Blodtrycksförhöjande elektronik.

Jag borde väl egentligen skriva julhälsningar men känner att jag måste skriva av mig lite elektronikrelaterade upplevelser först för att kunna ta till mig julfriden.

Jag vet inte om det är åldern eller bara annars ett tecken på att man håller på att tappa greppet om utvecklingen men jag har vid flera tillfällen under året råkat ut för otrevliga elektronikrelaterade händelser. Den händelse som skulle kunnat bli riktigt dyr inträffade i samband med såanmälan i juni. Det hände sig nämligen vid den tiden för inlämnande att bankkoderna låste inloggningen till elektroniska ansökan. Jag hade min vana trogen lämnat de sista justeringarna till dagen för deadline då det går så mycket tid åt till kartritandet som inte blivit lättare med åren det heller. Nån gång på sena eftermiddagen behagade programmet “kasta ut mig”, antagligen hade jag varit inaktiv för länge i samband med att jag gjort kontrollmätningar. Hur som så skulle jag logga in på nytt men lyckades inte trots att jag var nästan hundra på att jag hade rätt lösenord. Efter 3 :e misslyckade försöket stängde programmet ner och meddelade att nytt försök kan göras efter klockan 10 följande dag då ny inloggning öppnas. De va ju inga muntra meddelanden då anmälan skulle vara inlämnad innan midnatt. Nu hade banken redan stängt för dagen men inloggningsjouren var tack och lov i arbete till klockan 20:00, jag hade nu en ordentlig timme till godo och efter ett samtal och lite personliga frågor öppnades inloggningen igen. Jag fick också veta att nyckeltalen hade förbrukats under dagens inloggningar och att det inte varnas för saken då man loggar in till tredje part utan enbart då man loggar in till banken. Det blev att söka fram brevet med nya nyckeltal och med svettiga händer varsamt logga in igen. Det lyckades och anmälan lämnades sist och slutligen in med ett par timmar till godo. Men vad hade hänt om problemet uppstått efter kl. 20:00? Så härefter gör man noggranna noteringar över nyckeltalsförbrukningen.

Next case….

Sen jag bytte till ny dator för ett par år sen så har jag haft problem med att göra kontroll och inställningar av kyl och ventilation i lagerutrymmena. Jag kontaktade installationsleverantören i Holland i somras då jag började tröttna på att göra justeringarna manuellt och han menade att han nog kan fixa saken via teamwievern. Så jag laddade ner appen men vi lyckades inte skapa kontakt då programmet vägrade ge lösenord, lösningen blev att det i stället sändes en låda med reservdelar till komponenter som eventuellt kunde vara skadade så att jag genom försök och misstag skulle kunna byta ut delarna tills den felande länken uppdagades. Det har jag nu hållit på med mer eller mindre hela hösten men ändå inte hittat felet. Nu då höstarbetena börjar minska så tog jag nya tag med saken och konstaterade att lösenordsfunktion i den tidigare nämnda appen var inaktiverad, några klick senare var det fixat och jag sände ett meddelande till Holland att nu var det dags för ett nytt försök. Vilket vi fick till stånd idag, de va nu inte så enkelt då jag har svensk meny i datorn men till sist hittades några fel i kommunikationsportarna vilket förhindrat informationsflödet. “Current loop”-boxen som omvandlar signalerna från processdatorn till bordsdatorn visade sig också vara skadad men den hade jag ju fått i lådan med reservdelar så nu kunde ytterligare ett blodtrycksförhöjande problem lösas.

…. och vidare…..

Jag har ju några förtroendeuppdrag där man brukar erhålla lite ersättning för resor och traktamenten och de flesta har tillsvidare tacksamt hållit fast vid gamla hederliga pappersblanketter som det oftast tar ett par minuter under kaffepausen att fylla i. Men några organisationer har anammat databaserade program till vilka man ska logga in och fylla i samt komplettera med behövliga kvitton och utredningar. Oftast innebär det här att man ska aktivera och skapa profiler i programmen samt med hjälp av lösenord sen logga in för att göra nödvändiga noteringar. Då uppdragen oftast är ett eller några per år så har man antagligen glömt lösenordet eller så har programmet uppdaterats så att det ska göras nya aktiveringar innan inloggning. Så var det häromdagen, så jag ansökte om nytt lösenord vilket skulle levereras per e-post men inget kom så jag sökte på nytt och samma sak tills jag av nån anledning kom mig för att kolla skräpposten och voila där fanns dom men naturligtvis hade tidsfristen om 15 minuter för användande löpt ut så det blev ytterligare ett försök, efter lite konsultation med sekreteraren så fick jag till sist efter 2 timmars jobb reseräkningen fixad. Jag fick också höra av sekreteraren att jag nog inte är ensam med problem så henne avundas jag inte. Jag meddelade dock att man nog får börja överväga om man ställer sig till förfogande då man blir tillfrågad i framtiden.

