8 februari, 2015 av Sonja

Det här med att packa

Det där med att packa är ju sällan något enkelt och för min del blir det en hel del av den sorten då jag ganska ofta brukar vara österut till Kabböle. För egen del är det nu inte så noggrant, bara man nu har lite rena kläder med sig så klarar man sig, men sen finns ju dom här två små filurerna också. Kalle börjar nu vara så stor att han inte smutsar ner sina kläder med mat och dricka (nog med allt annat förstås) medan Matilda är i det skedet att dagens meny går att avläsa från hennes kläder. Då jag dessutom hör till den kategorin som packar ”ett par ” extra bodyn, byxor, t-skjortor osv för säkerhets skull med ner i väskan, så kan ni tänka er att deras klädväska är rätt så enorm 😛

Men med en nästan fyra årig bondplanta är kläderna bara hälften av vad som ska med. Den andra väskan fylls nämligen av leksaker, väldigt välvalda sådana. Kalle har ju (av nån konstig anledning) fått till julklappar och födelsedagspresanter en och annan traktor och maskin och vissa har blivit mera viktiga än andra.

T.ex. hans MF traktor, dvs Malmen-traktorn med frontlastare. Den är näst intill helig och ingen annan får leka med den. Om han vet att nån kommer på besök brukar den nog åka lite åt sidan eller vara fastgjuten i hans händer så att endast han ska få leka med den. Jag får inte leka med den, pappa får ibland men också han hemskt sällan. Så den var ju givetvis först i väskan.

Sen kom sprutan. En bogserad variant som julgubben hämtade åt honom. Den hör definitivt till top 3 leksakerna och som bäst går han och väntar på att det ska bli varmt ute så han ska få fara ut och spruta vatten på riktigt 🙂

Sen var det dags för frontkrossen och släpvagnen. Oftast brukar han köra som pappa med krossen fram och balarn bak på Malmentraktorn, men den här gången fick balaren bli hemma.

Också claas tröskan, jontikka traktorn, faffa-grävaren och en bunt med små bilar sku med. Först var han nog av den åsikten att han också sku ta sin Valtra med i väskan, men sen kom han på att pappa nog blir ledsen om inte han har nån traktor att leka med då vi är borta. Så han lämnade balarn och valtran åt pappa Antte 🙂

Inte är det lätt alla gånger att få med allt man behöver, men nöjd var han då allt var nerpackat!

 

3 svar till “Det här med att packa“

  1. packa leksaker skriver:

    Hej Sonja!

    Oj så roligt inlägg,, ja barnen är så naturliga som bara dom kan,, vi äldre kan ju ”spela teater” om det blir krångligt. Inte är det en enkel resa med småttingarna o sååå myky ”jordbruks maskiner” som ska flyttas från ena gården till den andra. Tror nog att du klarar resan riktigt bra ändå. Minns då våra var småa båda är pojkar, det fanns alla de slag av traktorer stora o mindre, redskap tillhörde , dom var så kära och väl använda. Då vi fick vår andra son så var storebror 3 år,, än så länge ingen panik, men ”lillen” var så tidig av sej och började gå före 1 årsdagen och hann överallt,, nu var goda råd dyra för storebror så att han fick ha sina kära maskiner för sej själv, han satte dom på sådan plats att ”lillen” inte fick tag i dom, vilket vallande han hade. Han var den ”pedanta” lilla mannen inte röra o söndra, fick han mat på kläderna så sku dom genast bort, o rena på.. Nåja lillebror var sen av helt annat slag, ju mer ”smutsig” han var desto nöjdare tycktes han vara.. han hade alltid ”fjong” o var inte alls så försiktig med sina saker.. Två helt olika typer , men ack så goda. De är fortfarande så olika fast de är fullvuxna, men fortfarande fina killar båda två.. Jag önskar dej en fin resa till öst-nyland med din värdefulla last.. samma med hemresan.. Hälsar en mamma från öst-nyland. Kiva skriveri igen en gång.

  2. Aspsusa skriver:

    Håller med, väldigt roligt inlägg.

    Du beskriver favoriterna så bra att man blir sugen att se dom på bild…
    Och du får mig att minnas hur otroligt viktiga favoritleksakerna var en gång i tiden. Visserligen visste jag som blyg stadsflicka inte ens om att det fanns traktorer etc, men kommer livligt ihåg Brio-banan och den svart-oranga kipp-bilen jag fick på 3-årsdagen – ett av mina tidigaste minnen är att jag smiter in ett skåp med mina nya fina lastbil och vägrar att återkomma till kalaset!

  3. vändag skriver:

    VÄNDAGS hälsningar till dej o familjen för fina inlägg i bloggen,
    hälsar öst-nylänningarna