29 augusti, 2018 av Nisse

Reservdelar …

Det är svalt och skönt och jag sätter torken i skick. Ingen brådska för det finns en hel del grönt i vetet ännu. Men så dyker igen det gamla problemet med reservdelar upp. Startanordningen för en fläkt som installerades 1975 har gått sönder och det är lögn att hitta reservdelar fastän den bara är litet på 40 år gammal.

Först köpte jag en gammal kontaktor från Tyskland. Det var en Klöckner-Möller (som köpts upp av Eaton i USA) och den skulle vara ersättare för den gamla DIL0-52 som fanns i starten. Men då den kom så var den för hög och hade alla anslutningar på fel ställe – ”ersättare” kantänka …

Så jag började fundera på att ersätta stjärn-triangelstarten med en ”mjukstart”. Det verkade vara en god idé tills jag förstod att ”mjukstarten” kunde kräva mycket större säkringar än en direktstart … För en 11 kW motor upp till 80A. Vad är det för mjukstart ? Efter mera sökande på nätet så hittade jag en gammal begagnad DIL0-52 i Tyskland. Man får hoppas att den fungerar för ”mjukstart” har jag fått tillräckligt av.

Mest har jag sysslat med att förbättra mätsystemet i torken och sätta in tidsreläer till belysningen. Det är irriterande när man trött går in för att slänga sej på sängen och märker att man glömt på belysningen i torken. Det är 30 meter till andra ändan av ladugården, upp för trapporna och 30 meter tillbaka för att släcka. Sedan går man tillbaka – och ser att ännu en lampa lyser. Det går inte så mycket ström med en lampa men jag tycker inte om att de lyser hela natten för de blir ganska heta. Och torken är full av damm.

Jag har redan tidigare installerat tidsreläer i verkstaden och de fungerar fint. Det är en utveckling av trappreläer som används i flervåningshus men de jag har är multireläer som kan ställas in på en mängd olika sätt. Jag har dem att lysa två timmar eller mer. De har dessutom en finess att de börjar blinka förrän de släcker ljuset och det kan vara bra då det är riktigt mörkt. Annars står man plötsligt i beckmörker och hittar inte ens till ljusknappen.

Fördelen med dessa reläer är att de kan styras med vilken spänning som helst och jag använder en vanlig 24V transformator. Samma spänning styr också fläktarna och jag har tryckknappar på flera ställen så jag kan styra dem nästan varifrån som helst. Det sparar en hel del spring. De är också kopplade till Internet så i princip kan jag styra fläktarna från Sverige.

Men också här har det blivit problem med reservdelar dvs. de kablar jag använt till styrningen finns inte mera. Det var billiga telekablar och telefoni är som känt en förgången epok. Nu måste jag kvickt sätta upp ett stort lager med kablar ifall jag hittar restposter nånstans ännu. De fanns i alla möjliga kataloger ännu förra vintern. Förstås kunde jag använda vanliga elkablar men de är dyra och styva och mycket mer besvärliga att installera. I värsta fall måste jag börja använda datanätskablar men det är också ganska onödigt att köra med Gigabits kvalitet för simpla tryckströmbrytare.

Man måste köpa reservdelar redan då man skaffar en ny maskin eller apparat – medan det ännu finns reservdelar. Det går inte att lita på att det finns delar efter 20 år eller 30 eller 40. Och att då byta ut hela systemet blir både arbetsamt och dyrt så det lönar sej att sätta en hel del pengar på reservdelslagret. Det som inte lönar sej att köpa i lager är däremot elektronik för den blir både biligare och bättre hela tiden. Eller så blir den föråldrad inom ett antal år och måste slängas tillsammans med alla reservdelarna. Få se hur länge mitt mätsystem skall fungera ? Vissa komponenter tillverkas inte mera. Å andra sidan finns det inte heller något alternativ så jag får hanka mej fram på något sätt ännu i 20-30 år.

Utveckling börjar bli ett fult ord i mina öron. Vissa saker blir bättre men en hel del bra saker försvinner eller ersätts med rent skräp (som gummistövlar …).

Och så har vi LED-lamporna. Jag börjar bli riktigt sur på det skräp som säljes. De skall hålla i 20 000 timmar eller 40 000 eller 50 000 men så är de sönder inom ett par veckor. Mycket sämre än de gamla glödlamporna. Jodå, jag köpte LED-lampor från Kina som var rent skräp men så har jag det senaste året köpt Airam med fem års garanti och de är lika usla.

Garanti är bland de värsta lurendrejerier som uppfunnits. Vem håller reda på hur länge en  LED-lampa har lyst ?. Vem sparar kvittona i fem år ? De kan lugnt ställa upp sin garanti i den trygga förvissningen att så gott som ingen kommer att försöka få en ny lampa. Dessutom är det ju idiotiskt att behöva köra 80 kilometer för att hämta en ny lampa varje gång den går sönder.

