Jag började skriva en kommentar till Christers inlägg om “Luren” men insåg snabbt att det hade blivit en mastodontkommentar. Så jag skriver hellre ett inlägg. Mobiltelefoner är dels en sak som jag funderar på å “yrkets” vägnar dels är det ett viktigt verktyg i skogen. Så det är ganska aktuellt hela tiden.
Egentligen är jag en dålig person att ge råd eftersom jag avskyr Microsoft nästan lika mycket som Apple. Det beror på den tekniska sidan där jag är helt inriktad på öppna system eftersom man lättare kan fixa saker i dem. Och efter katastrofen med N900 så hör Nokia (saligt i åminnelse) inte heller till mina favoriter. Nu är ju Jolla det som fortsatt traditionen kring N900 men jag brände mej litet för mycket på N900 så även om Sailfish är bättre än Android så …
Det finns ingen mobil som är riktigt bra men jag brukar ha som ledstjärna att köpa en vanlig modell, öppen förstås och helst billig. Risken är stor att skräpet går sönder på nolltid och reparationer är helt uteslutna om man inte kan göra dem själv. Garantireparationer brukar vara så långsamma att man måste köpa en annan telefon att ha under tiden. Riktigt nya modeller brukar jag undvika som pesten. De kan visa sej vara rena skräpet.
Av dessa orsaker så går jag in för Android. Det är det vanligaste systemet och relativt stabilt. Sailfish (Jollas system) är troligen bättre men ganska litet. Det finns också billiga Androider och jag tänker minsann inte kasta bort 700 euro på nån mobil som om ett halvår gått ned till hälften. Och man får nästan lika bra lurar för 100 euro.
Men så är det hårdvaran. I skogen passar fuktkänsliga citytelefoner absolut inte. Jag kör med en vattentät icke-android som inte kan ta bilder som man ids se på. En ren telefon alltså. Och så har jag en vattentät kamera i andra fickan. Det finns vattentäta Androidmobiler också men inget vidare kvalitet. Trenden är i alla fall att de nya telefonerna blivit tåligare. Samsungs S5 lär vara “vattentålig” men det har diskuterats vad det egentligen innebär. Problemet med de nya mobilerna är den stora skärmen som helt logiskt blir känsligare. En liten böjning och det blir ny mobil.
Rent mekaniskt är en riktig kamera med metallhölje mycket, mycket tuffare än vilken “vattentät” mobil som helst. Så jag går in för en ren telefon + en ren kamera. Men det var inte frågan om det nu.
Det har kommit nya tåliga telefoner och en av dessa är Caterpillar B15Q som vann tåliga telefoners test i Aftoblandet. Men den är dyr och stor. Dubbelt dyrare än Samsung Xcover 2 (näst bäst). Bägge kör Android. Test.se rekommenderar i alla fall Runbo Q5 (test i Ljud&Bild) som är i samma prisklass som Cat B15Q. Det är ett nytt märke för mej men visar att Samsung och de andra stora inte är ensamma mera.
Runbo och en del andra har komradio också. Det betyder att man kan ta direktkontakt till en annan telefon utan att “ringa”. Kan vara bra på byggarbetsplatser men jag behöver inte funktionen då jag jobbar ensam. Och så har den ingen 4G. Men imponerande batteritid.
Det finns ingen telefon som jag kan rekommendera utan vidare. Alla har sina svagheter. Speciellt 4G är besvärligt eftersom det inte finns “ett” 4G utan en massa frekvensband – och det kommer fler hela tiden … Själv tänker jag vänta och se men Christer måste väl köpa nånting nu då den gamla lagt av. Jag rekommenderar en billig och bra telefon med Android som tål en massa och har lång batteritid. Var man nu skall hitta en sådan ?
Personligen vill jag ha en vikbar telefon (finns inte) med knappar som man kan använda med handskarna på. Och med lång batteritid. Min första Xcover 1 blev i fjol dålig (började stänga av sej) och då kollade jag olika märken men hittade inget bra så jag köpte en likadan billigt. Sedan har jag en grisbillig Android (Samsung Gio) som jag tar med då jag åker till sta’n. Den vågar man inte ha i skogen man har annars varit oväntat bra. Åt den bättre hälften köpte jag en Samsung S3 4G som är mycket billigare än de nya modellerna men nästan lika bra. Inte heller skogstelefon. Den bästa telefonen jag har är en 100 kronors vikbar ickesmart Samsung som bara fungerar med 2G utan kamera. Nå, inte för skogsarbeten.
Möjligen måste man ha flera telefoner för olika ändamål. Allt i ett blir antingen dåligt eller stort och dyrt. Sorry …
Försökte räkna men kom av mig. Är det så att du har 4 telefoner, “Putte”, kamera samt GPS i användning? Lite att välja ibland beroende på om det är fest eller vardag då 🙂
Får väl försöka googla lite på Jolla och Sailfish.
