29 augusti, 2018 av Nisse

Reservdelar …

Det är svalt och skönt och jag sätter torken i skick. Ingen brådska för det finns en hel del grönt i vetet ännu. Men så dyker igen det gamla problemet med reservdelar upp. Startanordningen för en fläkt som installerades 1975 har gått sönder och det är lögn att hitta reservdelar fastän den bara är litet på 40 år gammal.

Först köpte jag en gammal kontaktor från Tyskland. Det var en Klöckner-Möller (som köpts upp av Eaton i USA) och den skulle vara ersättare för den gamla DIL0-52 som fanns i starten. Men då den kom så var den för hög och hade alla anslutningar på fel ställe – ”ersättare” kantänka …

Så jag började fundera på att ersätta stjärn-triangelstarten med en ”mjukstart”. Det verkade vara en god idé tills jag förstod att ”mjukstarten” kunde kräva mycket större säkringar än en direktstart … För en 11 kW motor upp till 80A. Vad är det för mjukstart ? Efter mera sökande på nätet så hittade jag en gammal begagnad DIL0-52 i Tyskland. Man får hoppas att den fungerar för ”mjukstart” har jag fått tillräckligt av.

Mest har jag sysslat med att förbättra mätsystemet i torken och sätta in tidsreläer till belysningen. Det är irriterande när man trött går in för att slänga sej på sängen och märker att man glömt på belysningen i torken. Det är 30 meter till andra ändan av ladugården, upp för trapporna och 30 meter tillbaka för att släcka. Sedan går man tillbaka – och ser att ännu en lampa lyser. Det går inte så mycket ström med en lampa men jag tycker inte om att de lyser hela natten för de blir ganska heta. Och torken är full av damm.

Jag har redan tidigare installerat tidsreläer i verkstaden och de fungerar fint. Det är en utveckling av trappreläer som används i flervåningshus men de jag har är multireläer som kan ställas in på en mängd olika sätt. Jag har dem att lysa två timmar eller mer. De har dessutom en finess att de börjar blinka förrän de släcker ljuset och det kan vara bra då det är riktigt mörkt. Annars står man plötsligt i beckmörker och hittar inte ens till ljusknappen.

Fördelen med dessa reläer är att de kan styras med vilken spänning som helst och jag använder en vanlig 24V transformator. Samma spänning styr också fläktarna och jag har tryckknappar på flera ställen så jag kan styra dem nästan varifrån som helst. Det sparar en hel del spring. De är också kopplade till Internet så i princip kan jag styra fläktarna från Sverige.

Men också här har det blivit problem med reservdelar dvs. de kablar jag använt till styrningen finns inte mera. Det var billiga telekablar och telefoni är som känt en förgången epok. Nu måste jag kvickt sätta upp ett stort lager med kablar ifall jag hittar restposter nånstans ännu. De fanns i alla möjliga kataloger ännu förra vintern. Förstås kunde jag använda vanliga elkablar men de är dyra och styva och mycket mer besvärliga att installera. I värsta fall måste jag börja använda datanätskablar men det är också ganska onödigt att köra med Gigabits kvalitet för simpla tryckströmbrytare.

Man måste köpa reservdelar redan då man skaffar en ny maskin eller apparat – medan det ännu finns reservdelar. Det går inte att lita på att det finns delar efter 20 år eller 30 eller 40. Och att då byta ut hela systemet blir både arbetsamt och dyrt så det lönar sej att sätta en hel del pengar på reservdelslagret. Det som inte lönar sej att köpa i lager är däremot elektronik för den blir både biligare och bättre hela tiden. Eller så blir den föråldrad inom ett antal år och måste slängas tillsammans med alla reservdelarna. Få se hur länge mitt mätsystem skall fungera ? Vissa komponenter tillverkas inte mera. Å andra sidan finns det inte heller något alternativ så jag får hanka mej fram på något sätt ännu i 20-30 år.

Utveckling börjar bli ett fult ord i mina öron. Vissa saker blir bättre men en hel del bra saker försvinner eller ersätts med rent skräp (som gummistövlar …).

Och så har vi LED-lamporna. Jag börjar bli riktigt sur på det skräp som säljes. De skall hålla i 20 000 timmar eller 40 000 eller 50 000 men så är de sönder inom ett par veckor. Mycket sämre än de gamla glödlamporna. Jodå, jag köpte LED-lampor från Kina som var rent skräp men så har jag det senaste året köpt Airam med fem års garanti och de är lika usla.