Nu har jag ju 500 glödlampor i lager som jag köpte då de blev förbjudna. Jag undrar om de i EU-parlamentet  faktiskt de var så dumma att de inte fattade att de lagstiftade fram ett berg av usla lampor som går sönder på nolltid. Tillverkarna kan ju sälja vad skräp som helst eftersom de inte behöver konkurrera med gammaldags fungerande och billiga glödlampor. Men fastän jag har glödlampor för det här livet så skulle jag hellre använda LED i vissa sammanhang (såsom i torken) eftersom de inte blir så heta. Förutsatt att de skulle fungera litet längre än glödlampor.

Så jag återgår till att köpa kinesiska LED-lampor. De är åtminstone billigare än de usla lampor som det står Airam (eller något annat ”fint” märke) på.  Hållbarheten tycks inte ha nånting med priset eller garantin att göra. Vissa billiga lampor håller längre än de dyra ”märkeslamporna” (som troligen är tillverkade i Kina de också). Men det underliga är att Råd&Rön som är en bra konsumenttidskrift påstår att LED-lamporna alla är hållbara. Det är helt emot mina egna erfarenheter. Jag har förstås inte utfört vetenskapliga experiment utan bara svurit över att relativt nya LED-lampor har gått sönder.

Installationsarbetet som jag hållit på med den senaste veckan har varit både svettigt och otrevligt eftersom jag har varit tvungen att röra mej i torken. Svettigt därför att man måste ha på sej dammskydd och täta kläder och otrevligt därför att varje gång man skall spika fast en kabel så river man ned massor av damm. Leran under ladan i somras var riktigt trevlig i jämförelse.

Nu får vi i alla fall ljus i torken inför tröskandet och fjärrstyrningar och mätsystem fungerar. Väderprognoserna lovar regn allt emellanåt men sedan torkar regnet bort. Tiodygnsprognosen lovar nån millimeter men man vet aldrig. Nån gång skall det väl börja regna och om det blir lika ihållande som hettan den här sommaren så blir det en våt höst. Men tillsvidare väntar jag på att det gröna i vetet skall mogna och i dag var det både varmt och torrt väder (under 40 % luftfukt). Och vi är ännu inom augusti månad …

Det som fungerar bra är gnagarskyddet i torken. Våra fyra katter har utökats till sex så alla möss månde bäva ! Nedan de senaste tillskotten i mössbekämpargänget.

Etiketter: , , , ,

11 svar till “Reservdelar …“

  1. Anders skriver:

    söta är de, de små kattungarna! Hur sköter ni utfordringen av gnagarskyddet? hos oss har det alltid blivit så att om man ger katten kattmat, så slutar jakten. permanent. För närvarande två helt odugliga ”gnagarskydd” på gården.

  2. Nisse skriver:

    Inte har våra katter slutat jaga. De har plockat bort alla gnagare så grundligt att vi måste ge dem kattmat för att de inte skall svälta. De är också mest intresserade av att vara utomhus och vi låter dem gärna vara ute om natten – utom under den kallaste vintern. Ibland ser man inte till dem på många dagar (eller veckor) under sommaren. Jag vet inte om det beror på generna eller om det är för att vi aktivt håller dem utomhus. Det har också varit litet problem med vem som bestämmer och av de fyra katterna är det ofta tre som håller sej utomhus utom då de blir riktigt hungriga. Nu då vi har småkissor så är de tre större mycket ovilliga att komma in och vi måste bära ut mat åt dem. Kattmamman är alldeles tydligt den som bestämmer – också över ungdomarnas hund som ibland är hos oss. Men hon är också en av de bästa jägarna och jag träffar ofta på henne i torken och ladugården också under kallaste vintern.

  3. Nisse skriver:

    Buuhuu, nu for våra småkissor iväg … Men vi kan inte ha sex katter och vi har fyra kvar ännu för gnagarbekämpningen. Vi blev bara så fästa vid de små gullena. Men de får ett bra hem i Vichtis nu.

  4. Stefan skriver:

    Våra katter äter nästan bara köpt kattmat, de gillar inte så mycket annat. Gnagarfångandet sköter de nog ändå på bästa sätt, man ser så gott som dagligen att de leker med fångade möss.

    För övrigt håller jag fullständigt med angående ledlamporna, de håller inte ett dugg bättre än de gamla glödlamporna. De enda som vinner på glödlampsförbudet är lamptillverkarna.

  5. Nisse skriver:

    Jo, de tar ju mycket mer per lampa än för glödlamporna och eftersom de inte håller mycket längre så vinner de en hel del på förbudet. Tillverkningskostnaderna har säkert gått ned ordentligt nu då serierna blivit mycket större.