Jo, jag har en hel del apparater men till mitt försvar måste jag säja att de är från den billigare ändan. Utom GPS:en. Jag hade tidigare en billig som var helt värdelös så jag köpte Gamin 60CSx från utlandet för halva priset. Begagnad elektronik kan man inte köpa. Den föråldras för fort och ny är ofta billigare. Flera skilda apparater gör att man kan byta ut en del utan att kasta bort allting.
Det är synd att inte tex. Nokia satsat på att göra en “civil” version av sina VIRVE-telefoner, alltså dom som Polis, brandkår o. andra “krismyndigheter” använder, för dom har i alla fall visat sej vara rätt vattentäta, stötsäkra och framförallt lättanvända också med handskar på. En civil motsvarande skulle troligtvis vara alldeles utmärkt för alla som i sitt arbete behöver en hållbar o. enkel telefon.
Rätt konstigt egentligen, för hela produktutvecklingen för konceptet finns ju redan färdig…men antagligen är marknaden ändå för liten för att vara intressant.
Jag tror mera på att storsäljare görs vatten- och stötsäkra för alla sorters slalomåkare och liknande. Man kan se en tydlig trend att en massa elektronik görs betydligt mera tålig. Det har också kommit en hel del kameror i den klassen. Då jag köpte Nikon AW100 så fanns det inte så många att välja mellan men nu finns det kring 40 modeller. Arbetskameror blir lätt svindyra (firman betalar …).
Jo, där håller jag med dig Peik. Jag använder Virve dagligen och som arbetsredskap är det lämpligt, men i dagens touchsceenvärld skulle den nog inte bli nån storsäljare. Kommer nån ihåg Ericssons “hajfena”? Den påmmer väldigt om den.
Nokia kan (kunde) det här med stötsäkert. Jag hade i tiderna en Nokia 6250 som man kunde göra precis vad som helst med. Till och med kasta i en tegelvägg så hårt man orkade. Den höll. Telefonen alltså. Utseendet påminner kanske lite om Virvetelefonen.
Så det finns folk som kör med telefon-telefon och surf-telefon?
Jag börjar mer och mer luta åt att det är det man numera måste göra – och då lever jag ett mycket stillsamt stadsliv. Men jag vill inte ägna mycket tid åt att optimera min telefon hela tiden, de basala telefonfunktionerna skall helt enkelt fungera. Och det blir svårt om man inte är otroligt hård med vad man tillåter sig att installera, och kanske t.o.m. då. Känns som om uppdateringsraseriet snart blir helt outhärdligt vis-a-vis Android appar.
Och så skulle jag vilja ha en smarttelefon med KNAPPAR. Kanske t.o.m. tangentbord. Saknar fortfarande min första Palm Treo, trots att wifi saknades, kameran redan för sin tid var verkligt kass och den dessutom hade en antenn! Men build-quality var fantastisk, den flög i gatan, snödrivor, klippor vad som helst otaliga gånger. När jag pensionerade den var antennknobben av, alla knappar blankslitna och skärmen ordentligt repad av mina vassa naglar (jo, jag saknar faktiskt gamla tiders pekskärmar, är tydligtvis helt ensam om det).
Kör ännu med en fyra år gammal Moto Defy, som skall vara “robust”. Kanske den är det också, har i alla fall överlevt ett dopp i toaletten för några år sedan. Storleken är också ok. Men kräket var underdimensionerat vad gäller processor och minne från början.
Min idealtelefon skulle ha:
– Pekskärm + fysiskt tangentbord + några knappar till
– Två parallella system i samma skal: ett för telefoni och ett för allt annat. Vattentäta skott dem emellan så det ALDRIG strular med att ringa eller svara för att nån idiotapp hittat på att uppdatera sig.
– Gärna liten till formatet, möjligen med två skärmar (vikbar m.a.o.).
– Naturligtvis stryktålig.
Så jag misstänker att jag här snart får ta skeden i vacker hand och skaffa mig en prat-telefon och en separat almanacka-surf-antecknings-orienterings phablet av ngt slag.
Det är klart att om man skall ha allting i samma burk så måste det bli kompromisser någonstans. Men jag vill ha en enkel och FUNGERANDE telefon och då misstänker jag att jag måste ha en skild prat-telefon. Smarttelefonerna har allt mer “telefonappen” i dåligt skick och bryr sej tydligen inte mycket om den. Och knappar vill jag ha också. Jag förstår inte att man slutat tillverka vikbara telefoner. De är ju otroligt praktiska. Skärmen och knapparna skyddas mycket bra och så behöver man inte slåss med det &%#&%¤(&% knapplåset som jag direkt hatar … Men man vet aldrig – kanske den vikbara prattelefonen kommer tillbaka ? Så gick det med de digitala klockorna. Visarna kom tillbaka eftersom man mycket lättare ser vad klockan är.