Garanti är bland de värsta lurendrejerier som uppfunnits. Vem håller reda på hur länge en  LED-lampa har lyst ?. Vem sparar kvittona i fem år ? De kan lugnt ställa upp sin garanti i den trygga förvissningen att så gott som ingen kommer att försöka få en ny lampa. Dessutom är det ju idiotiskt att behöva köra 80 kilometer för att hämta en ny lampa varje gång den går sönder.

Nu har jag ju 500 glödlampor i lager som jag köpte då de blev förbjudna. Jag undrar om de i EU-parlamentet  faktiskt de var så dumma att de inte fattade att de lagstiftade fram ett berg av usla lampor som går sönder på nolltid. Tillverkarna kan ju sälja vad skräp som helst eftersom de inte behöver konkurrera med gammaldags fungerande och billiga glödlampor. Men fastän jag har glödlampor för det här livet så skulle jag hellre använda LED i vissa sammanhang (såsom i torken) eftersom de inte blir så heta. Förutsatt att de skulle fungera litet längre än glödlampor.

Så jag återgår till att köpa kinesiska LED-lampor. De är åtminstone billigare än de usla lampor som det står Airam (eller något annat ”fint” märke) på.  Hållbarheten tycks inte ha nånting med priset eller garantin att göra. Vissa billiga lampor håller längre än de dyra ”märkeslamporna” (som troligen är tillverkade i Kina de också). Men det underliga är att Råd&Rön som är en bra konsumenttidskrift påstår att LED-lamporna alla är hållbara. Det är helt emot mina egna erfarenheter. Jag har förstås inte utfört vetenskapliga experiment utan bara svurit över att relativt nya LED-lampor har gått sönder.

Installationsarbetet som jag hållit på med den senaste veckan har varit både svettigt och otrevligt eftersom jag har varit tvungen att röra mej i torken. Svettigt därför att man måste ha på sej dammskydd och täta kläder och otrevligt därför att varje gång man skall spika fast en kabel så river man ned massor av damm. Leran under ladan i somras var riktigt trevlig i jämförelse.

Nu får vi i alla fall ljus i torken inför tröskandet och fjärrstyrningar och mätsystem fungerar. Väderprognoserna lovar regn allt emellanåt men sedan torkar regnet bort. Tiodygnsprognosen lovar nån millimeter men man vet aldrig. Nån gång skall det väl börja regna och om det blir lika ihållande som hettan den här sommaren så blir det en våt höst. Men tillsvidare väntar jag på att det gröna i vetet skall mogna och i dag var det både varmt och torrt väder (under 40 % luftfukt). Och vi är ännu inom augusti månad …

Det som fungerar bra är gnagarskyddet i torken. Våra fyra katter har utökats till sex så alla möss månde bäva ! Nedan de senaste tillskotten i mössbekämpargänget.

2 maj, 2018 av Nisse

Spionkamera 2018

Vi var på ”semester” i skarven mellan skogsvinter och vårsådd. Sedan tänkte jag komma tillbaka och ta itu med vårbruket med nya krafter – men hade inte räknat med en eländig förkylning. Näsan rinner och är svullen (och huvudet känns svullet det med). Så i den mån jag orkat upp ur soffan så har jag sysslat med att beställa besprutningsmedel och försökt få mina nätverkskameror att fungera.

Som ni vet så har jag sysslat med övervakningskameror redan i många år. Den första var en Axis 207W som jag köpte år 2008. Den var ganska dyr – närmare 300 euro. Den hade inte så bra bild och så gick den sönder fastän den skulle vara av god kvalitet. Därefter har jag bara köpt billiga kameror och det har lönat sej. Visst går de sönder också men då kan man köpa en ny som vanligen är både bättre och billigare. Jämför bilderna nedan från en kamera av årsmodell 2017 och en från år 2010:

Men den äldre kameran var ännu för ett par år sedan bättre – nu har färgerna blivit blacka. Nedan en bild från 2016 (som är från juni så grönskan var då också snyggare).

Bilderna är helt obeskurna och man ser att den nyare kameran har ett annat bildformat 16:9. Det är inte underligt att skärpan är bättre för den gamla kamerna gjorde foton med 110k storlek medan den nya ger 3500k storlek.

Den nya (tillfälliga) kameran.