Elektronikproblemen….

gör ju att man börjar ifrågasätta utvecklingen som allt mer börjar bli en inveckling. Trotjänaren i traktorväg av årsmodell -90 har meddelat att det börjar bli dags för kopplingsbyte, i det här fallet inte genom några felkoder i instrumentbrädan utan genom att den släpper på högre växlar. Den har sina modiga 13000 timmar i glaset så jag började fundera på ett tillskott i traktorflottan. Fick tacknämligt prova en måttligt begagnad traktor för att få det sista skördat och den fungerade någorlunda men jag konstaterade nog att jag inte kommer sams med modellen ifråga, hytten trång, knäna ska som hos en redbar skolflicka hållas ihop för att man ska hitta pedalerna, frikopplingsknappen på riktningsomkastaren så liten att man inte så där bara får traktorn stannad när det behövs och den pyttelilla joystickan för frontlastaren gav inte precision nog för att smidigt hantera lådorna med pallgaffeln. Så trots avsaknande av adblue så återbördades nog traktorn efter tvättningen. Man har ju hört om fall där felkoder gjort att verkstaden får besökas nästan dagligen för att hålla fordonen rullande, jag vill nog helst ha en traktor med vilken man tar sig hem med hjälp av lite ståltråd, tejp och buntband om det så behövs. Så nu har nog siktet ställts på nån välbeprövad modell från sent 90-tal till tidigt 2000-tal. Hittade en välhållen litet medkörd New Holland 110-90 på nätet som jag tittade på här i helgen men den blev nog lite väl dyr på auktion. Vilket visar att jag nog inte är den enda som intresserar mig för dylika traktorer. Försäljaren sa också att det säkert skulle finnas en marknad för nya traktorer med mekanik i stället för krånglande elektronik. Det blir väl nog att försöka hålla trotjänaren Fiatagri 80-90 rullande nåt år till, kanske har nästa generation bättre nerver med krångel? Dom har ju inte upplevt driftsäkerheten hos fordonen från den gamla goda tiden.

Informationsflödet verkar ändå fungera för ganska snabbt började jag få erbjudanden om nya traktorer och naturligtvis skulle dom vara utrustade med GPS och autostyrning samt isobusfunktioner allt i dagens anda. GPS skulle kanske kunna underlätta vardagen några gånger per år men i mitt fall så krävs nog några centimeters precision och det innebär licens och årskostnader på enligt uppgift 600-700 euro i året samt säkert lite elektronikkrångel. Jag har heller inga redskap med vilken isobussen skulle kunna kommunicera så den har jag inte heller användning för så jag betackar mig tillsvidare.

Finns nog mera elektronikkrångel att förtälja men kanske det får duga så här nu och avslutar med en bild på provkörningstraktorn.

Blir knappast nåt fler inlägg innan jul så vill passa på och önska bloggläsarna en riktigt

God Jul!

Författare: Christer

Har sysslat med odling sen jag tog de första stegen ut på åkern för att granska om "groddan ha komi opp". Fårfarmare var jag i ett 15-tal år efter att som 9-åring köpt en betäckt tacka för barnbidraget. Utbildade mig till trädgårdsmästare och jobbade 10 år som arbetslärare på trädgårdsskolan vid Korsholms skolor innan vi år 1988 köpte gården här i Långmossen. Gården har sen dess specialiserat sig på odling av grönsaker på friland men vi odlar också spannmål samt bedriver skogsbruk. På senare tid har gården, på förslag av våra amerikanska släktingar, kallats FinneFarm och och numera med tillägget db (dödsbo) efter fru Eivors bortgång hösten 2019. Ett familjeföretag som sysselsätter mig, äldsta och yngsta dottern på heltid samt mellandottern på deltid. Min son som lämnade oss i augusti 2009 jobbade också på gården vid sidan om sitt jobb som skogsmaskinsförare. Ännu en tragisk händelse drabbade oss i juli 2010 då vår produktionsbyggnad brann ner till grunden. Vi har nu byggt upp byggnaden igen och återanskaffat en stor del av inventarierna men ännu fattas en del maskiner för spannmålsodlingen och skördemaskin för grönsakerna. Mina inlägg här på Bondbloggen färgas säkert av dessa tragiska händelser eftersom de starkt påverkar det vardagliga arbetet men försöker ändå beskriva livet här på gården i en positiv anda.