Hur är det Nisse, du som har koll på elektroniken?
Finns det (ihopvikbara) QWERTY tangentbord som man kan plugga till smartfonen typ de gånger man vill skriva nåt längre inlägg på bondbloggen och inte har bordsdatorn tillhanda?
Försökte googla själv men hittade bara dylika till tabletten-
Christer de finns qwerty keyboard till både samsung o iPhone. Kolla tex amazon.
Jo det finns men jag är litet skeptisk till kvaliteten. Jag har inte testat dem men jag har ett par andra minitangentbord som är ganska uchla. Personligen använder jag bara stora tangentbord som är mekaniska så det är ordentligt tryckmotstånd.
Gläder mig att Nisse har samma åsikt som jag om telefoni-apparnas kvalitet. Finns kanske bättre att själv installera, men är har varit för lat för att ens byta system (trots att min Moto har idiot-processer som jag aldrig använder snurrande i bakgrunden hela tiden).
Jag har aldrig haft en vikbar telefon, gick från Nokia 6210i (också otroligt hållbar, bästa ljudkvaliteten nånsin) till Palm, och bet mig sedan fast där alldeles för länge.
Men kör man med två grunkor så skulle ju en vikbar riktigt liten ‘fon vara en bra sak.
För länge sedan hade jag ett ihopvikbart BT/IR-tangentbord till min Palm (trots att den hade knappar!). Var väl sådär, märkte att jag inte använde det speciellt mycket och gav bort det.
Grejen för mig är också att jag har _små_ händer, så fullstora tangentbord vill jag egentligen inte ens ha till dator. Antagligen är det därför jag aldrig riktigt förstått charmen med full-mekaniska tangentbord, de är alltid så stora.
Men sedan så är det ju nog skillnad på olika kvalitet när det gäller chiclet-tangentbord. Macbookens (&iMacens) är riktigt bra (men kunde vara mindre), men en halpis-variant av ett såndärnt helskyddat silikon-tangentbord var en otroligt frustrerande upplevelse, varierande mellan totalstummt och gummiartat “pomppande”.
Har man ett tangentbord man verkligen gillar anslutet till sin dator så finns nog appar m.m. där man kan koppla det till telefonen (fungerar bra, åtminstone de jag testat), men så värst mobilt är det ju inte…
Nu har jag inte tittat på lösa tangentbord på en tid, men problemet har alltid varit att de är så förbannat stora – de är gjorda för folk som vill ha hyfsat stora och bra tangentbord, inte för småtassiga.
Nånting i storlek av en superslimmad communicator (med lock alltså, så det hålls rent i väskan/fickan, och att öppna locket skulle naturligtvis aktivera BT och automagiskt kontakta telefonen eller paddan) skulle vara användbart, men jag har aldrig sett något sånt. Bara ihopfällbara “nästan som ett riktigt” eller mini “tumm-plattor”. Vilket är ganska idiotiskt, för har du plats med ett tangentbord som är 7-10 tum, så har du också plats för en liten dator eller ett tangentbord á la Asus Transformer (jepp, det var ett felköp som ligger oanvänt 95% av tiden, bara när jag vill ha extra batteritid med mig blir det använt).
Nog med tangentbordsgnäll… Har irriterat mig på det här i 15+ år nu.
Men det som jag märkt att stör mig mera än avsaknaden av själva qwerty är avsaknaden av fysiska kommando-knappar.
Mina Treo-telefoner hade fem-vägs navigatorknapp, och det var toppen. Otroligt mycket mer pålitligt än svajpande hit och dit. Helst skulle jag vilja ha båda: svajpa och klicka direkt på skärmen när man sitter snyggt och ordnat, navigator-knapp för när skärmen är smutsig eller händerna är fulla av mjöl, malet kött, eller handskar.
(Och här sörjer jag igen gammaldags pekskärmar: visserligen reagerade de inte på fingertoppar, men de var underbart pålitliga att använda med naglar, tandpetare eller precis vad som helst av lämpligt format och hårdhet. I närapå alla temperaturer och fuktigheter.)
Dagens pysseltips för de med barn eller barnsligt sinnade: Använd små saltgurkor som pekplatte/telefon-stylus! Torka av dem så mycket ni kan (skölj möjligen litet extra i ättika eller vinäger om de legat i en väldigt kryddad eller söt lag), förvara i gammaldags tät filmburk.
Högre skolan är att experimentera med egna inläggningar. Har länge funderat på att snida till t.ex. morot och lägga i saltlake/ättika och se hur det funkar. Cornichoner förlorar nämligen spänsten efter 2-3 veckor.