Man märker att bildvinkeln är betydligt större för den nya kameran vilket tvärr också gör att bilden förvrängs en aning. Vägen borde gå svagt nedåt till höger men inte alls så mycket som på bilden. Det här är övervakningskameror så man tar inte så allvarligt på att korrigera förvrängningen. Viktigare är tydligheten.

Nu är också den nyare kameran redan föråldrad. Dagens kameror ger ännu skarpare bild och man kan köpa upp till 8MP (Megapixel=8 miljoner bildpunkter) relativt billigt på eBay. Betydligt billigare än den första Axisen från 2008. Dessutom har de nya kamerorna zoom som är upp till 30 gånger. Och det är optisk zoom så man förlorar inte pixlar som med digital ”zoom” (som är rent lurendrejeri). Digital ”zoom” betyder bara att man beskär bilden. Men kom ihåg att de stora bilderna kräver mycket av nätet. 8MP(=4K) kräver 20-30 Mbit/s och i praktiken fibernät.

Nu har jag beställt en ny kamera med 20 gångers zoom som kan vridas åt alla håll med fjärrstyrning över nätet. Dessutom har den tvåvägs ljud så man kan prata med någon som står nära kameran. Jag har alltid tyckt att det är underligt att de tidigare kamerorna inte haft ljud för man har stor nytta av mikrofon vid övervakning. Och priset är bara 2/3 av den första kamerans pris trots alla finesser.

Det är i alla fall besvärligt att köpa nätkamera för utbudet är mycket stort och ibland är uppgifterna om kameran lindrigt sagt usla. Jag hade tid att surfa en hel del (på grund av förkylningen) så jag gick igenom de flesta kameror som jag hittade. Eftersom jag ville ha en billigare kamera så blev det enbart kinesiska kameror – de övriga är i en helt annan prisklass. Och med tanke på att de också blir föråldrade snart så vill jag inte betala onödigt mycket.

Ett stort problem som folk kanske inte tänker på är hur man skall kunna se på kamerans bild. Och det är speciellt besvärligt för mej som bara kör Linux för de flesta kameror är gjorde enbart för Windows. Ironiskt nog använder de nästan alla Linux inne i kameran … Om man vill sätta sej in i dessa nätkameror så kan det löna sej att titta på

Unifore

och speciellt Technology News. Klicka på Blog och sedan på Technology News. Där finns de mest kunniga och grundliga artiklar jag sett om kinesiska nätkameror. Typiskt nog är de väldigt likadana även om en mängd olika firmor säljer dem på nätet. Man får vara försiktigt så man inte köper en föråldrad eller nedbantad modell. Annonserna motsvarar inte alltid verkligheten och man skall lusläsa dem och jämföra dem grundligt.

Den kamera jag köpte har en Sony IMX291 bildsensor som är en av de känsligaste och bästa (utom proffs förstås). Det finns gott om jämförelser med andra på Youtube.

Det första man skall göra är att stänga av alla P2P-program som tar kontakt till tillverkarens server för annars så blir man själv ett objekt för spionage. De för reklam om att det är SÅÅÅ enkelt att installera kameran och få bilden i mobilen. Fall inte för det ! Lättjan är alla lasters moder och har ställt till med mycket elände vilket Facebook-skandalen bevisat (men det är samma sak med Google och de andra också).

Mina kameror har jag installerat bakom dubbla brandmurar och hindrat all kommunikation till tillverkarens server. Jag ser på dem enbart över krypterad ssh-förbindelse (VPN går lika bra). Ni vet väl att alla kinesiska kameror (och troligen de flesta andra också) har inbyggt en bakdörr så den som känner till den kan koppla in sej när som helst … På det viset raderades två av mina kameror fullständigt förrän jag började sätta mej in i problematiken (jag lyckades sätt in programmen tillbaka men det var verkligen besvärligt).

Det finns en mängd program som man kan använda till att se och styra kameran men jag tycker att standard ssh (secure shell) är det bästa. Med ssh ställer jag in bildströmmen och så använder jag VLC (också ett standard gratisprogram) för att se på bilden. Inställningarna kommer man ofta åt via vanlig Firefox eller Internet Explorer. Men köp inte kameror som använder ActiveX för det betyder problem. En bra kamera är helt oberoende av vilken maskin och operativsystem man använder. Den blir litet dyrare men det lönar sej.