11 reaktioner till “Blodtrycksförhöjande elektronik.”

  1. Håller helt med dig Christer vad datatekniken ställer till med. Och att allt flera företag kräver bank-ID för att man skall kunna utföra sina ärenden via nätet! Bank-ID:et borde vara enbart för bankärenden, när allt fler mindre seriösa företag kräver att vi skall identifiera oss via bank-id så ökar ju risken att någta s.k. hackare får tillgång till våra bank-konton! Dessutom så var ju tanken den med all datateknik som lanserades, att allt skulle bli snabbare och lättare för oss konsumenter och producenter. Men tyvärr har det enbart betytt att de så kallade pappersvändarna har blivit allt fler, och alla uppger de samma svar när något går snett eller inte fungerar! Allting var inte bättre förr, men nog borde en traktor eller bil gå att styra och reparera utan att kopplas till en databox på en märkesverkstad!

  2. Joo vill också helst använda bank id enbart för bankärenden. Kändes säkrare förr då man hanterade räkningar i datorn och sen kopplade upp först då man sände iväg paketet. Då kunde man även ta en kaffekopp eller ta mot ett samtal utan att kastas ut från programmet.
    Numera ska man förutom fungerande dator även ha telefon laddad och i skick för at kunna ta mot sms för godkännande av mottagare.

  3. Bank-ID i Sverige är jag nöjd med men här använder jag fortfarande bankkoder på papper. Det är ett förbaskat gnällande att man ska gå över till nån sorts j-a app men det gör jag inte. Dessutom har jag börjat ta bort e-fakturor och begär pappersfakturor i stället. Det är inte datatekniken som är dålig utan de system som de har byggt upp. Tills de får igång bättre teknik så får de skicka papper.

  4. Just precis. Men det är inte datatekniken i sej som ställer till problemen utan dåliga system. Av 100 systemplanerare är 98 klåpare eller så har de fått idiotiska direktiv hur systemet skall byggas upp. Lagvrängarna är också en stor källa till elände då systemen byggs upp. De kräver alla sorters extra åtgärder som bara gör allting sämre. Dessutom är de en riskfaktor för folkhälsan – blodtrycket skjuter i höjden då man skall försöka få nånting uträttat. Förutom säkerhet och lagenlighet så borde ett system bedömas utifrån de hälsorisker (hjärtattack, hjärnblödning mm.) de medför …

    Ett datasystem borde vara olagligt om det inte finns en tydlig plan B som kan användas då nät och datorer klappar ihop. Jag har arbetat med datorer i 50 år och sett hur mycket elände det blir då systemen inte fungerar. Å andra sidan så FINNS det verkligen bra system som hjälper i stället för att stjälpa.

  5. Jag håller helt med Christer. Men det är inte datatekniken i sej som är boven utan inkompetenta programmerare och systemplanerare som inte lyckas bli av med barnsjukdomarna. Då det gäller traktorer så har jag hållit mej grundligt till elektronikfria traktorer just för att elektroniken är för dålig ännu. Jag behöver mätare för att underhålla det elektriska men har ännu inte behövt koppla datamaskinen till traktorn. Det kan jag inte heller göra för det finns inga program för underhåll. Och fram till dess att jag kan ladda ned ett eget program för felsökning och programmering av min egen maskin så ger jag fasen i att köpa deras produkter ! Det hjälper inte att vara elektronikingenjör om systemen är konstruerade så att man inte kommer åt dem.

    Tejp och ståltråd gäller här så länge det finns gamla maskiner att köpa.

