10 februari, 2015 av Charlotta

Viri-viri-tööt-tööt-förklarad?

Ut i skogen ska vi gå jophejdi, jophejda… Fälla granar varje dag jophejdihejda… Truddelutt, truddelaa, truddeluttanlejanlejanla….

Kvista, kvista, kvista… Brumm brummmm… Riktskär… Fällskär och så KRABAM!

Kvist, kvist. kvist, kvist, kvist, kvist, kvist oho, vad kommer det där framme då? Kvist, kvist, kvist… Ett fågelbo.

-FÖRLÅT!

Men, det ser inte ut som de brukar. Oftast är fågelbona man hittar i träden runda och ”öppna”, men det här var som en boll. Vems månne det kan vara?

Fågelbo

Fågelbo

Jag kastade min handske bredvid för att man skulle kunna få ett perspektiv på hur stort det är. Handske storl 8.

Jag snurrade lite på ”risukasan” och fick syn på ett litet hål. Eftersom boet kommit ner, tänkte jag att nu kommer nog ingen att bo i det igen, så tänkte jag att jag öppnar det för att se vad det innehåller. Det visade sej innehålla en hel del. Kvistar, riskor, mossa av olika slag, lite dun och ull.

Fågelboet

Fågelboet

Bilden är dålig, men kanske ni ser hur det är tillställt ändå. Massor, massor med ull. Det lilla hålet jag hittade ledde in till ett välfodrat litet bo av brun ull. Inte frös fågelungarna i det boet vill jag lova… Till lika isolerar ull mot både värme och kyla, så det är väl kanske idealiskt att bygga bo av, och ull finns det. Det växer alla dagar på fåren i fårhuset, och till våren ska de klippas igen, så jag hoppas att pippifåglarna som byggt detta bo inte är alltför arga på mej för att jag druttade ner deras bo, och att de hittar en ny boplats åt sej i sommar. Ull ska de få att bygga av. Kanske jag skulle föra ut lite ull åt dem till skogen. Tänk er synen. Lotta med en korg på armen, tassandes runt i skogen och breda ut små ulltossar här som där… Nog kunde man bli lite ”viri-viri-tööt-tööt-förklarad med sånt också 😉

 

4 svar till “Viri-viri-tööt-tööt-förklarad?“

  1. Christer skriver:

    Kanske är det Ekorrens lya du plockat ner?

  2. Charlotta skriver:

    Ja, inte tog det länge innan jag fick informationen om att detta ÄR ett ekorrbo 🙂 Det slog mej ett slag att kanske det är ett ekorrbo, men till lika var ju ingången så fruktansvärt liten, ungefär brett som min tumme. Fåglar lär inte bygga bon som bollar. Så där var det, jag som tänkte att det kanske var någon amper, liten pippi som slagit på stort med sitt bobygge. De brukar kunna mer än man tror de små rackarna, men, ekorre lär vara svaret på fågelfrågan, och igen en gång har jag fått svar på ett område som inte intresserar mej nästan ett skvatt. Djur – ja, dom förstår jag mej på, men fåglar, nej suck, dom är för många och jag håller inte reda på fler än de jag absolut måste. Talgoxen, blåmesen, staren och ”strandprölle” som nog heter nåt annat men som jag inte minns, just för att de inte intresserar mej, dom håller jag reda på, och jag matar fåglarna på vintern och jag bygger holkar, men, sen tar intresset slut. Åtminstone vad gäller dom fåglar man inte kan stoppa i grytan. Ekorren tycker jag om så länge han inte äter fågelägg. Men nu blev jag nästan lite orolig, om det är ett ekorrbo, hur magra är då inte ekorrarna på holmen? Ingången var ju jätteliten, och boet också, så ettdera är det en mager ekorre, eller så är den duktig på att dra in magen mellan dörrkarmarna. Kanske man borde börja mata ekorren också…

  3. Kurt skriver:

    Det finns nog en hel del fåglar som bygger bon som bollar, men av denna storlek är det väl bara skator som är aktuella och de klär boet med lera snarare än dun!

  4. Christer skriver:

    Nå se du Ekorren är inte dummare än att den stänger dörren efter sig när den går ut! För den var väl inte hemma när du hälsade på? Dom är ganska argsinta ska du veta om man kommer objuden.

    Jag har som du säkert förstår klättrat efter Ekorren i björken här utanför hallen då den ofredade småfåglarna. Ekorren tog tillflykt i toppen men hade ingenstans att ta vägen då det inte fanns andra trän i närheten, den hade antagligen inte räknat med att jag skulle klättra efter. Ett par meter från toppen var björken så pass rutten (den skadades av värmen vid branden) att jag inte vågade klättra högre upp. Men jag passade på att skaka om trädet lite och du kan tro att den fräste och slog med benen 🙂