Speciellt i Sverige med alla djurterrorister måste en bonde ha ordentlig övervakning – men inte sådan att terroristerna kan se på kameran för då vet de när det är tomt. Jag tror inte alls att de verkligen bryr sej om djuren – de är mobbare som bara vill jävlas och just nu är det trendigt att vara djurterrorist. Det är mycket svårare att ge sej på stora firmor så de mobbar ensamma bönder i stället. Helt vanligt mobbarbeteende.

Det fanns en bra artikel i Aftonbladet av Palle Borgström (LRF-ordförande) om hur bönderna trakasseras och till och med barnen till bönder mobbas i skolan. Det ledde till en stort genomslag i media och Expressen och DN uttalade sitt stöd för bönderna. Sydsvenskan skrev: ”Rör inte min kossa. Inte min mjölkbonde heller”. Det är ju positivt men Land tvivlade på att den hårda kärnan av djurterrorister blir påverkade så det är ständig övervakning som gäller.

Förutom övervakning så är det intressant att följa med vad som händer. Om jag är i skogen så kan jag se och höra vad som händer hemma (eller i Sverige).  Man kan också spela in på ett SD-kort och numera är kompressionen så bra (H.264) och korten så stora att man kan ha upp till 40 dagar på ett kort. Man kan också ställa in kameran så att den bara spelar in då nånting rör sej. De moderna kamerorna har olika fält så man kan rikta in intresset bara på en viktig punkt. Mina tidigare kameror hade också rörelseinspelning men de reagerade på varje kvist som rörde sej.

Nu då förbindelsen fungerar över nätet så kunde jag kolla in pannans temperatur från Sverige och ringa brorsan som gick för att se om allt var i skick. Likaså kunde trädgårdsmästaren följa med temperaturen i växthuset.

Världen blir allt mindre och vi kan nästan vara på flera platser samtidigt (via nätet) men det uppkommer nya problem. Fast så har det alltid varit. De första lokomotiven i England måste ha en man gående med varningsflagga framför …

Jag borde gå ut och skyffla ut vetet som kördes in genomblött i oktober men här har det regnat och varit kallt. Inget torkanväder och inget för en förkyld bonde men nästa vecka blir det solsken. Groprovet visade nästan noll grobarhet så det blir att söka fram gammalt utsäde. Och näsan den bara rinner – hå-hå, ja-ja …

 

 

 

 

13 mars, 2018 av Nisse

Kinapaketen

Det är inte så många år sedan de första Kinapaketen började dyka upp. Nu lär det komma omkring 100 000 per dag till Arlanda. Man kan köpa en mängd olika småprylar (och stora) för en spottstyver och få dem gratis hemskickade. Priserna är ibland en tiondedel eller mindre jämfört med europeiska produkter. Det verkar ju vara för bra för att vara sant.i

Så nu har posten i Sverige tillsammans med Tullverket börjat ta ut en avgift på 75 kronor för varje paket – och så 25 % moms förstås. Få se hur lång tid det tar innan man i Finland börjar med samma system. Det minskar säkert på paketen för om man köper nånting för 5 kronor och måste betala 75 kronor avgift så blir det mycket mindre intressant. Men inte tar paketen slut. En vara som i Europa kostar 150 kronor och i Kina 15 kronor är i alla fall billigare trots avgiften på 75 kronor (75+15=90).  Dessutom lär det redan vara på gång nya system som för paketen via ett annat EU-land och då kan posten i Sverige inte sätta på avgiften. Om det tar längre tid så gör det detsamma för man får i alla fall räkna med en leveranstid på 3-4 veckor.

Mina Kinapaket har varit av olika slag. En hel del elektronik som för det mesta har varit av god kvalitet och så en mängd LED-lampor som varit av mycket varierande kvalitet. Två LED-strålkastare som jag skruvade upp i somras är redan döda och en sats på fem LED-lampor med rörelsevakt är ganska oanvändbara för de ha börjat blinka som galningar.

Det är knappast själva lysdioden som är dålig i lamporna utan mest troligt är att strömförsörjningen innehåller komponenter som är av usel kvalitet. Jag tippar på kondensatorerna. En lysdiod behöver nämligen ett par volts likspänning så det behövs nätdelar som omvandlar 220 V växelström till lägre likspänning. Om man bygger nätdelarna av billiga komponenter så är sannolikheten mycket stor för att de går sönder eller bara inte klarar låga och höga temperaturer.