  6. På tal om blodtryck.

    En höstdag så körde jag med röjsågen en heldag och fortsatte klippa gräsmattan efter det.
    Fick sent på kvällen hostattacker så man tänkte fick igång sin astma nu igen.
    Ringde hälsovårdscentralen följande dag för att få recept på astmamedicin.
    Något sådant kunde de inte ge så där bara för de slapp bara tillbaka till 2012 på hvc.
    Kunde namnge läkaren och i vilket rum jag fått diagnosen men det gick inte att bevisa.
    Några dagar senare i skogen så orkade jag inte gå mera. Efter fyra dagar fick jag min burk som kostade 6,50 men det var för sent. Akuten, hjärtultraljud, in med en kabel i armen till hjärtat åtta bilder sammanlagt.
    Lungröntgen och väntar på en ny lungröntgen sådan där med isotoper i. Fyra läkare och fyra vasaresor
    för ett dataprogam som hvc bytt ut till en diagnos jag gav mig själv och man klarat sig med 6.50€
    Allergidiagnosen fick man som femtonårig och kompletterades på tilkka med hjälp av allergisjukhuset. Brukar behöva medicin var tredje år typ på våren och brukar ringa in och begär recept. Allt var bättre förr. Tur man inte bor i amerika och måsta betala allt själv.

  7. Det är inte datamaskinernas fel utan de som hittat på dessa byråkratiska idiotsystem. Det hade varit lika illa om receptlådorna burits ned i källaren och det hade tagit en vecka för tre personer att hitta receptet. Byråkrater är roten till allt ont – datamaskiner eller inte.

  8. Nåå, ett visst mått av byråkrati måste det väl finnas för att hålla ordning på samhället. Men ibland får man känslan att vi är till för byråkraterna och inte dom för oss. När “pappersvändande” blir viktigare än arbetet så har det nog gått för långt.

  9. Som jag ser det så börjar byråkratin vid ordet “onödig”, dvs. onödiga regler som bara ställer till med trassel. I varje system måste det finnas regler för att det skall fungera men detaljstyrning leder så gott som alltid till elände. Speciellt då okunniga människor skall tillämpa reglerna. Eftersom de inget vet och inget fattar så följer de reglerna till varenda punkt och gör ingen skillnad mellan viktiga regler och onödiga regler. De är som maskiner. Det är förstås ett sätt att göra sej själva onödiga för snart blir de ersatta med en datamaskin som är lika bra (eller dålig) men mycket snabbare.

    Jag föredrar utbildning i stället för regel på regel. Helst med en praktisk del så folk får egen erfarenhet.

  10. De kan jag hålla med om, ofta övertolkar man paragraferna för att vara på säkra sidan. Det har jag nyss råkat ut för, åtminstone enligt min mening. Kanske får det bli ett inlägg om saken när blodtrycket lagt sig, borde inte öppnat beslutet innan jul då det förstörde julstämningen. Borde väl skriva nåt positivt emellan.

    Och visavi utbildningen har du rätt, praktiken saknas och nyutbildade sätts till uppgifter dom inte vet hur fungerar i praktiken. Det har jag också erfarenheter av.

  11. Den gamla utbildningen av ingenjörer gick ut på att man började på verkstadsgolvet med att sopa. Sedan fick man lära sej använda maskinerna och verktygen och till sist fick man teoretisk utbildning och lärde sej varför man gör på det ena eller det andra sättet. Först därefter kunde man bli ingenjör. Jag har själv gått igenom den obligatoriska praktiken på verkstadsgolvet (NOPA i Lovisa) och stått inne i en fartygsdiesel och skrapat sot från cylinderväggarna. Jo, det var obligatoriskt också för oss elektronikingenjörer ! Sedan flyttades Tekniska högskolan över till Undervisningsministeriet och allt började gå åt fanders med massor av “planerare” i stället för folk som arbetade som lärare och forskare. Förr var kompetens viktig men nu gäller bara “behörighet” – ett papper som har satts i stället för verklig kompetens.

    Visst finns det saker som är bättre nuförtiden men byråkratin har blivit mycket värre och ett papper är viktigare än verklig kompetens – kanske för att de som skall bedöma kompetens inte är kompetenta och i stället bara vill ha ett papper. Det är ett sätt att slippa ta ansvar: “Jamen han hade papper på att han var behörig”.

Kommentarer är stängda.