  6. kalle skriver:

    lite off topic…i senaste Kuriren fanns ett reportage om äppelodling från dina trakter…kanske nån släkt

  7. Nisse skriver:

    Inte släkt precis men hon är gift med mej. Intressant nog heter min småkusin i granngården precis lika. Det är ibland problematiskt med posten …

    Just nu är det superbråttom med äppelplockning och mustning och sortbestämning. Hon har ett projekt som går ut på att kartlägga alla gamla sorter och hon har ympat över tusen äppelträd med dessa sorter.

  8. Micke skriver:

    Gamla rediga glödlampor kan hålla de också. När torken byggdes 1984 skruvades pannrumslampan i ien glasboll som en svala fann som ett ypperligt ställe att bygga sitt bo på. Brandispektionen har varit kritisk till svalboet varje inspektion men hittills har motiveringen att ”svalan använder lampan mer än jag” fungerat och boet har fått vara kvar och t.om varit i användning varenda år sedan dess. Dagens priser på reservdelar (och produkter överhuvudtaget) är hutlösa om man går till en märkesaffär. Du Nisse som kör Sampo kan ju jämföra motordelar om du begär priset som Sampo delar eller som Valmet delar. I alla fall allt vad som har med Konekesko att göra = rån. Vad sägs om 347€ för vajern till dragkroksspärren på 390!? Visserligen med skal och allt men själva vajern kostade 2,50 € vid en tillbehörsaffär! 25€ för en passande flexvajer med skal och allt vid en däcksfirma. 1000€ för endast bromsbackorna till Claas ett annat rysande exempel.
    Ledlamporna faller lite inom samma kategori med 10ggr priset för konventionell. Ska brinna länge om det ska motsvara elinbesparingen och dessutom kommer ju värmen tillgodo från den konventionella i vissa fall.
    Jodå Nisse, vi är iaf två, för jag gjorde precis som Du och köpte upp mig på ett nätt lager gamla hederliga glödlampor. Kanske går ledlamporna samma öde till mötes som verkar gå med CD-skivorna när de gamla hederliga kasetterna gör comeback igen.

  9. Christer skriver:

    Det där med reservdelar har jag väl också redogjort för i nåt inlägg tidigare, det betalar sig att vara kreativ när det gäller reparationer.
    Kanske borde jag behålla c-kasettspelaren ännu en tid om banden är på väg tillbaka? Eller va det rullbanden du åsyftade, Micke?

  10. Micke skriver:

    Jag skojade inte , Christer! Trenden är faktiskt att gamla kasetterna kommer tillbaka. Var en artikel i Tekniikan Maailma om ämnet. Orsaken är ju förståss som alla har erfarenhet av att Cd-skivorna håller ca 3 spelningar, sedan är de fulla med revor och det bryter och hoppar och far. Gamla kasetterna betydligt tåligare och bättre och dessutom kan man ju förvänta sig att tekniken att framställa dem gått framåt så ljudkvalitén blir ännu bättre. Investerade i tiderna en lång penning i en Technics ljudanläggning med skivspelare, cd-spelare, dubbla kasettdäck mm. Gamlingen klarar av alla moderniteter + allt gammalt gott.
    Är t.ex möjligt att spela in på 2 kasetter samtidigt från annan källa som dator, cd, Lp eller varför inte Radio Vega. Givetvis finns även snabbkopiering från kassett till kassett. I tröskan och gamla 390:n lyssnas det fortsättningsvis på kasetter och i den ngt nyare 4355:an med musik på minneskort. I Husmoderns VW Tiguan på cd + nerladdad musik. Detta elektroniska vidunder till fordon är jag ytterligt tveksam till när det är 15 år gammalt. Parkerar själv, säger till om föraren är trött, bromsar för fotgängare om inte föraren hinner före, anti sladd- slirsystem, f ull 4WD. Vill inte vara bakåtsträvande, men jag tror att den biltillverkare som följer trenden med övriga grejor i samhället och börjar tillverka en bil med dagens tillverkningsmetoder men med ”gårdagens teknik” utan elektronik och med spaken rakt i växellådan kan gå en ljus framtid till mötes!

  11. Nisse skriver:

    Jo, nä, magnetband är inte bra. Det är bara nostalgi. Jag har kört med magnetband sedan 1962 och har de flesta kvar. Men det är ett fysikaliskt faktum att kvaliteten hela tiden blir sämre. Därför digitaliserade jag mina band så fort det var möjligt. CD-skivor finns av olika kvalitet men de är inte så bra de heller. Bäst är att sätta allt på hårdskiva och med några års (5-10) mellanrum köra över allting till nya hårdskivor. Minnesstickor har också begränsad livstid liksom allt annat. Så omkopiering är nödvändig i alla fall. Och digitala media.

    Däremot avskyr jag elektronik i fordon. Speciellt om den börja berätta för mej vad jag skall göra. Det tänker jag inte tåla. Som elektronikingenjör har man sett både bra och dåliga sidor hos elektroniken och för den gäller detsamma som med elden. Den är en bra tjänare men en dålig husbonde. Den kan mäta och hjälpa till men den skall inte ta kommandot. Spaken rakt i växellådan !