Då är det frågan om hur man kan välja lampor med bra komponenter ? Sanningen är att det vet man inte. En del påstår att man skall välja dyra lampor för bra komponenter kostar. Tyvärr fungerar den logiken inte. Även om en bra lampa inte kan vara grisbillig så finns det ingen som helst garanti för att en dyr lampa är ett smack bättre. Försäljare är ena sluga banditer – de vet att det finns folk som tror att dyrt är bra så de sätter ett högt pris på en skräplampa. Då kan de sälja den åt godtrogna människor och få en förskräcklig vinst.

Jag surfade på nätet och på ett ställe så menade man att man skall köpa lampor med garanti. Tanken är att de som säljer skräp inte vågar sätta garanti på dem. Men det fungerar inte heller. Sannolikheten att folk sparar sina kvitton för att få ny lampa på garantin är ganska nära noll. Och det är billigt att ge en ny skräplampa åt de få stackare som trots allt sparat sina kvitton.

Så kan man försöka köpa märkeslampor. Det har jag också försökt. Jag köpte en bunt Airam LED som har tre års garanti. De höll ungefär lika länge som en vanlig gammaldags glödlampa. Allt prat om 20 000 och 50 000 timmar är rent struntprat. Faktum är att ett par LED-lampor utan något märke alls har fungerat längre trots att de var mycket billigare. Så vad man än försöker så är det rent lotteri. Då kan man lika väl köpa de allra billigaste LED-lamporna.

Råd&Rön brukar testa produkter och är ganska pålitliga. Men de testar bara ljusstyrkan – inte hållbarheten för det skulle ju ta många år och sedan säljs testlamporna inte mer.  Så vi är riktigt i spadet. Marknadsteorin att dåliga produkter så småningom gallras bort är helt och fullständigt felaktig. Tvärtom blir produkterna allt sämre för folk köper det billigaste eftersom det dyra inte är bättre. Skurkarna byter namn på sina produkter och klarar sej bra medan de som tillverkar bra produkter gallras bort av ”marknaden”.

Till all tur så köpte jag femhundra glödlampor då idioterna i EU började förbjuda glödlampor – ett av de mest korkade besluten som någonsin gjorts. De var dessutom mycket billiga eftersom man bara ville bli av med dem. Så jag klarar mej länge med dem. Förstås köper jag fortfarande LED-lampor eftersom de drar mycket mindre ström och inte blir heta. Och så ger de mycket starkare ljus. Men jag söker fortfarande efter något märke som jag kan lita på – troligen en hopplös syssla.

De LED-lampor som fungerat bäst är 12 V lampor. Helt logiskt för de behöver inte någon nätdel utan kan kopplas direkt till traktorns eller bilens ackumulator. Om man sätter flera lysdioder i serie så kommer man upp till 12 volts drivspänning. Inga dåliga komponenter alls utan enbart lysdioderna. Man kan förstås ha 12 V LED i husen också kopplade till en ackumulator men då måste man också ha en laddare som håller ackun uppladdad. Det har jag ifråga om lysdiodslingorna men det blir inte så billigt.

Nu borde man lägga upp ett lager med billiga kinesiska produkter men det är svårt att veta vad man borde köpa för utvecklingen går framåt hela tiden och en del produkter blir så föråldrade att det bara är att kasta bort dem. Så gick det till exempel med halogenstrålkastarna.

Nu verkar det som om supertönten på andra sidan pölen skulle starta ett handelskrig och då vet man aldrig hur höga tullmurar och andra handelshinder det för med sej. Om den ena höjer tullen så höjer de andra tullen och snart så kan vi bara handla inom EU. För jordbruket blir det inte mycket sämre utom för dem som kör John Deere då reservdelarna stiger i pris. Vi har mest bara europeiska maskiner för jag har aldrig kunnat tåla tums gängor. Bara de gamla Massey-Ferguson traktorerna är anglo-saxiska.

Men ännu kommer det Kinapaket och kineserna siktar på att bygga en ny ”Sidenväg” som skall få transporterna till Europa att bli snabba. Och ifråga om världspolitiken så vet man man aldrig hur det går. Det är ganska så vanligt att både den ena och den andra går upp som en sol och sedan ned som en pannkaka.

6 februari, 2018 av Christer

Ny dator.

