fastnar mot en stubbe. Har den en gång fastnat så är det mycket svårare att få loss den. Då borde man dra bakåt först …
Kalle har helt rätt att vajern måste var riktigt lång. Annars är det inte så stor nytta med vinschen. Jag har en Weimer We1400 vinsch som har ca. 1400 kp dragkraft. Den kunde vara starkare men då ryms bara en kortare vajer (35 meter). Jag har ingen pulka men den kunde vara bra så stocken inte fastnar så lätt.
Helt klart en fördel med fjärrstyrning då man kan följa med under invinschningen, man undviker säkert en hel del skador på kvarvarande bestånd på så vis. Pulkan var bra att ha, man kunde plocka i en hel “grip” åt gången och vinscha in. Undrar om den fortfarande är i skick? Använde “bolagsvinschen” senast på -80-talet.
1400 kp låter inte mycket men räcker säkert bra till att dra in någon stock och massavedstrave men är kanske i mindre laget vid fastkörningar. Fast å andra sidan är vajern tillräckligt lång (och grov) kan man med hjälp av brytblock lägga den dubbelt och få dubbla dragkraften.
Jag har ju motoraxeldrivet kraftuttag på NH:n så egentligen kunde jag ju använda bolagsvinschen framtill men tror ändå att jag inte ännu vill använda NH:n i skogen. Fiaten är dessutom förberedd med fästen för ventilpaketet.
Det heter kastblock och det använd jag senast igår när en frötall föll åt fel håll.
Undrar vari skillnaden mellan brytblock och kastblock ligger? Är det månne så att den öppningsbara varianten (i vilken det är lättare att lägga vajern) är det som kallas kastblock?
Kanske kan Skogshuggarn förklara?
Jag tror det är bäst att använda en annan vinsch för att dra traktorn..Den skall vara råstark men får gärna gå långsamt. Då man samlar ihop virke vill man däremot att den skall vara relativt snabb.
Jag har testat flera olika modeller av block. De som går att öppna är praktiska men måste var mycket bra konstruerade för de blir lätt svagare än ihopskruvade block. Jag använde mest ett ihopskruvat block som hänger på vajern. Det håller åtminstone även im det ibland är i vägen. Men jag har med ett öppningsbart block som jag kan sätta in där det bara behövs en liten knyck åt sidan. Blocket fäster jag vid träd med lyftband och schackel. Det går snabbt och skadar inte trädet. Enda problemet är att man lätt glömmer kvar bandet och blocket och så får man söka en hel del för att hitta det igen :-).
Med brytblock / kastblock och dubbel eller tvådubbel vajerdragning ökar dragkraften samtidigt som hastigheten halveras eller fjärdedelas så antagligen kan man använda samma om man så vill bara konstruktionen i övrigt är hållbar. Finns ju en hel del videor på youtube där stora pojkar leker med terrängbilar i lerpölar som dom får vinscha sig ur då greppet sviker 🙂