Det blev en ofrivillig paus i bloggandet då min trotjänare till dator behagade säga upp kontraktet. Det tog närapå en vecka innan jag fick igång en ny maskin. Tur i oturen var att den gick sönder nu och inte just innan skattedeklaration ska inlämnas. Maskin började bli till åren för en 10 år gammal maskin i datorvärlden räknas nog som gammal men jag hade ändå tänkt mig att nöta på den ett år till eller så i och med att jag nyligen också investerat i ny smarttelefon.I det här fallet var det moderkortet som gav upp då en del kondensatorer började ”jäsa”. Hårdskivan var intakt så dess information kunde således flyttas över till den nya maskinen och inget verkar förlorat.

Ny teknik blir svårare att ta ibruk med åren men hittills tycker jag att övergången från 7:ans till 10:ans version av Windows gått lättare än när jag gick över från XP till 7:an. Lite program har jag ännu att sätta in och jag stod i valet och kvalet vilket text och kalkylprogram jag skulle välja. Det blev i alla fall en nyare version av Open office då det var bekant från tidigare och jag inte ville utmana ödet med allting nytt. Några vänner föreslog att jag skulle ta office 365 ibruk då det så kallade molnet kan nås överallt men jag lämnade det nu i alla fall tills senare.

Programmet för fjärrstyrningen av ventilations- och kylinstallation får jag inte att fungera så det blir antagligen att kontakta leverantören i Holland och be om lite assistans via fjärrhjälpen.

Får ändå så här efter ett halvdussin 100 lappars utgift konstatera att tekniken går framåt för nu är det betydligt tystare på kontoret då fläktarna snurrar på nya lager och bannorna från användaren tystnat då kursorn på skärmen inte låser sig längre. Verkar ändå som om behovet av förnyandet av datorer lite stannat av för de senaste har jag haft betydligt längre än de första maskinerna vars kapacitet snabbt blev för liten för att klara av programmen. Det här är nu min sjätte egna dator sen 1994.

22 december, 2017 av Christer

Nytt kommunikationsverktyg?

En anledning till att det inte blivit så mycket skrivet här på bloggen för min del på sistone beror delvis på att min mobiltelefon krånglat sen medlet av oktober. Jag har därför börjat snegla på en ny trots att den snart 3 år gamla Nokian kanske går att fås att fungera igen om jag gör en ny start med fabriksinställningarna. En bidragande orsak till att jag funderar på ny är också att glaset är sprucket och begränsningarna i app-utbudet för Windows phone.

Så ett nytt kommunikationsverktyg, som jag här i rubriken föredrog att kalla det eftersom mobilen används till så mycket annat än att ringa med numera, funderar jag på att investera i men valet är svårt och utbudet stort samt prisklasserna varierande. Här bland bloggens läsare har det dock visat sig finnas mycken kunskap och många förståsigpåare som jag nu hoppas kan vägleda mig lite i valet. Jag listar nedan några påståenden och frågor som jag hoppas ni rättar mig i ifall det är felaktigt, jag är definitivt ingen nörd när det gäller mobiler och annan elektronisk utrustning.

Det som jag önskar mig att mobilen kunde klara av är följande:

  • ringa, texta, e-posta, surfa, blogga och dylikt naturligtvis 🙂
  • Android, verkar vara det mest mångsidiga nu med störst utbud av appar?
  • hyffsad kamera även i dåliga ljusförhållanden.
  • stor skärm men ändå av fickstorlek.
  • anslutning till extern skärm att använda t.ex. i fordon antingen via kabel eller Bluetooth.
  • anslutning till externt tangentbord antingen via kabel eller Bluetooth.
  • GPS för navigering på åker och i skog samt möjlighet till positioneringsregistrering för att sköta skiftesvisa bokföringen i Agrineuvos och t.ex. ”min skog”.
  • kunna hantera kalkylerings- (excel) m.fl. microsoftprogram.
  • rejält med lagringsutrymme.
  • gå att använda parallellt med min gamla telefon (parallellkort) då jag tänkte köra vidare med den i tuffare miljöer så länge den håller ihop, den nya kan få ligga i hytten då.
  • bra batteri som fungerar i kyla.

Så i princip en bärbar dator i fickformat 🙂

Och listan kan säkert skarvas i av bloggläsarna om det är nåt Ni tycker att jag kunde behöva, jag listar inte mera för att ge utrymme ät Era idéer.

 

21 november, 2017 av Nisse

Gamla och nya verktyg

Så plockade jag fram den gamla plogen efter många år av tallriksharvande och direktsådd. Gröngödslingsvallen måste nämligen brytas och då jag inte kunde hacka den på grund av att det regnat hela hösten så måste den plöjas. Jag har läst att man kan direktså efter vall om man hackar noggrant men jag tror nog att plöjning är bästa sättet att bryta vall.

Den gamla Överum tegplogen är en fin maskin men den börjar vara litet glapp både här och där. Den har varit med om nyodlingsstubbar och stenar så ristarna är litet vinda men visst går den bra än. Ganska många smörjpunkter har den fastän en plog inte har många rörliga delar. Men den går bra och fastän jag var litet rädd att den ohackade vallen skulle krångla så gick det som smort. Troligen hade den tidigare snön och regnen vräkt omkull vallen så grundligt att då jag plöjde så syntes inget alls av den.

Nu plöjde jag också för första gången med stora Zetorn (ZTS 14245). Det var bra med en fyrhjulsdriven traktor med många hästkrafter den här hösten men visst var det ganska mört och lättplöjt. I jämförelse med gamla Zetorn (8011 -75)  som är bakhjulsdriven så var det i alla fall betydligt svårare att svänga. Den lilla Zetorn snurrade runt på fläcken då man hade plogen upplyft och stod på ena styrbromsen.

Det var ganska mörkt också mitt på dagen och jag så inte alls käppen som jag satt i andra ändan för att få ryggen rätt ställe så den blev inte riktigt rak. Men efter ett par varv gick det att räta upp fårorna. Jag hade egentligen tänkt använda den nya eFarmer appen och köra med GPS men den fungerade inte. Det var i alla fall smidigt att ta direktkontakt till Holland via appen och fråga om min licens (som jag hade betalt). och efter en stund så var mitt konto aktiverat och appen fungerade. Nåja, nästan. Jag har en GPS-dosa som via Blåtand håller kontakt med mobiltelefonen och den låg vid vindrutan. Ibland visade den rätt och ibland vandrade den över åkern litet hipp som happ. Jag skall sätta den i en plastdosa på taket i dag så får vi se om det blir bättre.

Tills GPS börjar fungera ordentligt är det den gamla famnkäppen (utanpå plogen) som gäller. Jag mäter alltså upp mitten på åkern och lägger en rygg där. Sedan plöjer jag runt den tills det är lika mycket kvar på sidorna som i ändarna och kör till sist runt åkern.

Det är inte bara på åkern som moderna verktyg används. Jag tittade på Volvon och konstaterade snabbt att det behövs datamaskin och program för att kunna felsöka då allt mer börjar bli elektroniskt. Detsamma gäller Ducato från 2006. Till all tur hittade jag en firma i Örebro (eller Hong Kong) som säljer program för felsökning och programmering av bilstyrsystem. Trimmarna brukar använda dessa. Nu väntar jag på leverans från Hong Kong och till dess får bilen stå för inte får man nån reda på vad där är fel utan elektronisk felsökare. I alla fall fick jag Volvos verkstadsprogram installerade.

Det var inte lätt för de måste installeras på Windows. Jag har ju bara Linux på alla datorer så jag måste köpa en gammal bärbar med Windows. Folk påstår att Linux är besvärligt men det är rena barnleken mot att slåss med Windows då man använder nånting utöver det allra vanligaste. Linux är ett öppet system och man kan lätt gå in och ändra på det som behövs (med litet hjälp från nätet) men Windows är ett stängt system och det krävs en massa knep för att få igång nånting. Bland annat måste jag byta version på Internet Explorer tillbaka till  8 förrän programmen fungerade.  Och så måste jag stänga av alla uppdateringar för de får programmen att sluta fungera.

Ibland så vill man tilbaka till den tid då allting var enkelt. Det var tungt arbete rent fysiskt men det tog inte på nerverna som de nya krångliga systemen gör. Utveckligen gör det lättare på en front men den är minsann inte utan nackdelar heller. Så det är mest två steg framåt och ett tillbaka och i värsta fall ett steg framåt och två tillbaka utom inom byggbranschen där det har varit ett steg framåt och tio tillbaka med alla mögelhusen.

Farsan var ganska intresserad av nya uppfinningar och åkte ned till smedjan allt emellanåt för att genomföra förbättringar och tillverka nya maskiner. En del hamnade på högen med oanvändbara maskiner (där också nya fabrikstillverkade maskiner fanns). Få nu se hur de nya programmen och elektroniken klarar sej. Det finns en hög för oanvändbara på den sidan också …

/Nisse